Den här filmen är LOST, JURASSIC PARK och SKY CAPTAIN AND THE WORLD OF TOMORROW i en och samma film, absurd i sin enfaldighet, otroligt vacker och särgen, med specialeffekter som åtminstone jag aldrig sett maken till tidigare.

Bröderna David (Wentworth Miller) och Karl (Tyron Leitso, från fantasyfilmen Snövit), firar sin fars födelsedag med att ta en flygtur i den gamle mannens privatplan (Stuart Wilson, från filmer som Vertical Limit och Enemy Of The State).

När ett våldsamt åskväder uppstår från ingenstans är det lilla planet chanslöst och störtar i havet, där det snabbt sjunker. David och Karl lyckas ta sig ut, men klarar inte att rädda sin pappa, som går till botten i flygplansvraket. När stormen sedan är över ligger de båda bröderna på stranden till en tropisk ö.

TRÄBENT BRITT

Killarna träffar nästan direkt på den excentriske, träbente britten  Cyrus Crabb (David Thewlis, som spelade den torterade poeten Paul Verlaine mot Leonardo DiCaprio i Arthur Rimbaud film Total Eclipse), som påminner om en figur ur Charles Dickens rollkaraktärer.

Cyrus leder nykomlingarna till närmaste by, där David och Karl med egna ögon får se varför platsen kallas Dinotopia: här lever människorna nämligen tillsammans med förhistoriska dinosaurier, som t ex lankylosaurus, som precis löper amok när de kommer in i byn och inte lugnar sig förrän en ung kvinna vid namn Marian Seville (Katie Carr) lyckas bota djurets tandvärk.

Eftersom filmbolaget snålat med riktiga filmbilder, återger vi dessa illustrationer, som dock nästan alla också finns i filmad version. Ill: Hallmark Entertainment, Copyright 2007.

Marion är på väg till Waterfall City, och Karl och David hakar på ombord på bussen - som bara i Dinotopia kan vara en jättelik brachiosaur, pansarbeklädd för att klara både sig själv och passagerarna mot anfallande T-Rex, som då och då ger raider mot de fredliga djuren och dess väldigt mjäkiga invånare. Och då är jag snäll. Väldigt snäll.

STYRANDE MATRIARK

Det visar sig att Marions föräldrar är medlemmar av Dinotopias härskarklass: pappa Waldo (Jim Carter från Shakespeare in Love) är borgmästare i Waterfall City och talman i den dinotopiska senaten, medan hennes mor Rosemary (Alice Krige) är den styrande matriarken i en bondekommun på andra sidan av ön.

Det visar sig också att bröderna inte kan ta sig hem igen. Dinotopia har nämligen undertiteln "Landet Bortom Tiden" och det är precis vad det handlar om; en värld bortom vår egen som man bara kan nå om det är meningen att man ska hamna där.

Söndagsutflykt med dinosaurier, någon? Visst är det väl en underbar fantasi att kunna rida på tämjda urtidsdjur och i filmen Dinotopia är ingenting sådant heller omöjligt. Ill: Hallmark Entertainment, Copyright 2007.

De senast anlända före bröderna kom under andra världskriget, och har hunnit acklimatisera sig. Det är också ett måste, eftersom stormpiskade rev med rakbladsvassa klippor omger ön (precis som den dödliga öknen som omger Landet Oz i Frank Baums historier, eller Shangri La i skrönorna, där man åldras på några sekunder så snart man kommit utanför dess portar och i värsta fall förvandlas till en benhög).

OUTHÄRDLIGT LÖJLIGT

Så här långt hade Dinotopia kunnat bli en toppenfilm, eftersom man i en fantasyfilm till och med kan svälja fredliga dinosaurier, men när de sedan börjar prata blir det både outhärdligt löjligt och absurt och då sitter man bara där och lider (Janne varnade mig, men eftersom Wentworth Miller var med trodde jag att det ändå inte kunde bli så illa. Tänk så fel jag hade!).

Med dinosaurien och bibliotekarien Zippo som lärare (där rösten görs av Lee Evans från filmen There's something about Mary), kämpar killarna för att kunna anpassa sig på den absurda ön.

Torgmarknaden i Dinotopia är precis lika spektakulär som den ser ut att vara, i synnerhet då dinosaurierna står och går mitt ibland folket lika oberört som katter eller hundar skulle ha gjort. Ill: Hallmark Entertainment, Copyright 2007.

David går i skola med mänskliga barn och blir juniorflygare under Oonu (Colin Salmon, M':s chef i de senaste tre Brosnan-filmerna om James Bond), som är kapten i Dinotopias flygvapen, där man naturligtvis rider på förhistoriska pteranodon-fåglar.

LEENDE JÄVLA DINOSAURIE

Karl funderar under tiden på hur de ska ta sig därifrån och här går filmen på tomgång. Ingenting händer och allting är så gulligt, så gulligt att man blir både frustrerad och förbannad och sidor hos en själv kommer fram, som man inte ens visste att man hade: kan ingen skjuta en sådan där leende jävla dinosaurie, så att det blir lite jävlar anama i den här filmen?

Invånarna i Dinotopia, får man nu veta, är som de är på grund av kraften från mystiska "solstenar", som både styr den absurda tillvaron och upprätthåller en delikat balans mellan människorna och deras reptilhjärnor till grannar.

Jodå, det finns dinosaurieungar också i Dinotopia och trots att det bara handlar om dockor faller man lätt för deras charm och trovärdighet. Foto: Hallmark Entertainment, Copyright 2007.

Dinosaurierna i Dinotopia är inte riktigt i samma klass som de som förekommer i Jurassic Park-triologin, men annars är de extremt välgjorda och slår allting annat man sett i olika TV-produktioner. Att de sedan kan prata gör dem inte trovärdigare precis, utom möjligen för barn, vars ögon säkert tindrar åt Dinotopia.

PINSAMMA STUNDER

I dessa pinsamma stunder - och det finns gott om sådana - liknar effekten mera Vem satte dit Roger Rabbit? än Jurassic Park. Men kanske trodde filmmakarna att talande dinosaurier skulle bli en fluga, och att man skulle kunna sälja sådana leksaker också, som ju brukar vara en stor del av filmbolagens vinster. Tack och lov blev det inte så.

Vad jag dock saknade var en förklaring till själva Dinotopia. Hur hamnade dinosaurierna egentligen just här? Hur kan en ön finnas i en annan dimension, parallellt med vår och är ovädren som uppstår runt den och som "fångar" in nykomlingar bara en tillfällighet eller plockar man medvetet till sig olika människor?

KALL SOM EN FISK

Den kvinnliga matriarken på andra sidan ön är kall som en fisk och har två rävar bakom varje öra. Trots att hon bestämt hävdar att alla i Dinotopia är lyckliga, är så inte fallet och precis som det finns ruttna äpplen i alla korgar, finns det även ruttna dinosaurier i Dinotopia och sista timmen, då blir det action minsann!

Om du älskar fantasy, dinosaurier, digital animation, eller alla tre, plus Wentworth Miller förstås, kommer du säkert att skaffa ett exemplar av Dinotopia. Dess visuella stil och säregna handling är åtminstone värd en snabbtitt. Men räkna med att du får kramp i tummen efter ett tag, när du du tvingas snabbspola med fjärrkontrollen för att komma förbi de tråkigaste och mest händelselösa delarna.

Den här illustrationen uppges ha varit en av Steven Spielbergs favoritillustrationer, eftersom den ger intryck av en så fredlig existens med dinosaurierna att små barn kan springa bredvid dem. Ill: Hallmark Entertainment, Copyright 2007.

Dinotopia är ett skräckexempel på hur man inte ska göra en fantasy om dinosaurier, som känns lika lång som själva Kritaperioden. Skådespelarna led antingen lika mycket som mig av den töntiga dialogen och tre timmar av fånigheter som man utan vidare kan snabbspola sig förbi.

En och en halv eller högst två timmar hade räckt gott och väl och gjort Dinotopia till en film som säkert kunnat ligga på vidouthyrarnas 10-i-topp, trots sina brister.

KULTFAKTA 1: Dinotopia började som en serie konstnärliga bilder och illustrerade böcker av James Gurney och handlade om en förlorad ö där människor och dinosaurier levde tillsammans. Originalet, "DINOTOPIA: A Land Apart from Time" låg på New York Times bestsellerlista hur länge som helst, översattes till 18 språk i över 30 länder och sålde i två miljoner exemplar.

KULTFAKTA 2: Hallmark Entertainment producerade Dinotopia till en kostnad av drygt en halv miljard svenska kronor år 2002 och först gick den som en miniserie på det amerikanska TV-bolaget ABC, där den fick de högsta tittarsiffrorna i kanalens historia. Dinotopia fick också en Emmy för bästa visuella effekter.

Vissa kulisser i Dinotopia i gjorda i skala 1:1 och helt enkelt magnefika. Foto: Hallmark Entertainment, Copyright 2007.

Många av de urtidsdjur som förekommer i Dinotopia kan idag beskådas på Universal Studios i Los Angeles, som ofta är ett måste för turisterna. Foto: Hallmark Entertainment, Copyright 2007.

Landing D. Gurney heter mannen bakom de flesta dinosaurierna i Dinotopia och det handlar förstås oftast om miniatyrer som med datorns hjälp ser lika jättelika som trovärdiga ut i filmen. Foto: Hallmark Entertainment, Copyright 2007.