Filmen handlar om Cleveland Heep som är vaktmästare i
hyreshuset The Cove. En natt ser han någon simma i bassängen
som visar sig vara en mystisk ung kvinna vid namn Story.
Story är en Narf - en vattenlevande älva eller
nymf, med uppdrag att hitta ”The Vessel” som i detta
fall är att inspirera en ung författare som i sin tur kommer
att inspirera nästa generation till att förändra
världen.
Det blir Clevelands jobb att först försöka hitta
författaren och senare hjälpa Story hem till den blåa
världen, med hjälp av en stor örn som heter ”The Grath
Eathlon”. Men i
gräset lurpassar en gräsbeklädd vargliknade varelse som
kallas Scrount och i träden finns det tre ondsinta apliknande
varelser som heter Tartutic.
Medan vännerna har party i trädgården kämpar
hjältarna för att föra Narfen tillbaka till sin egen
värld. Foto: Warner Columbia, Copyright.
Alla vill skada Story och hindra henne från att ta sig tillbaka
till den blåa världen. Till sin hjälp får
Cleveland ”The Guild”, ”The Guardian”, ”The Symbolist” och ”The
Healer”, men det är upp till honom att upptäcka vilka dessa
personer är.
Detta är en riktig godnattsaga och även byggd
på detsamma. Shyamalan berättade sagor om varelser under
poolen och i trädgården för sina barn. Senare skrev han
ihop en 72-sidig barnbok som släpptes samma dag som filmen.
Detta bidrar till att filmen känns både overklig och
fånig, eftersom de vuxna hyresgästerna bara accepterar rakt
av att Story är en Narf och att de själva är ”The Guild”
osv.
Monstren
i filmen har inte släppts av filmbolaget, dessa tre bilder har
Jennie hittat på en rysk sajt! Ill: Warner
Columbia, Copyright.
Det
är inte ofta vi har ryssarna att tacka för något, men
nu har vi alltså det - håll till godo! Ill: Warner Columbia,
Copyright.
Monstren
ser inte mycket ut för världen här, men med rätt
musik till kan det säkert bli riktigt kusligt... Ill: Warner Columbia,
Copyright.
Detta är egentligen en sämre version av ET - varelsen
från en annan värld som kom till jorden och fick en
vän som hjälpte den att komma tillbaka till sin värld.
ET blir däremellan skadad och döende. Shyamalan har dock inte
velat medge, att han inspirerats av ET.
Shyamalans tidigare filmer; Sjätte Sinnet, Signs, Unbreakable och
The Village är alla mycket bättre än denna film, men
så är de
är ju också uppbyggda på ett helt annat sätt med
en träffsäker knorr
och för en mera vuxen publik. Men att sätta sig själv i
birollen som den unga författaren som inspireras av Story kanske
känns lite väl egotrippat, speciellt när rollfiguren
är Jesus som kommer att offra sig själv för att
rädda framtiden.
Sjöjungfrun
framför poolen där hon känner sig mest hemma, ja,
näst efter sin egen vattenvärld förstås! Foto: Warner Columbia,
Copyright.
Shyamalans känga till filmkritikerna går ju inte heller att
missa i den arrogante Mr Faber som just spelar en sur filmkritiker och
som är den enda som rynkar på näsan åt hela
historien och som självfallet går ett grymt öde till
mötes.
Shyamalans poäng med hela filmen är i stort sett att man inte
får analysera och ifrågasätta för mycket, utan
att man måste tro på hela historien.
Lady in the Water är väldigt vackert filmad av Christopher
Doyle och
är i stort sett en mycket stämningsfull film, där man
får använda sin fantasi till max.
FOTNOT: Skillnaden
mellan en sjöjungfru och en narf är att
medan sjöjungfrun har fiskstjärt och endast kan leva i
vatten, har narfen ben
och kan leva och gå på land.