


|
 |
Nu kan det berättas:
PETA försökte förbjuda GUST men gjorde själva bort
sig
Det var den
15 februari 2001 och på sin hemsida basunerade PETA ut den stora
sensationen: "Planer på att fånga Nessie får
hård kritik och Världens Största
Djurrättsorganisation kräver att det skotska
Naturvårdsverket stoppar GUST och betraktar djuret i Loch Ness
som utrotningshotat!".
I
Sverige har få hört talas om PETA, som naturligtvis
är baserad i USA och påstår sig ha drygt 700 000
medlemmar världen över. Jag är övertygad om att man
gör ett bra jobb som djurrättsorganisation, men när de
gav sig på GUST blev det bara löjligt.
GUST hade tillstånd av både skotska Naturvårdsverket
och det skotska parlamentet i Edinburgh, att fånga Nessie med en
"sjöormsfälla" byggd i Norge, som första
gången användes i Seljordsvattnet sommaren 2000.
Det skotska Naturvårdsverket hade uppställt ett antal regler
för fällans användande och GUST hade intygat att Nessie,
om djuret hamnade i fällan, skulle släppas igen efter att ha
dokumenterats och DNA-analyserats.
Publicitet
Det här lyssnade inte PETA till naturligtvis, eller också
struntade man i det och vi tror mera att det var för att få
publicitet som man protesterade mot oss, än att man värnade
om Nessie.
Så här beskrivs PETA i ett brev till det skotska
Naturvårdsverket, i vilket man samtidigt försökte
stoppa GUSTs planer på att fånga Nessie, under Operation
Cleansweep, våren 2001:
John Markland
CBE, Ordflörande, Skotska Naturvårdsverket
Edinburgh, Skottland
Ideell organisation
People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) är en
internationell och ideell organisation med mer än 700 000
medlemmar över hela världen. Det europeiska PETA har sitt
högkvarter i Storbritannien. Under mer än 20 år har
PETA slagits för att djur ska skyddas från människans
oansvariga och irrationella beteende.
Göran Rajala och Dick Oskarsson, till vänster,
förbereder sjösättningen av sjöormsfällan i
Loch Ness, assisterade av Inge Falk. Foto: SYGMA-Corbis, Copyright 2003.
I år, som tidigare år, kommer olika team att
försöka fånga det legendariska Loch Ness-odjuret. En
expedition kallas Operation Cleansweep och leds av en viss Jan-Ove
Sundberg. Hans expedition kommer att "svepa" Loch Ness med ett
gigantiskt nät som täcker hela sjön, och fånga de
djur som kollektivt kallas "Nessie".
Trots att det inte är vetenskapligt bevisat att Nessie existerar
är djuret, om det nu trots allt finns, att betrakta som en
utrotningshotad art
Utrotningshotade djur
Det måste betraktas som otänkbart att det skotska
Naturvårdsverket skulle tillåta en utländsk expedition
att fånga Nessie, då ett djur som är så
sällsynt som detta omedelbart skulle hamna på listan
över utrotningshotade djur.
Storbritannien är medlem av den Europeiska Konventionen för
Bevarandet av Djur och Natur. Genom att underteckna denna konvention,
har Storbritannien påtagit sig ansvaret att skydda
utrotningshotade och sällsynta djurarter.
Ett sådant ansvar regleras vidare av Djur och Naturakten
från 1981, den Skotska Djurskyddsakten från 1912, mfl.
Skrupelöst infångande
Trots att Nessie ännu inte omfattas av dessa konventioner och
akter, måste ett så sällsynt djur skyddas till varje
pris, i synnerhet när det nu hotas av ett skrupelöst
infångande.
Här bärs den relativt tunga
sjöormsfällan ombord på sökbåten Highland
Commander II, av det GUST-team som sökte i Loch Ness under
Operation Cleansweep 2001. Foto: SYGMA-Corbis, Copyright 2003.
Att tillåta Sundberg, eller någon annan, att fånga
ett så sällsynt djur som Nessie, strider mot både
texten och avsikten i djurrättskonventionerna, liksom i de
djurskyddslagar som Storbritannien har lovat att följa.
Man måste också ta i beaktande, att både Sundberg och
andra riskerar livet på andra djur i sjön än just
Nessie. Det gigantiska nät det handlar om fångar kanske inte
Nessie, men det kommer säkert att skada och/eller döda en
mängd andra djur som man vet finns i Loch Ness.
Destruktiv handling
Det finns ingen laglig eller moralisk grund att tillåta Sundberg,
eller någon annan, att genomföra en så oansvarig och
destruktiv handling som denna.
Vi ber skotska Naturvårdsverket att i kraft av sin
myndighetsutövning, snarast förbjuda Sundberg och andra, att
avsiktligt försöka fånga de sällsynta djur som
utgörs av arten Nessie.
Respektfulla hälsningar, Matthew Penzer, Juridisk rådgivare
Svarade på frågor
Brittiska medier ringde oss så snart de sett brevet till det
skotska Naturvårdsverket, och i tre dagar gjorde jag inte annat
än svarade på frågor om Op Cleansweep i allmänhet
och sjöormsfällan i synnerhet.
Medierna visste då redan att vi hade tillstånd att
använda fällan, på GUSTs hemsida återgavs
både brevet från det skotska Naturvårdsverket och hur
vi tänkte genomföra just den delen av expeditionen.
Dykaren Dick Oskarsson från Örebro
konstaterar att inget djur gått i sjöormsfällan och
rullar här in den mot land i Urquhart Bay, där den togs upp
efter avslutad expedition. Foto: SYGMA-Corbis, Copyright 2003.
Skotska Naturvårdsverket meddelade genom medierna PETA, att man
inte tänkte ändra sitt besut, att man litade på de
försäkringar man fått av GUST och att det skotska
parlamentet inte heller hade några invändningar mot
expeditionen.
Publicitetshungriga
Jag försökte bemöta PETA med flera email till
organisationen, men dessa nonchalerades helt och både
GUST-teamet, våra dåtida läsare, våra
samarbetspartners i Loch Ness, skotska myndigheter, mfl. insåg
att PETA var allt annat än seriösa och snarare
publicitetshungriga än någonting annat.
För ordningens skull återger vi här de regler som det
skotska Naturvårdsverket uppställde kring användandet
av fällan, och vilka vi
också följde:
§ 1) GUST kommer att släppa all lax som
oavsiktligt kommer in i sjöormsfällan.
§ 2) GUST kommer nogrannt att sterilisera
sjöormsfällan innan den används i Loch Ness..
§ 3) GUST kommer inte att använda fisk
eller annat levande bete i sjöormsfällan.
§ 4) GUST kommer att sjösätta
sjöormsfällan på grunt vatten för att eventuella
djur som andas luft, t ex sälar, och som skulle kunna fastna i
fällan, själva ska kunna ta sig upp till ytan och andas. Alla
sådana djur kommer att friges oskadda.
Jonathan Stacey vid skotska Naturvårdsverket (SNV),
bekräftade i ett email av den 13 december 2000, att:
"SNV har nu fått tillfredsställande svar på sina
frågor i email av den 00-12-06 och 00-12-10 och har ingenting att
invända mot att GUST använder sin sjöormsfälla i
Loch Ness i mars 2001, under vad som kallas Operation Cleansweep. SNV
önskar god jaktlycka".
GUST:s expeditionsledare Jan-Ove Sundberg håller
pressmöte vid båten Highland Commander II om vad som
hände under Operation Cleansweep. Foto: SYGMA-Corbis, Copyright 2003.
GUSTs bemötande av de många felaktigheterna i PETAs brev
till de skotska myndigheterna ser ut så här:
PETA skriver: "Hans expedition kommer att "svepa"
Loch Ness med ett gigantiskt nät som täcker hela sjön,
och fånga de
djur som kollektivt kallas "Nessie".
GUST: Sjöormsfällen är en ryssja inte
ett nät. Den är 7 meter lång och fem meter i omkrets.
Den sänktes ner på bara några meters djup i Urquhart
Bay och låg där hela tiden. Inget nät skulle kunna
täcka hela Loch Ness, som är tre mil lång och 1,5 till
2 km bred.
PETA skriver: "Trots att det inte är vetenskapligt
bevisat att Nessie existerar är djuret, om det nu trots allt
finns, att
betrakta som en utrotningshotad art".
GUST: Inget djur kan betraktats som en
utrotningshotad art förrän man vet hur många djur det
finns, något som är fundamentalt både inom zoologin
och kryptozoologin.
PETA skriver: "Det måste betraktas som otänkbart att
det skotska Naturvårdsverket skulle tillåta en
utländsk expedition att fånga Nessie...".
GUST: Vi var inte först med att
försöka fånga Nessie har det visat sig, och i kommande
reportage ska vi berätta om en rad tidigare
fångstförsök, vilka började redan för 30
år sedan!
PETA skriver: "Att tillåta Sundberg, eller någon
annan, att fånga ett så sällsynt djur som Nessie,
strider mot både
texten och avsikten i djurrättskonventionerna, liksom i de
djurskyddslagar som Storbritannien har lovat att följa".
GUST: Inget land i världen kan skydda ett djur
med konventioner och lagar, som ännu inte har bevisats
vetenskapligt, klassificerats och fått ett namn och det
förvånar oss mycket att PETA inte känner till den saken.
PETA skriver: "Trots att Nessie ännu inte omfattas
av dessa konventioner och akter, måste ett så sällsynt
djur skyddas
till varje pris, i synnerhet när det nu hotas av ett
skrupelöst
infångande".
GUST: Något "skrupelöst infångande"
handlade det inte om, snarare tvärtom. Fällan
övervakades med en hydrofon och kontrollerades tre gånger om
dagen. Dessutom skulle ett infångat, okänt djur ha
släppts så snart det dokumenterats och DNA-analyserats.
PETA skriver: "Det gigantiska nät det handlar om
fångar kanske inte Nessie, men det kommer säkert att skada
och/eller
döda en mängd andra djur som man vet finns i Loch Ness".
GUST: Nätfiske är förbjudet i Loch
Ness och det skulle vi inte heller ha fått tillstånd till.
Anledningen är att det finns inplanterad ädelfisk, som man
bara kan fiska om man har fiskekort. Under andra världskriget
gjorde den brittiska regeringen i London dock ett undantag från
regeln, eftersom skottarna hade ont om mat, men några större
mängder blev det inte och allt som fastade i näten var just
fisk och ingenting annat.
PETA skriver: "Det finns ingen laglig eller
moralisk grund att tillåta Sundberg, eller någon annan, att
genomföra
en så oansvarig och destruktiv handling som denna".
GUST: Om sjöormsfällan hade betraktats som
en "oansvarig och destruktiv handling" hade det skotska
Naturvårdsverket aldrig gett tillstånd att använda
den, men tvärtom så önskade man oss lycka till och de
brittiska medierna, som annars alltid värnar om djur och kan
ömma för en ekorre på första sidan med stora
krigsbokstäver, var också spända på vad som
skulle gå i den, om något.
GUST har den största respekt för
djurrättsorganisationer, både lokala, nationella och
internationella sådana, men PETA har gjort bort sig ordentligt
och visat sig både okunniga, ointresserade och
publicitetshungriga, istället för att värna om djur
på ett rationellt och logiskt sätt.
Källor: PETA och skotska
Naturvårdsverket. Reportage och
översättning: Jan-Ove Sundberg,
GUST © 2003.
|
|