Första
gången vi hörde
hans namn var under GUST98, den allra första expeditionen till
norska Seljordsvattnet. Han räknade inte med att vi skulle hitta
något och fick som bekant rätt. När GUST 1999 fick
ljuden som revolutionerade vårt fortsätta sökande
låg Torfinn Ormen lågt och gjorde sig oanträffbar. Han
har sedan dess inte vågat ställa upp så vi har
fått tillstånd att använda en intervju som norska
Dagbladet gjort.
Torfinn Ørmen har fått det mesta om
bakfoten och säger t ex till Dagbladet: "Kryptider är en
produkt av människors fantasi och existerar således inte i
sinnevärlden. Först och främst beror det på att
folk måste ha något att tro på, men de har
också ett behov att berätta".
Och vidare: "Kryptider är förklaringar
på saker som människor inte har förstått.
Några är missuppfattningar, några är
sammanblandningar, och historierna växer oftast för varje
gång någon hör dem".
Ørmen säger till Dagbladet att han tidigt fängslades
av kryptidernas gåta. "Jag har alltid varit intresserad av
ämnet och började snart att gräva och undersöka
saker och ting. Det var inte lätt att göra det samtidigt som
jag arbetade som zoolog, så det fick enbart bli på
fritiden".
Han har fått mycket kritik i Norge för att
han är så avvisade mot kryptozoologer i allmänhet och
kryptider i synnerhet, men säger att det är tillåtet
att tro att sjöormar existerar. "Själv är jag dock
realist", kommer det sedan.
INTERVJUN
Dagbladet:
Vem betalar lön åt en kryptozoolog och vad tjänar en
sådan i genomsnitt?
Torfinn Ørmen:
I stort sett är detta som jag sa bara en hobby, inte ett arbete.
Utan entusiasm hade det inte existerat några kryptozoologer.
Genomsnittslönen för en kryptozoolog är 0 kronor, om man
nu inte får bgetalt för att skriva artiklar, delta i TV,
etc.
Dagbladet: Har
man någonsin rapporterat in storfötter, snömän och
liknande håriga monster i Norge, övriga Skandinavien eller
närliggande områden?
Torfinn Ørmen:
I vår del av vfärlden kallar vi dem för troll...
Dagbladet:
Hur kan du avfärda sjöormar när dessa en gång
existerat i gigantiska versioner för runt 90 miljoner år
sedan och vi dessutom bara utforskat 1 promille av världshaven?
Torfinn Ørmen: En kryptid är ett djur vars
existens är lika obevisad vart man än kommer och inte heller
vetenskapligt bevisad. Och även om diverse utdöda
kräldjur var sjöormsliknande är dagens sjöormar
mera osäkra till sitt utseende.
Dagbladet:
Är det inte större chans att
hitta sjöormar i Europas djupaste insjö, Hornindalsvattnet i
Norge som är 514 meter djup, än i ankdammar som Loch Ness och
Seljordsvattnet?
Torfinn Ørmen: De
norska sjöarna har inte varit beboliga i mer än högst
några tusen år. Detsamma gäller de flesta av de
skotska sjöarna. Under istiden var dessa sjöar täcka av
ett tre kilometer tjockt täcke av inlandsis. Enligt min mening
är chansen till sjöormar därför störst i havet.
Dagbladet: Tror
du att sjöormen i
Seljordsvattnet existerar?
Torfinn Ørmen: Nej. Det troligaste är att folk
har sett upprusande timmarstockar fyllda med metangas, sådana
bildas nämligen under varma sommardagar av rutten
sågspån, alger och bakterier som vi vet finns i sjön
och ligger och där på botten och pyr.
GUST KOMMENTERAR:
Precis som alla andra skeptiker och kritiker vi mött är Torfinn
Ørmen inte påläst och gör sig därmed
både löjlig och föga trovärdig.
Någon flottning har aldrig förekommit på
Seljordsvattnet och även om det ligger en hel del nedblåsta
träd på botten i södra delen av sjön är dessa
av så nytt datum att det tar många decennier till innan de
förvandlas till träflis.
Bolaget som gjorde den första dokumentärfilmen om GUST
sommaren 1998, testade för säkerhets skull också att
skicka upp en timmerstock från botten, fylld med just metangas
som en dykare varit nere och pumpat in i det ihåliga
"timmerodjuret".
Det blev ett enda stort antiklimax när den så
småningom kom upp till ytan, eftersom stocken såg ut som en
stock och ingenting annat och inte ens med det vildaste fantasi hade
någon kunnat få det till en sjöorm.
Nej, det människor ser i Seljordsvattnet är någonting
helt annat än det
som
sjØrmen Torfinn avfärdar, synd bara att den mannen
är så rädd för GUST's intervjufrågor att han
inte törs ställa upp och förklara sig och sina
befängda och felaktiga skrönor.
KÄLLA: Dagbladet den
15 augusti 2008. Reportage och
sammanställning: Jan-Ove Sundberg, Copyright GUST © 2006.