|
|
Intervju med paleontologen Johan
Lindgren:
"Mosasaurus fanns i södra Sverige för 71 miljoner år
sedan"
Södra Sverige var ett rikt
skärgårdslandskap. Hajar och bläckfiskar simmade i kapp
med havslevande jättereptiler, s k mosasaurier. De första
mosasaurierna uppträdde för ca 90 miljoner år sedan och
försvann samtidigt som de landlevande dinosaurierna för 65
miljoner år sedan. Havsnivån var under denna period
hög och södra Sverige täcktes av ett varmtempererat
grundhav. Mosasaurierna var reptiler och såg ut som ett
mellanting mellan ödla och krokodil med fenor i stället
för fötter.
För 80 miljoner år sedan hände något som gjorde
att utvecklingen av de stora marina rovdjuren i toppen på
näringskedjan kom av sig. Arterna minskade drastiskt och det tog
några miljoner år innan mosasaurierna åter frodades.
När Tyrannosaurus Rex och andra stora dinosaurier härskade
på jorden var det mosasaurierna som dominerade i haven.
De största arterna i denna familj av rovdjur kunde bli upp till
tretton meter långa. Utgrävningar vid Ivösjön i
Skåne har lett till att ett stort fossilt material av mosasaurier
har upptäckts. Man har också funnit spår av en
hittills okänd katastrof som förmodligen var global och som
inträffade 15 miljoner år innan dinosaurierna
utplånades.
"Vi vet inte vad det var som hände", konstaterar Johan Lindgren.
"Något liknande har även drabbat mosasaurierna i
Nordamerika. Där tror man att orsaken var ett nedslag av en
meteorit i dagens Iowa. Men det som hände tycks alltså ha
haft global omfattning. Dessutom inträffade katastrofen sex
miljoner år före detta meteoritnedslag. Dateringen i
katastrofen i Nordamerika har varit osäker. Men i Sverige är
sedimenten så klart avgränsade att man kan bestämma
exakt när
utdöendet inträffade".
I flera år har paleontologen Johan Lindgren från Geologiska
institutionen vid Lunds universitet grävt i ett övergivet
lertag vid Ivösjöns nordöstra strand och samlat ett rikt
fossilt material. Uppskattningsvis har han funnit 10 000
hajtänder, några hundra mosasaurietänder, ett hundratal
svanödletänder samt åtskilliga benfossil vilket
även inkluderar fynd av dinosaurier och flygödlor.
Gult område: land.
Ljusblått område: vatten för många miljoner
år sedan, land idag. Mörkblått område: dagens
hav. Fynden av mosasaurierna har gjorts på Ivö klack i
Ivösjön. Karta: Johan Lindgren, Lunds universitet, Copyright
2004.
"De mosasauriefynd som redan finns i svenska samlingar kommer
huvudsakligen från Ivö Klack där man förr
bröt kalk. Arbetarna fick betalt för fossil de hittade. Men
betalningen var efter fossilets storlek, och det har lett till att
mindre arter har varit underrepresenterade eller helt saknats i
materialet", säger Johan Lindgren.
Och han tillägger: "I samlingarna finns bara rester av ett par
arter. Tack vare de nya utgrävningarna har jag lyckats identifiera
ännu fler; det finns nu 6 - 8 arter av familjen Mosasauridae
kända från Sverige. Några är kända
från Nordamerika, Frankrike, Belgien och Ryssland. Men tre
är helt unika för Sverige. Det visar att mosasaurierna var
vanligare här än man trott. Nordamerika låg
närmare Sverige för 80 miljoner år sedan och
populationerna hade kontakt med varandra".
Mosasaurierna sökte sin föda i grunda, näringsrika
vatten men kunde liksom moderna späckhuggare också
färdas långa sträckor över öppet vatten. De
var mellan 3 och 13 meter långa och såg ut som ett
mellanting mellan ödla och krokodil, med fenor i stället
för fötter. De levde parallellt med tyrannosaurus rex och
försvann samtidigt för 65 miljoner år sedan.
Paleontologen Johan Lindgren.
Foto: Lunds universitet
INTERVJUN
GUST: När fanns de mosasaurier du hittat
på svenskt vatten?
Paleontologen Johan Lindgren: För 83 till 71
miljoner år sedan. Södra Sverige var täckt av hav
på den tiden.
GUST: I Mälardalen?
Paleontologen Johan Lindgren: Nej, ännu
längre söderut. Havet omfattade Skåne, Halland och
Blekinge. Havslinjen gick i höjd med småländska
höglandet och sedan fanns det land norr därom.
GUST: Kan mosasaurierna ha funnits även
på norskt vatten?
Paleontologen Johan Lindgren: När det begav
sig under krittiden för 65 miljoner år sedan, fanns de
över hela jorden så visst kan de ha funnits på norskt
vatten.
GUST: Kan två mosasaurier ha överlevt in
i våra dagar, anpassat sig till livet i en insjö och
förökat sig där?
Paleontologen Johan Lindgren: Nej!
"Selmasaurus", en tänkbar
variant av mosasaurus, lanseras härmed av GUST. Illustration:
Jan-Ove Sundberg, Copyright 2004.
GUST: Vad är din största invändning
mot en sådan hypotes?
Paleontologen Johan Lindgren: Den totala avsaknaden
av fossil från sediment som är 65 miljoner år gamla
och fram till dags dato.
GUST: Så om man vill bevisa en sådan
hypotes är det fossil man ska leta efter?
Paleontologen Johan Lindgren: Ja, om man vill bevisa
att de existerade längre än i 65 miljoner år,
måste man hitta fossil i sediment som är yngre än 65
miljoner år.
GUST: Hur skulle du reagera om vi fann en ny art av
mosasaurien i den norska insjön Seljordsvattnet, 80 km från
havet?
Paleontologen Johan Lindgren: Jag och hela
forskarvärlden skulle bli förstummad!
GUST: Hur skulle du personligen reagera?
Paleontologen Johan Lindgren: Jag skulle inte tro
på det.
GUST: Så om jag ringde från Norge och sa
att vi hittat en mosasaurie i Seljordsvattnet, skulle du inte tro mig?
Paleontologen Johan Lindgren: Jag skulle vara
säker på att du ljög.
GUST: Hur skulle vi få dig att
förstå att vi talade sanning?
Paleontologen Johan Lindgren: Om du sa att du hade
ett infångat exemplar och kunde skicka ett foto på det,
då skulle jag komma, inte annars.
GUST: Har man hittat någon mosasaurieart som
liknar våra sjöodjur, det vill säga varit ormliknande,
jämntjocka hela vägen och påmint om en anaconda?
Paleonotologen Johan Lindgren: Nej, det har man inte
gjort.
GUST: Finns det sådana tror du?
Paleonotologen Johan Lindgren: Nej, ormarna fanns
redan när mosasauerna dök upp. De senare är något
av en sidogren.
GUST: Låt oss för ett ögonblick
anta att det finns mosasaurier i Seljordsvattnet - vad skulle de i
så fall livnära sig på?
Paleontologen Johan Lindgren: Mosasaurierna
livnärde sig på allting som var tillräckligt stort att
hantera och svälja.
GUST: Kan dom ha livnärt sig på plankton
och mindre djur?
Paleontologen Johan Lindgren: Nej, inga marina
reptiler är filtrerare och det finns till och med vissa
fysiologiska hinder för att de ska kunna vara det.
GUST: Skulle de inte kunna leva på fisk
då, komma simmande med öppen mun rakt in i ett fiskstim?
Paleontologen Johan Lindgren: Dom jagade inte
på det sättet. För att kunna göra det hade de
varit tvungna att ha en funktion som gjorde att de blev av med det
överskottsvatten de fick in i munnen och det hade inte
mosasaurierna. Dom jagade som krokodiler, som har ett gomsegel och tog
enstaka bitar ur sitt byte. Mosasaurien tog visserligen fisk, men en
och en snarare än hela fiskstim.
GUST: Hur skulle de bete sig?
Paleontologen Johan Lindgren: På den tiden de
fanns var de väldigt rovgiriga, väldigt aggressiva och slogs
ofta på ytan eller gav sig på byten som var större
än de själva.
GUST: Om det hade funnits människor på
mosasauriernas tid, hade de då kunnat ge sig på dessa?
Paleontologen Johan Lindgren: Det tror jag
säkert. Människan hade varit en del av deras föda. Dom
åt allt.
GUST: Tack för intervjun, Johan. Vi ringer dig
när vi har hittat Seljordsormen!
Paleontologen Johan Lindgren: Tack själv,
Jan-Ove. Jag ser fram emot ditt telefonsamtal från
Seljordsvattnet!
KÄLLOR: Information från Lunds Universitet
den 2004-01-22, text och bilder. Illustration och karta: Johan
Lindgren, Copyright 2004. Telefonintervju med Johan Lindgren den
2004-02-12. Reportage och illustrationen "Selmasaurus": Jan-Ove Sundberg, GUST © 2003
|
|
