|
Utbud i ARTIKLAR |
I september 2002 höll
världens kryptozoologer andan
|
| Den 16 september 2002 hittades
ett ovanligt
kadaver, sex till sju meter långt, på den steniga stranden
i Parkers Cove, Bay of Fundy, i Nova Scotia. Det delvis
förruttnade kadavret hade en lång hals med tillhörande
huvud. Förväntningarna var stora och kryptozoologer över
hela världen hoppades naturligtvis på en strandad
svanödla. |
För några decennier sedan såg den lokala fiskaren James Longmire ett långhalsat djur i havet utanför Bay of Fundy. Det var en spegelblank dag i augusti månad och Longmire, som nu är 85 år gammal, hade gode vännen Harry Gregory med sig på fisketuren.
"Det var långt ifrån oss men jag kunde ändå se huvudet", berättade Longmire. "Det påminde om huvudet på en häst. Bakom huvudet syntes en ganska stor rygg och hela djuret måste ha varit fyra till sex meter långt. Det verkade mycket större än vår båt, så vi visste inte om vi skulle våga stanna kvar... hela tiden betraktade det oss med sina stora, svarta, runda ögon".
Den pensionerade fiskaren körde över till Parkers Cove så snart han hörde nyheten om kadavret, som spolats iland bara cirka 100 meter från det kommunalägda varvet.
Kusligt utseende
Den uppsvällda kroppen hade vad som föreföll att vara två stora simfötter framtill, en ryggfena och en lång, kraftig hals med ett förhållandevis litet huvud. Tomma ögonhålor stora som golfbollar gav kadavret ett i det närmaste kusligt utseende.
En av de första akademikerna som kom till platsen var den pensionerade biologen Dave Tinker vid Toronto-universitetet. Han bor i närbelägna Granville Ferry och trots att han inte är någon expert på varken marina dägg djur eller fisk, gissade han att kadavret i själva verket var en starkt förruttnad brugd.
"Underkäken är borta och har inte kunnat återfinnas", berättade han, samtidigt som han ingående granskade de illa åtgångna lämningarna. "Kadavret är starkt förruttnat just kring själva huvudet och det som framför allt avslöjar vad det är frågan om är avsaknaden av ben och tillgången på brosk. Det tyder på en haj och storleken talar för en brugd".
Specialister
En lokalinvånare skickade också digitala bilder till det statliga kanadensiska Fiskeriverket, som just samlat specialister på marina däggdjur till en konferens i Dartmouth för att diskutera rättvalar. Efter att ha studerat bilderna var de säkra på att kadavret var en brugd.
När brugden ruttnar och käkarna faller av antar den ofta formen av ett sjöodjur.
Alla experter vi konsulterat hittills är överens om att det handlar om lämningarna efter en brugd", sa Jerry Conway, samordnare för utrotningshotade marina däggdjur. "Brugden är vanligt förekommande i Bay of Fundy. Det handlar om stora djur som ofta misstolkas som valar. Det sätt på vilket det här exemplaret har ruttnat är typiskt för just brugden".
Men dinosaurie-entusiasten Anthony Buccola var inte nöjd med den förklaringen. "Det är ingen brugd utan en korsning mellan en fisk och en ödla", deklarerade han från sitt hem i St. Croix Cove, två mil norr om Parkers Cove.
Förföljde ett stim delfiner
"Så snart jag såg djuret förstod jag att det inte var någon brugd", fortsatte Buccola, vars teckning liknar ett djur som vittnen säger förföljde ett stim delfiner för bara några månader sedan.
"Det här djuret har ett huvud som på en häst". Han tror att det andades luft medan det fortfarande levde. "Det har lungor och en lever. Lungorna hänger ut på ena sidan, liksom hela tarmpaketet och många andra inre organ".
Men enligt Steve Campana, som leder hajstudierna vid kanadensiska statens avdelning för fiske- och havsforskning, kan levern ha misstolkats som lungor eftersom en hajlever ofta är väldigt stor.
Önsketänkande
"Förruttnelsen är klassisk", fortsatte han och syftade på det sätt som hals- och stjärtvävnaden fallit bort, vilket exponerat halskotorna och
kraniet. "Att det handlar om en strandad svanödla är förstås ett rent önsketänkande, men visst ser det så ut".
"Så säger de alltid", kommenterade Anthony Buccola. "Det enda sättet att avgöra det här är att göra ett DNA-test på kadavret".
Någon DNA-undersökning blev det nu inte, vilket vi på GUST tycker är väldigt svagt av de kanadensiska vetenskapsmännen. I synnerhet som en hel värld väntat på utslaget från Nova Scotia - sjöodjur eller inte sjöodjur?
De berörda forskarna
GUST mejlade då istället de berörda forskarna direkt och i ett svar av den 7 oktober, säger Dr. Chris Harvey vid Clark vid
Dalhousie-universitetet i Halifax, Nova Scotia, följande:
"Att påstå att jag leder undersökningarna kring hajkadavret i Parkers Cove är rent nonsens. Vad som hände var att media kontaktade mig och två andra experter och bad oss titta på ett videoband av kadavret.
Ingen "rapport" är på gång om kadavret, i varje fall inte genom någon vetenskapsman jag känner till. Videobandet visade klart och tydligt att det handlade om en död brugd, som ruttnat på ett sådant sätt att den nu liknar den ökända s k sjöormen".
Valexperten
I ett annat email till GUST, daterat två dagar senare, skriver hajexperten Dr. Steven E. Campana vid Havsforskningsinstitutet i Dartmouth, Nova Scotia:
"Ingen formell undersökning har gjorts av kadavret i Parkers Cove och således förbereds det ingen rapport om saken. Jag har kontaktats av ett stort antal människor sedan kadavret först hittades, så jag kan de flesta detaljer i fallet. Jag har också mottagit flera bilder med hög upplösning, som visar både kadavret och dess inre organ.
Jag beslöt i ett tidigt skede att inte åka till platsen, eftersom jag är helt säker på att det handlar om en förruttnad brugd. Anledningen till att jag är så säker på det fördelar sig enligt följande:
"Sjöormsutseende"
1) Kadavret är bokstavligen identiskt med den förväntade förruttnelsen hos en brugd. Det "sjöormsutseende" som en förruttnad brugd får har tidigare dokumenterats av företaget Scott and Scott's Atlantic Fishes of Canada, eftersom det är så extremt och spektakulärt.
De har också bifogat en teckning av ett sådant kadaver från 1979, vilket matchar de bilder som nyligen publicerades i tidningen Chronicle Herald och som tagits av det nu aktuella kadavret i Parkers Cove.
Företaget noterar också att dessa kadaver alltid misstolkas som sjöormar, trots att förruttnade brugdar hittats med det här utseendet
sedan 1939. Sedan huvudet skalats av (på grund av de stora gälarna), liknar den återstående skallen och ryggraden alltid huvudet och halsen på en svanödla.
Karaktäristiska organ
2) Digitala bilder med hög upplösning av de inre organen visar klart och tydligt den stora levern och djurets skära mjälte. Det finns inget annat djur i havet som har så karaktäristiska organ.
3) Platsen och tiden på året överensstämmer med en brugd: de leker i just Bay of Fundy på sensommaren.
4) Storleken på kadavret matchar storleken på en fullvuxen brugd.
5) Det stora ihåliga "benet" som hittats på kadavret överensstämmer med könsorganet på en brugdhanne.
Trots att ingen vore gladare än jag om vi verkligen hade upptäckt ett nytt djur i havet, så är jag rädd för att det inte handlar om det den här gången heller".
KÄLLOR: Copyright © 2002 Tidningen Halifax Herald Limited, Brian Medel/Yarmouth Bureau. The [email protected]. globeandmail.com, alla den 18 september 2002. Email från John A. Kirk, BCSCC den 5 oktober och tidningen The Halifax Herald Limited, den 21 september 2002/Brian Medel Yarmouth Bureau.
Översättning: Jan-Ove Sundberg, GUST © 2003.
|
|
| Grundat 1997 av Jan-Ove Sundberg. Telefon 0141 21 79 29 eller 070 301 79 29. | Denna sida har visats1892 gånger. |
