|
|
Forskarna har identifierat monstret i
Marmarsjön:
Fisken är en en sällsynt hajart
Det finns sedan tidigare bara 15 kända exemplar i hela
världen och trots att "Bigeye Ragged-Tooth Shark" (Den
storögda skroveltands-hajen) beskrevs redan 1955 har forskarna
betvivlat att den ens har funnits och menar att så mycket
om den är outforskat och gåtfullt, att man på
fullaste allvar önskar att Sherlock Holmes var en verklig person!
Den första storögda skroveltandshajen
fångades på långrev 1955 utanför den spanska
Atlantkusten. Den blir 4 meter lång och hittas oftast på
stora djup. Foto: ReefQuest Center for Shark Research, USA, Copyright
2003.
"Monstret" från Marmarsjön (vinjettbilden) och den
storögda skroveltandshajen (här ovan) må vara snarlika,
det kan nog de flesta hålla med om, men varför är inte
likheten mera påfallande om det nu verkligen rör sig om den
här sällsynta hajarten?
Frågan är högst berättigad och svaret är att
många hajar (och även
andra djur) kan förändras till både kropp och
proportioner, ibland på
ett väldigt dramatiskt sätt, av ett fenomen som inom biologin
kallas
allometri (när en del kroppsdelar växer snabbare än
andra förändras
proportionerna).
Den storögda skroveltands-hajen kan enligt forskarna ändra
form och
utseende genom att förlängas, krympa, eller till viss del
förvridas och
alla exempler ser därför inte likadana ut.
Marmarasjön (som egentligen är ett hav) ligger
mellan Egeiska havet och Svarta havet och inkörsporten heter
Bosporen. Karta: Turkiska turistbyrån, Copyright 2003.
Som namnet antyder har den storögda skroveltands-hajen också
relativt stora ögon och stora ögon på hajar
förknippas vanligen med djupa hav och nattliga beteenden.
Ursprungshajen, alltså det allra första exemplaret, som
hittades utanför den spanska kusten redan 1955, togs på
långrev på ett djup av 800 till tusen meter. Det är
ett avsevärt djup och exemplar som fångats utanför
Brasilien har hittats på mellan 60 och 120 meter.
Då forskarna hittills funnit så få exemplar av den
här hajen vet man inte om den lever konstant i den mesopelagiska
zonen (ett väl upplyst havsskikt vars djup varierar mellan 100 och
1,000 meter) eller om den tillbringar dagen i den epipelagiska zonen
och återvänder till den mesopelagiska zonen nattetid.
Inte heller vet man om den är farlig för människan, men
den ser ju inte vidare farlig ut, snarare fredlig
och högst intressant:
Monstret från Marmarasjön har visat sig vara allt utom just
ett monster. Foto: Osmangazi Üniversitesi, Fen-Edebiyat
Fakültesi, Turkiet, Copyright 2003.
 
Visst finns det vissa likheter mellan
den storögda skroveltands-
hajen (till vänster) och "monstret" från Marmarasjön
(till höger) och enligt forskarna kan det biologiska fenomenet
allometri förklara resten.
Turkiska marinbiologer vid CLOMFOT (ett statligt verk
som kartlagt alla fiskarter i Svarta havet, Egeiska havet och
Marmarasjön), och som GUST talat med, berättar att de hittat
sammanlagt tre exemplar av "marmaravarianten" av den storögda
skroveltands-hajen, som på turkiska kallas Pamuk baligi.
Hajen studeras just nu av CLOMFOT och i en inte alltför
avlägsen framtid lär vi få veta mera om den
märkliga besökaren i Marmarasjön.
|
|
