Sjöormskandidater 1:
Kan simmande älgar förklara Storsjöodjuret, Selma eller Nessie?
GUST
har sedan 1998 haft en stående belöning på 5 000
kronor, till den eller de som kunnat visa en bild av en simmande
älg i Seljordsvattnet. Hittills har vi inte behövt betala ut
pengarna. Men visst kan älgen simma och i det här reportaget
visar vi en rad unika bilder från de länder där det
inte alls är särskilt ovanligt att se den i vattnet.
Frågan är om simmande älgar ör förklaringen
till sjöodjur och sjöormar.
Ingen
människa har oss veterligt förväxlat en älg med ett
okänt djur framför allt inte i Sverige, Norge och Finland,
där den övervägande delen av befolkningen är
väl förtrogen med älg och har sett djuret både i
natura och på TV.
För att vara på den säkra sidan har GUST frågat
landets expertinstans nummer ett, Naturvårdsverket, vad som
gäller för älgars beteende vid vatten. Per Bjurholm
på Naturvårdsverket i Stockholm, säger till GUST:
"Älgar är visserligen goda simmare men de kan inte dyka. De
älgar som simmat över till Danmark har med all sannolikhet
blivit skrämda och så är även fallet i större
vattendrag, t ex Mälaren.
I gryning eller skymning
Jag har själv sett älgar simma mellan olika öar i
Mälaren och nästan helt säkert beror detta på att
de skrämts av människor. Att så få människor
sett simmande älgar beror säkert på att de oftast
är ute i gryning eller skymning, då människan sover".
Göran Cederlund, en viltforskare vid Naturvårdsverkets
forskningsstation Grimsö i Riddarhyttan, berättade 1988:
"Älgen kan ibland korsa en insjö men den kan inte dyka och
komma upp igen. Bara älg i Alaska äter sjögräs och
då ifrån mindre djup på 1,5-2 meter. Skandinaviska
älgar betar vattenväxter de når ner till varifrån
de står. Ingen älg kan dyka till botten och t ex komma upp
igen vid sidan av en roddbåt.
Inga belägg
Att människor kan förväxla dem med s k sjöodjur
är mindre sannolikt, dels har de flesta i Jämtland (där
Storsjöodjuret lär finnas) sett en älg och dels finns
det inga belägg för att kor utan horn är mera frekventa
i vattnet än t ex älgtjurar".
STORSJÖODJURET:
Alla jämtlänningar undantagslöst vet hur en älg ser
ut och skulle inte ta miste på "skogens konung" och det djur som
kallas Storsjöodjuret.
SELMA: Det finns
mycket få älgar i Seljord eftersom stränderna oftast
är relativt branta eller mycket branta och/eller steniga och
stranden har en lös botten. Älgjägare vi talat med
säger att de få älgar som passerar genom trakten
gör det på mycket hög höjd och sällan eller
aldrig ses av annat än just jägare eller skogsvaktare.
NESSIE: Det finns inga älgar i Skottland och inte någon annanstans i Storbritannien heller för den delen.
Låt oss till sist och för ordningens skull slå fast
vilka enorma skillnader som finns mellan en älg och det som
människor beskriver som sjöodjur:
Sjöodjuret har en lång hals. Älgen en kort hals.
Sjöodjuret saknar (oftast) öron. Älgen har klart markerade öron.
Sjöodjuret har (oftast) stora ögon. Älgen har förhållandevis små ögon.
Sjöodjuret är (oftast) långt. Älgens kropp är maximalt 3-4 meter lång.
Sjöodjuret kan dyka och komma upp igen. Älgen kan inte dyka.
Sjöodjuret visar en rad upphöjningar på ryggen, s k pucklar. Älgen har inga upphöjningar på ryggen.
Sjöodjuret simmar ibland med hög fart. Älgen simmar sakta.
GUST's belöning på 5 000 kronor för en bild av en simmande älg i norska Seljordsvattnet, kvarstår.
Reportage: Jan-Ove Sundberg. Bilder: Jim Hancock, Richard Lester och Mike Crenna. GUST Copyright 2004.
|
