|
Utbud i ARTIKLAR |
US Navy har erkänt vad
djurrättsorganisationerna alltid fruktat
|
| I september 2002 strandade och
dog 17 valar på Kanarieöarna. Ingen vet med säkerhet vad som dödade dem, men den spanska regeringen misstänker att militära amerikanska sonarer är boven i dramat. Fyra masstrandningar har ägt rum på öarna under de senaste 20 åren och varje gång har de sammanfallit med NATO-övningar i närliggande farvatten. |
Sommaren 2000 strandade 17 valar på Bahamas. En obduktion avslöjade blödande öron och hjärnor. Bara några timmar innan den första valen hittades hade en skvadron amerikanska jagare passerat alldeles i närheten.
1996 dog 12 näbbvalar bland de grekiska öarna. Dödsfallen kom omedelbart efter en NATO-övning, där amerikanarna testade en ny lågfrekvent och aktiv sonar, som biologer nu tror kan komma innebära slutet för de terroriserade giganterna.
Akustiskt system
Sonar, som i dessa sammanhang är ett akustiskt system som krigsfartyg använder för att hitta ubåtar, misstänks ligga bakom alla dödsfall av marina djur.
Tekniken har dramatiskt förändrats under de senaste åren. Det kalla krigets teknologi förlitade sig på s k passiv sonar (hydrofoner), som låg och tjuvlyssnade på fiendens fartyg och förehavanden.
Strandade valar är en deprimerande syn var de än dyker upp och efter US Navys erkännande att deras sonar dödar dem har amerikanarna öppet visat sitt hat mot militären. Foto: Whale Watch.
Passiv sonar är idag ett avslutat kapitel, då moderna ubåtar helt enkelt är för tystgående. Så världens flottenheter har återgått till de aktiva systemen, men dagens sonarer är flera miljoner gånger kraftigare än de gamla modellerna.
Apolloraket
Amerikanska flottans senaste sonar, som kallas Surtass LFA, har 18 högtalare som var och en genererar 235 decibel. Det motsvarar samma ljudstyrka som att stå i närheten av en startande Apolloraket.
På ett avstånd av 160 km, når signalen fortfarande 160 decibel. Det är 50 gånger starkare än amerikanska flottans säkerhetsgräns för mänskliga dykare.
När det 1996 avslöjades att amerikanska flottan utfört 22 hemliga tester av Surtass LFA längs Amerikas kuster, protesterade både marinbiologer, djurskyddsgrupper och miljöorganisationer våldsamt.
Utrotningshotade
National Resources Defense Council, en av USAs största miljöorganisationer, anklagade flottan för att ha brutit mot både fördraget för utrotningshotade djur och fördraget för djurskydd, som kräver att analyser ska göras innan någon får tillstånd att äventyra miljön.
För att undvika en stämning lovade flottan att utföra egna miljöstudier. Dessa bestod i att observera reaktionerna hos knölvalar, rättvalar och blåvalar som fick signaler med reducerad styrka från en LFA-sändare.
Både i Atlanten och Stilla havet har djurrättsorganisationer hittat döda valar till havs och i de flesta fall har det visat sig att det samtidigt pågått militära flottövningar i närheten. Foto: Whale Watch.
Testerna visade att de flesta valar som exponerades för sonaren reagerade negativt, och majoriteten av dem flydde från området.
Mörkläggning
Amerikanska flottans slutsats av sin egen undersökning var emellertid att de observerade reaktionerna inte påvisat "en signifikant biologisk påverkan" och således var sonaren ofarlig för valarna. Det betraktar både miljögrupperna och marinbiologerna som struntprat och ren mörkläggning.
Det som mest oroar vetenskapsmännen är att ingen av valarna utsattes för mer än 150 decibel, ändå satte flottan, som ett resultat av sina tester, 180 decibel som högsta gräns, vilket är tusen gånger högre.
Amerikanska flottan är dock mera ansatt eftersom den är öppnare och mera ansvarig än de europeiska flottenheterna, vars LFA-program utvecklas utan någon som helst insyn.
Hemligt
Anthony Watts, redaktör för tidskriften Jane's Underwater Warfare, säger till den brittiska tidningen Guardian att Frankrike, Tyskland och Storbritannien alla bygger liknande sonarsystem. "Fransmännens system ligger på ca 220 decibel, den tyska modellen, som är avsedd för export, är ungefär densamma medan det brittiska är hemligt", säger Watts.
Brittiska tester äger i sommar rum i Biscayabukten medan amerikanarnas sonarer testats utanför Kyle of Lochalsh i Skottland. Brittiska val- och delfinskyddssällskapet anser att det förklarar varför kaskelotvalarna undviker sina vanliga rutter och hamnar i Nordsjön.
Även i Australien har många valar strandat, antingen ensamma eller i större flockar och myndigheterna har reagerat med att förbjuda marina övningar på sitt territorialvatten. Foto: Whale Watch.
Doug Spencer, en talesman för US Office of Naval Research, försvarar dock flottans operationer och säger att sonaroperatörerna är medvetna om påverkan på det marina djurlivet.
180 decibels-zonen
"Systemet slås av så snart en val kommer in i 180 decibels-zonen. När det slås på igen går det väldigt långsamt för att valen ska ha en chans att fly från området", påstår Spencer.
Under strandningarna på Bahamas spolades en av de döda valarna upp på Ken Balcombs bakgård. Ken är en av världens få experter på just det marina djurlivet och arbetar för det amerikanska valforskningscentret.
Det han fann tvingade flottan att utreda händelsen. Deras preleminära rapport erkänner att "taktiska medelavståndsfrekvenser ombord på våra krigsfartyg orsakade det akustiska traumat".
Hjärnblödning
En av valarna var minst 5 sjömil från fartygen när den drabbades av en
hjärnblödning. "Sonaren som orsakade dödsfallet var mycket svagare än en LFA, jag gissar på att styrkan bara var omkring 165 decibel", säger Ken Balcomb.
Amerikanska fottan nämner ingenting om dessa långtidseffekter i sin miljöstudie, inte heller har de gjort några beräkningar av de taktiskt aktiva sonarer som är standardutrustning på deras övriga krigsfartyg världen över.
Det är så här vi vill se vårt inträde i undervattensvärlden, människan i fredlig samexistens med valarna. Foto: Whale Watch.
Enligt Balcomb är den uppkomna skadan permanent. Ingen av de valar som tidigare fanns i området har återvänt.
Kämpar
"Eftersom bara ett fåtal av dem spolats iland tror jag att merparten ligger döda på botten", säger han. "Man undrar ju hur många fler som dagligen kämpar för sina liv utan att vi någonsin får reda på det. Havssköldpaddor och fiskar med simblåsor är andra tänkbara offer".
Andra studier har visat att aktiv sonar också påverkar tillväxten och reproduktionsorganen hos räkor, en av hörnstenarna i den marina
näringskedjan.
Sedan de erkänt att sonar dödar valar kunde amerikanska flottan inte längre testa sina LFA utan att bryta mot fördraget om djurskydd. Lösningen på det var att påstå att djurskyddsfördraget inte gällde utanför den territoriella tremilsgränsen, vilket skulle fria dem från alla förpliktelser.
Stämning
National Resources Defense Council och ett stort antal andra miljögrupper, inklusive Humane Society och Jean-Michel Cousteau har svarat med en stämning mot både flottan och det amerikanska Fiskeriverket, och advokaten Joel Raynolds tror de har en god chans att vinna målet.
FOTNOT: Gör en insats så att valarna slipper de livsfarliga sonarpulserna och protestera mot USA! Du kan antingen ringa den amerikanska ambassaden i Stockholm och säga din mening, på telefon
08 783 53 00 eller mejla dem på [email protected] Många tror inte att protester hjälper, men amerikanarna är MYCKET känsliga för sådant.
Du kan också adoptera en val. För bara 400 kronor får du ett foto av valen, dess bakgrund, ett adoptionscertifikat, en CD med dess läten, en adoptionsknapp och ett års prenumeration på en tidning om valar. Länken till adoptionssajten finns HÄR.
Översättning: Jan-Ove Sundberg, GUST © 2003.
| Grundat 1997 av Jan-Ove Sundberg. Telefon 0141 21 79 29 eller 070 301 79 29. | Denna sida har visats727 gånger. |
