Utbud i ARTIKLAR

Vattnets invånare del 3:
Stören kan anfalla badande och mindre båtar

Den har jagats för sin kaviars skull, framför allt kallad "rysk kaviar", sedan urminnes tider och finns framför allt i de euro-asiska länderna. Den blir lätt irriterad och kan angripa både badande och mindre båtar, som de fläker upp med sin vassa ryggbepansring eller helt enkelt sänker vid avsiktliga kollisioner.

Trots att man generellt tror att stören fortfarande finns över hela Europa, finns den idag bara i ett fåtal floder och andra vattendrag och är till största delen utfiskad. Den är fridlyst av EU och i Ryssland har man infört fiskestopp på stören för att arten ska hinna återhämta sig.

Rysk kaviar är slemmigt som snor, tjockt i konsistensen, segt och grötigt och inte alls den delikatess man påstår att det är.

Jag talar av egen erfarenhet och glömmer aldrig den dag fru Johansson på Östermalmsgatan i Motala, där jag var inneboende under de allra första åren i stan, kom ner med ett halvt kilo rysk kaviar och undrade om vi inneboende ville ha den?

Rysk kaviar för tusentals kronor

Uppriktigt sagt så trodde vi att fru Johansson blivit senil på gamla dagar, som skänkte bort rysk kaviar för tusentals kronor! Själv förklarade hon att hon var trött på den. Hennes dotters pojkvän var ryss och hade tagit flera kilo hemifrån.

Ville vi ha den ryska kaviaren eller skulle fru Johansson kasta den direkt i soptunnan? Naturligtvis ville vi ha den och en timme senare satt vi runt bordet med skedarna redo.

Det var som sagt ingen smaksensation, tvärtom. Alla åt men ingen sa något. Inte till att börja med. Vi satt nog lite till mans och undrade, hur in i helvete, på ren svenska, den här omtalade kaviaren kunde smaka så jävla illa!!!!

Ung dam i aftonklänning

Långt senare fick jag veta att rysk kaviar ska avnjutas med rostat bröd, nyslungat smör, citronskiva, champagne, med gärna en ung dam i aftonklänning som bordskamrat - fan tro´t.

Stören må vara en eftersökt kaviarfisk, men det är inte något lätt jobb att fånga den och vet man inte vad man gör, kan den rent av vara livsfarlig att handskas med.

Stören - inte så oskyldig som den kanske ser ut. Illustration: Markku Varjo, Copyright 2003.

Många har betvivlat dess farlighet, men stören finns även i USA och där har man fått tänka om rejält. För att illustrera att det inte bara är i Europa som stören är livsfarlig, återger vi följande nyhetsklipp, som nyligen hittades i tidningen Miami Herald:

2 till 2,5 meter lång

Den 4 augusti 2003, attackerades Brian Clemens, 50, från Panama City, av en hoppande stör som han uppskattar var 2 till 2,5 meter lång, när han kom körande i sin fem meter långa fiskebåt på Choctawhatchee River.

Clemens slogs ur sätet och förlorade kontrollen över båten, som plöjde in i strandbanken och kastade upp honom på land. Han undkom med livet i behåll men fick ett brott på bröstbenet, två brutna revben och en kollapsad lunga. Dessutom fick ett skadat knä sys med 16 stygn. Stören hoppade tillbaka ner i vattnet.

"Det blev en frontalkrock", berättade Clemens efteråt. "Både båten och jag krossades och även om det är en fiskehistoria jag helst vill glömma, så glömmer jag den aldrig så länge jag lever!".

Ytterligare fyra incidenter

Attacken var den tredje på kort tid och ytterligare fyra incidenter har rapporterats under de senaste sju åren.

Den 4 juli kom Danny Cordero, 19, och hans flickvän Sheila åkande på Suwannee River i parets nyinköpta båt, när en stör anföll och båda kastades överbord. Cordero spräckte flera tänder och fick skärsår i ansiktet, medan flickvännen klarade sig oskadd.

Under den amerikanska Memorial Day-helgen, färdades rektorn för Newberry Elementary School, Lacy Redd, 34, på Suwannee River tillsammans med sin make och tre barn, när en två meter lång och ca 75 kilo tung stör, hoppade upp ur vattnet och träffade henne rakt i bröstet.

Barnen klarade sig oskadda

''Jag slogs medvetslös, vaknade upp med en lunga ur funktion, tre brutna revben och en kraftig hjärnskakning", berättade Redd efteråt. "Mest glad är jag över att barnen klarade sig helt oskadda och så maken förstås".

Amerikanska fiskeriverket blev nedringt av oroliga fiskare och båtägare, som undrade om stören anföll dem avsiktligt? Nej, myndigheterna tvivlade på det och menade att det var båttrafiken i området som ökat, inte tvärtom och att stören dessutom var en ganska fredlig fisk "som sköter sina egna affärer".

Fiskare i Azerbadjan, Kazakhstan, och den ryska federationen, skulle
ha skrattat åt dem. De kan berätta att stören är en oberäknelig fisk, missmodig, lättirriterad och väldigt revirkänslig och anfaller när en annan art kommer för nära - och det gäller även människor.

"Luftburna störar"

Tjänstemän vid Florida Fish and Wildlife Conservation Commission har också medgett att antalet "luftburna störar" ökat med det stadigt ökande antalet fiskebåtar och nöjesbåtar och förefaller att ha irriterats av människans invasion av området. Det är säkert en riktig iakttagelse.

"En av våra egna tjänstemän patrullerade längs floden förra året när en stör dök upp framför honom", berättar Stan Kirkland, som är verkets officiella talesman. "Han förberedde sig på en kraftig smäll men fisken missade honom med bara några centimeter. Han tolkade det som en avsiktlig attack och det finns det egentligen ingen anledning att betvivla heller".

1999 knockades en polis i Gilchrist County av en 50 kilo tung mal som kom flygande mot hans patrullbåt på Suwannee River. Fisken dog och polismannen klarade sig utan skador.

Kollision efter kollision

Tre år tidigare fick Larry Foshee från Pensacola, mindre skador när en stör hoppade upp i hans båt på Yellow River. Och så fortsätter de amerikanska rapporterna, med kollision efter kollision av "luftburna störar"...

Personal från amerikanska fiskeriverket provfiskar och förser störarna i floden med radiosändare, så att man ska kunna följa deras förehavanden och skydda de som fiskar på floden mot störarnas plötsliga attacker. Foto: US Fish and Wildlife Service, Copyright 2003.

Ryssarna har haft så stora problem med attackerande störar i sina floder, att de numera har en varningslista över hur man bör bete sig i dessa vatten.

1) Simma aldrig ensam på floden.

2) Ta dig snabbt upp ur vattnet om en stör finns i närheten.

3) Blod drar till sig stören vare sig det kommer från en fisk, en fågel eller ett däggdjur. Kvinnor som menstruerar bör inte simma i floder där stören finns.

4) Undvik att simma i mörka, starkt nedsmutsade floder. Håll utkik efter skuggor och stora rörelser i vattnet. Lämna omedelbart floden om du ser fiskstim som uppträder märkligt.

5) Om du dyker från en båt bör du granska vattnet i flera minuter innan du hoppar. Stanna inte under vattnet längre än nödvändigt.

6) Undvik att simma i floden på kvällen eller natten. Stören söker mat vid den tiden på dygnet.

7) Provocera aldrig en stör, hur liten och harmlös den än verkar vara. Biter den dig kan du få allvarliga problem om du inte snabbt kommer under läkarvård.

_____________________________________________________________

FAKTARUTA OM STÖREN

Latinskt namn: Acipenser sturio (Linnaeus 1758).
Vardagliga namn: Frankrike; Esturgeon; Tyskland; Steur; Sverige; Stör; Danmark; Stør; Norge; Stør.
Familj: Acipenseridae
Släkte: Acipenser
Arter: De europeiska arterna hör till familjen störar (Acipenseridae). Familjen skedstörar (Polyodontidae) påträffas med en art i amerikanska Mississippifloden och en i kinesiska Chang Jiang. 14 arter lever enbart i sötvatten medan de övriga endast besöker floder för att fortplanta sig.

Kännetecken: Simmar med stela kroppsrörelser. Mellan nosen och munnen 2 par skäggtömmar. Översidans färg varierar från gröngulbrun till svartaktig och mörknar med åldern.

Längden kan uppgå till 9 meter men brukar i svenska vatten sällan överskrida 3 meter. Vikt 300-408 kg, hos oss vanligtvis omkring 100 kg. (I Finland 152 kg, Kumo älv). Honan är störst. Stören kan hybridisera med sterletten och ryska stören.

Utbredning: Stören är den enda störarten som naturligt påträffats i svenska vatten. Arten förekom förr ganska allmänt i europeiska vatten, såväl längs Atlantens som norra Medelhavets kuster, samt i Svarta havet, Ladoga och Onega. På grund av omfattande älvutbyggnader, förorening och rovfiske har flertalet bestånd utrotats.

Lekbestånd tros idag endast finnas i den franska floden Garonne och den kaukasiska floden Rion. Stammarna i sjöarna Ladoga och Onega förmodas ha dött ut på senare tid.

Huruvida stören tidigare utnyttjat svenska älvar för lek anses tveksamt. Otvetydigt är dock att stören fortfarande under 1800-talet regelbundet fångades längs västkusten och i Östersjön, liksom i ett antal rinnande vatten, bl a Torne älv, Ångermanälven, Dalälven, Motala ström och Göta Älv.

På grund av ryska utsättningsexperiment under främst 1960- och 70-talen har fyra störarter påträffats i Östersjön, bl a i svenska vatten; sterlett, rysk stör, Huso huso, och sibirisk stör.

Sterlett lär också ha inplanterats i Edsviken, vid Ulriksdals slott, liksom i fyra sjöar i Stockholmstrakten, redan i början av 1700-talet. Inte i något fall erhölls några beståndsetableringar.

Fler återfångster från de ryska utsättningarna kan inte heller förväntas, men eftersom olika störarter fortsatt utnyttjas i olika former, kan överraskningar inte uteslutas.

Så sent som år 2000 fångades en liten sibirisk stör i Kalmarsund, vilket var ett resultat av omfattande utsättningar av odlad stör i länderna kring södra Östersjön och Nordsjön.

64 cm lång sibirisk stör fångad i nät i Kalmarsund juli 2000 av Andreas Svensson. Foto: World Fish Center, Copyright 2003.

Miljö: Hav och älvar. I havet vid grunda sand- och lerbottnar.

Flyttning: På våren eller försommaren, oftast i april-maj, vandrar stören upp i floderna för att leka, men några tecken på att fortplantning ägt rum i svenska älvar har inte anträffats. Förr vandrade arten så högt upp i floderna som i Rhen till Basel, i Elbe till Prag och i Vistula till Krakow.

Vanor: Bottenlevande men för ett kringströvande liv i havet. Födan söks med skäggtömmarna utefter bottnen. Tillbringar vintern med nedsatta livsfunktioner.

Stören har ett oberäkneligt humör och kan vara farlig att fånga. Tagen i nät eller på krok kan den till en början vara helt lugn men plötsligt gripas av raseri och med väldig kraft svänga med pansarstjärten, vars sköldar kan förorsaka fruktansvärda sår.

Stör på botten av floden Ticino i Italien, fotograferad av Andreoli Riccardo, Copyright 2003.

Föda: Insektslarver, maskar, sniglar, musslor, kräftdjur, fiskar och växtämnen.

Fortplantning och tillväxt: Över flodernas grusbottnar på 2-10 m och i stark ström placerar honan under april-juni 2-3 milj ägg, vilka klibbar fast på underlaget som stora kakor.

Under lekakten uppvaktas hon av 1 eller 2 hanar. Äggen kläcks efter 3-7 dygn. Ungarna är då ca 1 cm långa och liknar grodyngel. De växer snabbt, mäter till hösten 20 cm och vandrar ut till havet efter 1-3 års flodliv, varvid de är ca 1 m långa.

I havet växer de till 1,2-1,8 m längd, innan de vandrar upp för att leka första gången. Då är hanarna 7-9 år, honorna 8-14 år. Störar om 2 m längd är ca 15 år gamla.

Livslängd: Över 100 år.

Status: Utrotningshotad.

Användning: Numera är stören p g a sin sällsynthet utan ekonomisk betydelse, men förr fiskades den intensivt för det goda köttet. Också olja erhölls och av den omogna rommen bereddes kaviar. Den "äkta ryska kaviaren" erhålls från andra störarter.

Andra namn: Hur vanlig stören förr var i Sverige framgår av att arten på Västkusten kallades för håstörja och håstörra och på Gotland för styra. Andra, äldre namn var vanlig stör och tysk stör.
____________________________________________________________

Källor: Ett antal vetenskapliga sajter på nätet, t ex US Fish and Wildlife Service, British Marine Life Study Society och Aquaculture Technology. Samt Bonniers Stora Verk om Jordens Djur, 10: Fiskarna, Bonnier 1996, ISBN 91-632-0084-8, sidorna 28-29 och Djur i Sveriges Natur - Fiskar, grod- och kräftdjur, Bertmarks Förlag 1998, ISBN 91-973632-6-X, sidorna 70-71.

Översättning och sammanställning: Jan-Ove Sundberg,
GUST © 2003.

Grundat 1997 av Jan-Ove Sundberg. Telefon 0141 21 79 29 eller 070 301 79 29.

Denna sida har visats592 gånger.

Vattnets invånare del 3: Stören kan anfalla badande och mindre båtar

Vattnets invånare del 3:
Stören kan anfalla badande och mindre båtar