GUST återupptar forskningen i
Seljordsvattnet:
Operation Rekognoscering 2004
Efter en time out på två år kommer
GUST sommaren 2004 att återuppta efterforskningarna i norska
Seljordsvattnet, där vi tror oss veta att det finns en familj med
okända djur. Ingen sjö är så undersökt av oss
som just Seljordsvattnet och ingenstans har vi funnit så mycket
bevis för att det verkligen finns något.
Följande är vad vi fått fram om de
okända djuren, som vi kollektivt döpt till Selma (SEL
för Seljordsvattnet och MA för Mannheimstrondi), efter fyra
års efterforskningar i sjön:
Det finns en familj med okända djur i Seljordsvattnet. De har
funnits
där mycket länge och sannolikt kommit in via havet, på
den tiden då sjön
hade kontakt med Kattegatt.
Selma skiljer sig i utseende från de okända djuren i Loch
Ness och i de flesta andra "monstersjöar" världen över.
Norrmännen kallar sina odjur för sjöormar och här
handlar det också om ett sådant djur, i ordets rätta
bemärkelse.
Förlängning av kroppen
"Halsen" varierar i
längd mellan 1-3 meter och är antingen grov som en mansarm
eller ett manslår, och egentligen en förlängning av
kroppen.
Huvudet är ål- eller
ormliknande, ibland hästliknande. Ögonen är oftast
små men "hästhuvudet" har enormt stora, väldigt svarta
ögon som ofta beskrivs som skrämmande. De är vanligen
runda.
De flesta vittnen är
överens om att djuret har en "kam" på huvudet; som antingen
består av horn eller andra bihang.
Sägnernas gamla drakar
Ibland beskriver man en man som
hänger ned från halsen. Några vittnen säger sig
också ha sett stora taggar på djuret, som går hela
vägen från stjärtspetsen till huvudet (och ger djuret
samma utseende som sägnernas gamla drakar).
När vittnen
bara ser huvudet och halsen och möjligen en "puckel", är det
omöjligt att uppskatta längden och därför gissar
man. De flesta gissningar förefaller att vara grova
överdrifter.
Seljordsvattnet ligger i Telemark som i sin tur ligger
söder om Oslo. Karta: Norska Turistföreningen, Copyright 2003.
Det tycks finnas två
längder på de okända djuren. En som varierar mellan 1
och 7 meter och en som varierar mellan 10 och 15 meter. Antingen beror
skillnaden på vuxna djur och deras avkomma, vilket är det
troligaste, eller på hannar och honor.
Seljord ligger i norra delen av Telemark, just vid foten
av de högsta fjällen (namnet understruket med rött).
Karta: Norska
Turistföreningen, Copyright 2003.
En rad upphöjningar
Från början trodde vi
på "pucklarna", det vill säga att kroppen formade sig som en
rad upphöjningar, s k pucklar.
Det har emellertid visat sig att
sjöormarna rör sig vertikalt genom vattnet och vittnen har
också sett luft mellan upphöjningarna,
buktningarna eller "pucklarna".
Seljordsvattnet är 17 km långt, 157 meter
på det djupaste och har en familj stora, ormliknande djur som
hittills är en gåta för vetenskapen. Karta: Norska Turistföreningen, Copyright 2003.
De flesta vittnen nämner
varken fenor eller fötter, men några gör det och har
sett upp till fyra stycken. Ett av dessa vittnen talar om "ben som
på en alligator".
Motljus eller silhuett
Sjöormarna är ofta
mörkgråa eller gråa till färgen. "Mörk"
är inte en färg, snarare frånvaron av ljus. Det är
en beskrivning vittnena ofta använder när ljuset varit
för svagt eller saknats helt, och särskilt om djuret setts i
motljus eller silhuett.
Andra färger vittnena uppgett
är gråbrunt och ljusgrått med en vitare och ljusare
buk. Några vittnen beskriver sjöormen som slemmig eller
säger att skinnet var slätt utan fjäll.
Åter andra beskriver det som
"ojämnt och skrovligt som en obarkad stock", liksom även
rynkigt.
Skjuter fart eller dyker
De flesta vittnen är
överens om hur Selma rör sig. En vanlig beskrivning är
att djuret plötsligt skjuter fart eller dyker.
Ett beteende som tyder på
ett fiskätande rovdjur, vilket även styrks av dess sick
sack-rörelser och snabba kursändringar. Det har två
sätt att dyka: planflykt eller rakt ner - det sistnämnda
tyder på hydrostatiska organ.
Selma klarar hastigheter i ytan
på 20-25 knop, men simmar vanligen med halva den farten.
Till dags dato
Det finns naturligtvis mycket mer att berätta om sjöormarna i
Seljordsvattnet, sjön i sig, omgivningarna, observationerna (av
vilka vi till dags dato dokumenterat 200), etc.
Detta kommer den som vill att kunna läsa och studera närmare
på en CD, som utkommer under 2004, som är författad av
Jan-Ove Sundberg och säljs genom GUST.
Sommaren 2004 kommer ett GUST-team
på sex man (ja, fem man och en kvinna om vi ska vara riktigt
noga) att rekognoscera Seljordsvattnet, kolla upp en del
mycket intressanta tips vi har fått, och intervjua vittnen som
sett djuret på land.
Hydrofonupptagningar
Vi kommer också att
göra uppföljande hydrofonupptagningar, göra en
undervattenskarta med hjälp av en ny och avancerad sonar och
förbereda för en större expedition 2005, som kommer att
pågå i en hel månad.
Gåtan i Seljordsvattnet
kommer att lösas, det är vi helt övertygade om och
vetenskapsmän i både Norge och andra länder kommer att
stå där med lång näsa, den dag vi hittar de
okända djuren.
Att de kommer att finna sig
snabbt,
det är jag lika säker på och kanske kommer de
också
att vilja ta åt sig äran, men ni som följt GUST under
årens lopp och framför allt läst om våra
expeditioner på denna hemsida, kommer att veta vem som fann vad.
Reportage och foto:
Jan-Ove
Sundberg, GUST © 2003.
.
|
