|
|
Operation Ljudvåg:
Vittnesmålen från Tavelsjön
Många har sett något märkligt i
sjön, få vill prata om det. Trots att de flesta är
överens om att det är en mal som huserar i Tavelsjön,
är en sådan fisk lika tabubelagd som ett klassiskt
sjöodjur. Men de som pratade med vår expedition i augusti,
och lät sig intervjuas av vår biolog Mikael Holmlund, gjorde
alla ett seriöst och trovärdigt intryck.
Enligt en sägen från omkring 1898, uppfördes kyrkan i
Tavelsjö av byggnadsarbetare från södre Sverige.
När de nekades att fiska i sjön skulle de som hämnd ha
släppt ut mal i den och det är dessa som idag har ynglat av
sig och som folk med jämna mellanrum ser.
Sant eller en skröna? Troligtvis är det en klassisk
skröna, för malen är dels mycket svårfångad
och dels mycket svår att transporta så att den hålls
vid liv. Hur skulle byggnadsarbetare på den tiden, som knappast
hade
någon större kännedom om malen, ha kunnat transportera
en sådan fisk ända upp till Västerbotten, utan att den
avled på vägen? Nej, den här historien är
troligtvis för bra för att vara sann.
Eftersom det även i Storsjön finns en gammal sägen om
att katoliker skulle ha planterat in mal även där, anar man
att det handlar om en vandringssägen både i
Västerbotten och i Jämtland, i synnerhet som båda
berättelserna har en religiös inramning.
Juni 1953: En upp-och-nedvänd roddbåt
En kväll i juni 1953, mellan halv nio och nio, cyklade Gerd
Forsman och en bekant längs med Vallberget. Tavelsjön
låg spegelblank. Plötsligt fick de syn på vad som
liknade en upp-och-ned-vänd roddbåt ute på vattnet vid
Granön.
Föremålet var brunsvart och stort som en mindre
roddbåt, med årtullarna under ytan. Det rörde sig
längs stranden i riktning mot Långviken. Efter en stund
sjönk det ned i vattnet.
Sträckan var kort och hastigheten var låg - ungefär som
om man skjuter ut en roddbåt. Det bildades inte särskilt
stora vågor.
Omkring 1980: Hittade en död mal
Omkring 1980 var Stefan Dellbro, då 10-12 år, på
klassresa i Umeåtrakten. Klassen stannade till vid
Tavelsjön, där de hittade en 15-20 cm död mal på
stranden. Hela klassen, inklusive lärare, såg fisken och de
var helt säkra på att det var en mal.
Omkring 1983: Pucklar
Omkring 1983 åkte Stig Burström vattenskidor utanför
Storön, och såg i samband med det pucklar som kom upp ur
vattnet 30-40 meter från båten.
I slutet av 80-talet: Stockliknande
I slutet av 80-talet var Lennart Holmberg och en bekant ute med
båt mitt på dagen för att skjuta gädda.
Plötsligt såg de någonting som de trodde var en stock
2-3 m från båten.
Strax insåg de att det var en fisk. Den var blågrå,
en meter lång och minst 2 dm bred. De såg varken huvudet,
stjärten eller några fenor.
Lennart gissar att det var en mal och att den möjligen kan ha
varit 2,5 meter lång.
Oktober-november 1992: Bogserades i 1 timme och 45
minuter
I oktober-november 1992 befann sig Jöns-Petter Lidström och
en bekant man fiskade söder om Lövön, för att kasta
drag från båten.
Plötsligt fastnade wobblern i något. Vad som
förmodligen var en jättelik fisk drog sedan båten i
lugnt tempo, fram och tillbaka på sjön.
Fisken rörde sig inte hela tiden och verkade inte besvärad av
att bogsera båten. Djupet på platsen var bara ca två
till 4 meter.
Till slut släppte linan. Då hade den okända fisken
bogserat en 4,2 meter lång båt och två vuxna
män, totalt ca 350 kilo, i en timme och 45 minuter!
Okänt år: En vattenkaskad
Karl "Kalle" Kinnunen och hans hustru var i bil på väg till
Långviksvallen. Klockan var mellan 20.00-21.00. Sjön
låg spegelblank. Plötsligt slog det upp en vattenkaskad
på 1-1,5 m ur vattnet vid Granön och Bjärholmen.
Det såg ut som då någonting faller ner i vatten. Det
lade sig direkt efteråt. Sedan bildades det en fåra i
vattnet
och en stor våg var på väg mot land. Det verkade som
något rörde sig i vattnet och skapade fåran och
vågen. Det rörde sig i en båge mot Vallberget. 50 m
från land sjönk det och vågen slog mot berget.
I början av augusti 2003: En bubbla och en virvel
Klockan var nog mellan 15.15 och 16.00. Det var stekhett ute, och
över sjön låg ett dis. Catarina Fischer Grönlund
och fem barn, hennes tre egna; Emil, Ylva och Jakob och grannbarnen
Jenni Nordström och Benjamin Ahlgren var vid Tavelsjöns
nordvästra strand.
De
såg en bubbla komma upp nordväst om Storön. Sen
roterade vattnet på platsen i en virvel runt en axel med en
diameter på ca 20 m. Ett färgskimmer syntes på ytan,
likt olja. Ca 25 m ifrån virveln syntes något som
rörde sig i vattnet söderut.
Det som rörde sig verkade
bestå av tre delar. Alla delarna var inte ovanför ytan
samtidigt, utan de alternerade om att synas. Catarina beskrev det som
en sjöormsrapport. Det var svårt att avgöra
längden, men det verkade var runt 10 m långt. Hastigheten
var ungefär en roddbåts. Det var svårt att avgöra
hur långt det rörde sig.
Det försvann snart
ner i vattnet. Hela sjön verkade påverkad på
något sätt. Efteråt blåste det. Ett av barnen
(troligen Jakob) har upplevt en liknande virvel, kanske år 2000.
Då drogs båten mot centrum, men det var lätt att ro
båten ut ur virveln.
Sommaren 2004 får vi förhoppningsvis svaret på vad som
döljer sig i Tavelsjön, då GUST drar upp till sjön
på nytt med ett team på sex man och en i kryptozoologiska
sammanhang helt ny teknologi.
Anteckningar och intervjuer: Mikael Holmlund.
Sammanställning och reportage: Jan-Ove Sundberg. Foto: Patrick
Trägårdh,
GUST © 2003.
|
|
