|
Utbud inom OKÄNDA DJUR |
|
GUST avslöjar:
Forna tiders norrmän sköt ihjäl sjöormarna och Seljordsborna försvarade sig mot Selma med kanon!  Norrmännen är fiskare och jägare. Det betyder att man ser djur som mat och handelsvaror, ingenting annat. Därför har man inte den empati för djur som vi svenskar har. Forna tiders norrmän sköt ihjäl alla sjöormar de råkade på och kanonen här ovan stod för 100 år sedan på passagerarbåten "Fjellgutten" i Seljordsvattnet, klar att avfyras om en sjöorm visade sig på sjön. När GUST år 2000 introducerade "sjöormsfällan" i Seljordsvattnet, som för övrigt var tillverkad i Norge av landets största ryssjatillverkare i branschen, blev det ett ramaskri bland den s k kultureliten i den norska lilla byn, men dessa fina herrar vågade inte själva protestera utan tog först olika djurrättsaktivister till hjälp och gömde sig sedan bakom - barnen! SÄLSLAKTEN OCH VARGMASSAKERN Sjöormsfällan orsakade stora protester i Seljord trots att norrmännen tidigare gjort allt för att döda sjöormen. Foto: Jan-Ove Sundberg, Copyright 2000-2008. Glömt och spårlöst borta var det egna agerandet mot allt vad djur heter; som t ex den blodiga norska sälslakten, som den norska journalisten och filmaren Odd Lindberg så småningom offentliggjorde för en chockad omvärld; vargmassakern; den hänsynslösa jakten på lodjur; det grymma och fullkomligt onödiga dödandet av isbjörnar på Svalbard; etc. etc. Enligt den norska regeringen finns det över huvud taget inga sjöormar, vare sig i Seljordsvattnet eller någon annanstans i Norge, så där fick man inget gehör mot GUST's sjöormsfälla, trots att man anlitade både Greenpeace och en amerikansk motsvarighet och som ett sista fult och känslosamt knep, skickade man alltså fram barnen och lät dem både dikta och skriva en bok om "de stygga och elaka svenskarna". TIDIG DEMENS Antingen hade kultureliten i Seljordsvattnet drabbats av tidig demens eller också hoppades man att ingen någonsin skulle få veta, att man 100 år tidigare försökt döda Selma med en kanon! Vem som smidde den primitiva pjäsen är okänt, men någon gång efter 1875 monterades den i stäven på passagerarbåten "Fjellgutten", som gick i regelbunden trafik mellan anhalter som Brölös (centrum i Seljord) och Ulvenes, mfl ställen. S/S Fjellgutten gick i trafik på Seljordsvattnet i gamla tider. På fördäck fanns länge också en kanon, avsedd att döda Selma med om sjöormen vågade visa sig! Foto: Halvor J. Sandsdalen, Copyright. Det är okänt om den någon gång avfyrades mot Selma, men sannolikt provsköt man med den i alla fall, helt utan tanke på att det måste ha varit bättre att låta ett så unikt djur leva än att hämningslöst döda det, bara för att man i sin enfald trodde att det utgjorde ett hot mot befolkningen. NYFIKNA SJÖORMAR Ska man analysera det närmare är det lätt att tro, att Seljordsborna såg på sjöormarna på samma sätt som gränsfolket såg på vargarna; när vargarna kom sättandes efter häst och släde trodde kyrkfolket att det var dem de var ute efter när det i själva verket var hästarna som var bytesdjuren, och detsamma var det på Seljordsvattnet, med den skillnaden att sjöormarna egentligen bara var nyfikna av sig! Bukten närmast byn Seljord får sjön att se liten och rund ut, men den är 17 km lång och slingrar sig som en sjöorm. Foto: Seljord Kommune, Copyright 2008. Men vidskepelsen var stor på den här tiden och Norge har ju alltid legat minst 25 år efter Sverige i vett och sans (100 år, säger elaka tungor), så att man byggde en kanon mot Selma var kanske inte så konstigt. Asbjörn Storrusten, Seljords kommuns starke man anno 1998, när GUST började med sina expeditioner till sjön, berättade vid ett tillfälle att en hjulångare på Bandak, 120 km längre söderut, krossat en sjöorm med sina skovlar, sedan båtmanskapet kört ifatt den på order av kaptenen, som fått klagomål från kyrkfolket om att ormen förföljde båtar och därför var farlig. GLITTRANDE PLÅT Ett annat sätt att döda de unika och helt ofarliga sjöormarna, var att sänka ner en blankpolerad och glittrande plåt i vattnet efter en roddbåt, och när sjöormen sedan lockats upp för att undersöka den, stod fem skyttar i en efterföljande båt och öppnade eld mot den! Kanonen på "Fjellgutten" monterades ner någon gång på 40-talet enligt vad Halvor J. Sandsdalen berättade för mig 1977, och stod länge i en hage på Lauvsnes, men så småningom försvann den även därifrån och var den sedan hamnade är okänt. Diktaren, poeten och författaren Halvor J. Sandsdalen avslöjade för GUST redan 1977, att Seljordsborna försökt skjuta Selma med en kanon! Foto: Seljord Kommune, Copyright 2008. Bland det första vi på GUST fick höra när vi kom till Seljordsvattnet 1998, var att Seljordsborna kunde förse oss med illegal dynamit, så att vi kunde "spränga sjöormen ur vattnet". Det var så man knappt trodde sina egna öron, men för norrmännen var det inte så märkvärdigt, så hade man ju gjort förr i tiden med fisk, därför visste man att det fungerade. SKAKADE PÅ HUVUDET När vi förklarade att vi inte trodde att sjöormen var det minsta farlig, och därför måste behandlas varsamt, skakade norrmännen på huvudet och gick muttrande sin väg. Det här var något som kultureliten i Seljord inte hade den blekaste aning om, och det var väl också därför som de agerade som de gjorde, när vi kom med den nu världsberömda sjöodjursfällan år 2000. För medierna berättade vi att en biolog som ville vara anonym tills det var så dags, stod beredd att flyga in och DNA-testa ett tillfångataget exemplar av Selma, om vi nu skulle lyckas fånga en sjöorm, och att densamma omedelbart skulle friges efter det, för att inte på något sätt komma till skada. BLODTÖRSTIGA NORRMÄN Hade GUST istället velat döda sjöormen, hade gåtan i Seljordsvattnet kunnat vara löst vid det här laget, för de "blodtörstiga" norrmännen har alltid stått till tjänst med det när det handlar om djur, som de jägare och fiskare de är och det kan man egentligen inte lasta dem för, även om det sticker i ögonen på oss fredliga svenskar. Visst jagar vi djur vi med, men vi har ingen önskan om att utrota en viss art, som norrmännen så många gånger haft och med alla medel försökt att göra, och svenska sjöodjur har heller aldrig varit i farozonen för kanoner eller dynamit! FOTNOT: I februari 1989 kom den norske journalisten och filmaren Odd Lindbergs bok och film om den blodiga norska säljakten. De satte igång en våldsam debatt och Odd Lindberg betraktades snart som en norsk "folkefiende". Odd Lindberg tog sälarnas parti gentemot sina egna landsmän. För det tvingades han gå i exil och bosatte sig i Sverige. Idag, snart 20 år senare, är han tillbaka i Norge. Foto: SVT, Copyright 2008. Man ansåg att hans kritik skadat den norska säljakten och även Norge. Odd Lindberg och hans familj blev hotade, misshandlade och kallade quislingar och på hans hus ritades hakkors. Han flydde Norge och gick under jorden i Sverige. Idag bor han i Norge igen. Men vad han gjorde är inte glömt, därtill är norrmännen alldeles för långsinta. KÄLLOR: Halvor J. Sandsdalen 1977 och hans bok "Seljordsormen", andra utgåvan, ISBN 82-992140-0-9. BILDER: Halvor J. Sandsdalen, Seljord Kommune, Sveriges Television och Jan-Ove Sundberg. REPORTAGE OCH PERSONLIG INTERVJU: Jan-Ove Sundberg 1977-2008, GUST © 2008. |
| Grundat 1997 av Jan-Ove Sundberg. Telefon 0141 21 79 29 eller 070 301 79 29. | Denna sida har visats689 gånger. |
