Intervju med Owen Burnham:
"Jag vet var Gambo ligger begravd, för jag var själv med och grävde ner kadavret!"
Engelsmannen Owen Burnham har inte gett några intervjuer på 20 år och farit illa av att han blivit felciterad och av att hans historia har förvanskats, både i brittiska medier och på nätet. På GUST talar han idag ut för första gången och berättar hela historien om det gåtfulla odjuret som kallas Gambo, som han fann i Gambia för 22 år sedan.

På morgonen den 12 juni 1983, hittade Owen Burnham en märklig varelse på Bungalow Beach i Gambia i Afrika, som allt sedan dess varit ett mysterium. Då han inte hade en kamera att dokumentera det med, skrev han ned vad han såg och mätte också upp djuret.

Djuret var ca 4,5 meter långt och 1,5 meter brett. Skinnet var slätt och saknade fjäll, det var mörkbrunt till färgen med en vitare undersida och stjärt, som smalnade av till en spets.

LÅNGA KÄKAR OCH 80 TÄNDER

Kroppen var uppsvälld av gaser, men fortfarande strömlinjeformad och inte tillplattad. Det hade en kort hals och ett 45 cm till 1,25 meter långt huvud, som bestod av långa käkar som innehöll 80 jämnt fördelade tänder. Dessa var skarpa och koniska, som tänderna på en barracuda, men mycket större och vitare.

Det fanns inget blåshål och näsborrarna var placerade längst ut på käkarna. Dess bruna ögon var klart och tydligt synliga och på intet sätt utåtstående.

Kroppen hade ingen ryggfena eller stjärtfena och det fanns inte heller något tecken på att den haft sådana. De främre och bakre simfötterna var av samma storlek, 45 cm långa, och solida och de saknade både tår och klor.

BIFFKÖTT SOM PÅ EN KO

När Owen hittade kadavret var två lokala fiskare som bäst i färd med att hugga av dess huvud. Det var ett svårt jobb som tog dem minst 20 minuter, på grund av en kraftig ryggrad. Köttet var rött och liknade biffköttet hos en ko.

Ett känt eller okänt djur? Oidentifierat, säger Burnham, känd naturalist och utbildad zoolog och expert på djur i området (både fysiska och spirituella). Identifierat, säger kritiker och skeptiker, som dock inte själva talat med Owen eller brytt sig om att undersöka fallet.

Engelsmannen Owen Burnham är en av de mest frispråkiga personer vi haft nöjet att prata med och det står helt klart att han ställt upp för GUST för att få rätsida på "fallet Gambo" en gång för alla. Foto: Owen Burnham, Copyright 2007.

Värt att notera är också en observation som gjordes den 30 juli 1915, från den tyska ubåten U28.

ETT GIGANTISKT HAVSODJUR

Ubåten hade just sänkt ångaren "Iberian", som exploderade på 500 famnars djup och kastade vrakspillror 20 meter upp i luften. Bland dessa kom också, vad som i loggboken på U28 beskrivs så här: "Ett gigantiskt havsodjur, som sprattlade våldsamt och uppenbarligen hade svåra smärtor".

Befälhavaren på ubåten uppskattade att det var minst 20 meter långt, krokodilliknande till formen, hade fyra kraftiga simfötter och en avsmalnande stjärt.


Var det monster som den tyska ubåten U28 sprängde sommaren 1915, en släkting till "Gambo"?

Det har spekulerats en hel del om vad kadavret kan ha varit medan det fortfarande var i livet.

Palaeontologen Darren Naish tror inte ens att det har funnits, eftersom han ser det som suspekt att man inte tog några prover av det. Han har dock inte bemödat sig om att söka upp Owen Burnham och vet inte heller något om djuren och den folkliga traditionen i området.

DEFORMERAD NÄBBVAL

Kryptozoologen Chris Orrick föreslog att det kunde ha varit en kraftigt deformerad näbbval, vars rygg och stjärtfena slitits loss på ett sådant sätt att ett otränat öga inte kunnat avgöra om dessa alls suttit där, men Owen beskriver klart och tydligt att djuret låg på magen, intakt och inte på något sätt deformerat.

Loren Coleman och Patrick Huyghe har spekulerat i att det var en okänd underart av en näbbval.

Andra förslag har varit att djuret var en överlevande förhistorisk reptil. Owen själv har dock aldrig framfört en sådan förklaring eller ens spekulation och har bara velat veta vad det egentligen var. Han har aldrig tidigare gett en intervju eftersom han inte velat ha sitt rykte dragit i smutsen eller förstört, av mindre nogräknade kryptozoologer i framför allt USA och England.

EN KORTHALSAD SVANÖDLA

Dr Karl Shuker föreslog ursprungligen att det kan ha varit en korthalsad svanödla eller en thalattosuchian-krokodil, men har senare talat om det som "en av de sista mosasaurerna". Han är den enda vetenskapsman som på ett värdigt sätt bevarat originaldokumenten, analyserat och undersökt fallet.

Andra föreslagna kandidater är Askeptosaurus, primitiva fisködlor som Cymbospondylus eller förhistoriska valar som Basilosaurus.

När Centret för Forteansk Zoologi (CFZ) gjorde en expedition till Gambia förra året, fann man varken platsen där Gambo skulle legat begravd eller några lämningar av odjuret. De påstår också att lokalbefolkningen skulle ha sagt, att "Gambo" var en delfin och ingenting annat, något som Owen Burnham själv tillbakavisar.

EXPEDITION GAMBIA 2006

Få infödingar från tiden när kadavret hittades var också närvarande när CFZ genomförde sin "Expedition Gambia 2006".


Gambia ligger inom den blå fyrkanten och kusten och floden där "Gambo" hittades markeras här med en röd cirkel.

GUST: Jonathan Downes vid brittiska CZF och hans team på sex deltagare sökte nyligen efter "Gambo" på plats i Afrika, där de av gambiska infödingar fick veta att det inte var ett okänt djur alls utan en död delfin som hittades på stranden för 24 år sedan. Hur vill du kommentera det?

Owen Burnham: "Jag är inte ett dugg förvånad över att "Gambo" nu har förvandlats till en delfin, eftersom infödingarna i Gambia säger precis det du vill höra!

De är snälla och trevliga, men för att göra européer och andra till lags håller de med om vad du själv tror och jag vet att killarna i CZF emellanåt försöker framställa sig själva som vetenskapliga, vilket de dock inte är! Det är tveksamt om någon av de infödingar som CZF talade med, fanns på stranden den dagen Gambo hittades".

Det här är Owen Burnhams originalteckning av "Gambo". Publiceras med tillstånd.


En död delfin. Inte har den stora likheter med det som Owen Burnham såg och beskrev, eller hur? Foto: Associated Press, Copyright.

GUST: Vad var det första du tänkte på, den dagen för 24 år sedan då du hittade Gambo?

Owen Burnham: "Det första jag tänkte på i den tidiga morgonen 1983, var att det som låg där på stranden hade fångats av misstag eller fastnat i ett släpnät och sedan dumpats på stranden av fiskarna, knappast flutit iland av sig självt.

Kadavret var nämligen inte ruttet, vilket det borde ha varit om det hade legat och skvalpat omkring på havet i flera dagar. Eftersom det både är och var illegalt att fånga delfiner skulle en sådan snabbt ha slängts överbord och sedan skulle man ha försäkrat sig om att den aldrig nådde land".

GUST: Vilka myndigheter kontaktade du för att få kadavret identifierat?

Owen Burnham: "Då afrikanska myndigheter var fullständigt ointresserade, vände jag mig till Naturhistoriska museet i Storbritannien, men till min stora besvikelse avfärdade man det som antingen Shepherds näbbval, en sjöko, eller till och med en krokodil, men det var inget av dessa".

GUST: Varför kan det inte ha varit det?

Owen Burnham: "Man glömde att jag var uppvuxen i Afrika och väl kände till de uppräknade djuren. Hittills har bara en människa kommit i närheten av vad det kan ha varit och det är zoologen Karl Shuker, som föreslog en korthalsad svanödla".

GUST: Tror du verkligen att dom fortfarande existerar?

Owen Burnham: "Varför skulle dom inte kunna göra det? Mitt fynd i Gambia är inte det enda som tyder på det. Det finns många mysterier i Afrika om folk bara ville se på dem med ett öppet sinne. Jag skulle inte ha något emot att leda GUST till Afrikas mörka vatten, så att ni själva fick se att det är fullt möjligt att varelser som Gambo existerar!".

GUST: När lämnade du Afrika och bosatte dig i ditt födelseland, Storbritannien?

Owen Burnham: "Jag var 18 år när jag flyttade hem till England för att gå på universitetet och bl a studera antropologi. När jag var klar med det gjorde jag en rad forskningsresor till Afrika och samlade fjärilar, reptiler och fladdermöss för Naturhistoriska museet i London och Afrikanska Fjärilsinstitutet i Kenya. Jag har sedan dess återvänt många fler gånger till Afrika och ensam och till fots besökt några av dess mest otillgängliga områden".

GUST: Du samarbetade alltså med Naturhistoriska museet i London, trots att de en gång varit så negativa till dig?

Owen Burnham: "Ja, eftersom dom faktiskt är världens främsta auktoritet på det här området. Vetenskapsmän måste också vara försiktiga när de beskriver en ny typ av sjöodjur, i synnerhet när de inte har några fysiska bevis för att det verkligen finns".

GUST: Återvände du någon gång till Gambia och funderade på det mysterium du lämnade efter dig?

Owen Burnham: "Jag har varit i Västafrika och Gambia många gånger sedan jag gjorde det säregna fyndet för 24 år sedan, och jag har pratat med infödingar både där och på andra platser längs kusten som sett liknande djur i flodinloppen.

Enligt dessa vittnen finns de både i inloppet till Gambia-floden, inloppet till Cacheu-floden í Guinea Bissau och många andra floder. Dessa floder är väldigt djupa, mörka och hemlighetsfulla och få vetenskapsmän har varit där".

GUST: Vem kom på namnet "Gambo"?

Owen Burnham: "Tidningen Fortean Times, inte jag. Eftersom jag talar de lokala språken frågade jag afrikanerna vad de kallade besten och de svarade att det var en "Kunthum Belein", som betyder "skärande käftar" på engelska. Ett annat namn på odjuret är "Gnalo".

GUST: Vem begravde kadavret?

Owen Burnham: "Det är en allmän missuppfattning att jag sprang tillbaka till hotellet där jag bodde efter att ha dokumenterat kadavret, och sedan aldrig såg det mera. Faktum är att det var jag och min far som begravde det i sanden och vi var tvugna att ta hjälp av tio man för att få ner det i hålet vi grävt, så stort var kadavret".

GUST: Varför grävdes det ner?

Owen Burnham: "När det fortfarande var intakt kom det ingen som helst lukt ifrån det, men sedan en hund slitet av en simfot på det och dess innandöme börjat rinna ut, kom det en stank ifrån det som var så fruktansvärd att vi helt enkelt var tvugna att begrava det under sanden. Det hade ett skinn som påminde om en val, stora ansamlingar med underhudsfett och väldigt långa inälvor".

GUST: Varför kan det inte ha varit en delfin?

Owen Burnham: "Av två orsaker. För det första för att det helt enkelt inte liknade ett sådant djur utan var någonting helt annat. Trots att jag bara var 15 år när det hände hade jag både sett delfiner och andra djur och det här var något mycket, mycket märkligt. För det andra för att det var och fortfarande är olagligt att döda och stycka en delfin på stranden!".


En illustration av Gambo som baserar sig på andra vittnen än Owen Burnham, och ändå finns det knappast några likheter med den döda delfinen här nedan. Illustration: CFZ, Copyright. Foto: Assiociated Press, Copyright.


GUST: Varför styckades det?

Owen Burnham: "Jag tror att huvudet höggs av för att säljas till turisterna, vilket var väldigt vanligt på den tiden. Turister som åkte till Gambia ville alltid ha med sig ett minne hem och betalade nästan vad som helst för ett märkligt och ovanligt huvud från en fisk eller annat djur".

GUST: CZF hade också för avsikt att söka efter Ninka-Nanka och andra märkliga djur i Afrika, hörde du också talas om dessa när du bodde i Gambia?

Owen Burnham: "Jodå, jag har dokumenterat många mystiska djur i området. Jag är väl förtrogen med legenden om Nyinki Nyanko (CFZ har inte ens kunnat stava namnet rätt!). Men man måste ha bott där nere för att inse att infödingarna ofta talar om spirituella varelser, inte fysiska, och att det fortfarande är mycket vidskepelse som styr deras dagliga liv".

GUST: Men djuret du hittade på stranden var definitivt ett okänt djur, kanske till och med en korthalsad svanödla?

Owen Burnham: "Det var något jag inte kunde identifiera och då är jag ändå en bra naturalist, som haft förmånen att få göra många TV-program om djur i Västafrika. Djuret på stranden förblir dock ett mysterium och det liknade ingenting jag sett varken förr eller senare".

GUST: Stort tack för intervjun, Owen!

Owen Burnham: "Det var så litet så, Jan och det var väldigt trevligt att prata med dig om det här".

KÄLLOR: Fortean Times 1983; telefonintervju med Owen Burnham den 29 maj 2007; Karl Shuker; och Wikipedia-The Free Encyclopaedia, Copyright 2007.

REPORTAGE & INTERVJU: Jan-Ove Sundberg. FOTO: Owen Burnham, mfl. GUST © 2007.