Sjöodjur i Kanada har ett oxhuvud:
Möt mannen som gjort 5 000 dykningar och letat Memphre i 30 år

Efter femtusen dykningar och 30 års sökande i den kanadensiska sjön Memphre Magog tror Jacques Boisvert (till höger på bilden här ovan, iförd dykardräkt) fortfarande att det finns ett monster i sjön, trots att han aldrig fått se skymten av det. Andra har sett desto mer.

Jacques Boisvert föddes i Magog, Quebec, i Kanada, nära stranden av sjön Memphrémagog. Han hörde dock inte talas om monstret förrän 1978, då han blev så nyfiken på det att han började studera allt som skrivits om det och intervjuade också vittnen.

Folk hade sett det i minst 200 år visade det sig, men i modern tid var det ingen som ville prata om det. Boisvert lade upp ett observationsregister och har idag mer än 200 rapporter om odjuret, som finns att beskåda på hans hemsida på http://www.memphre.com

BARNEN VARNADES

Folk som sett Memphré, har beskrivet odjuret som allt ifrån en oväntad svallvåg på ytan till pucklar, en hals och ett huvud. Vissa människor  har bara sett en, två eller tre pucklar. Lokala indianstammar har historier om odjuret som går flera sekel tillbaka i tiden och har alltid varnat sina barn för att bada i sjön.

Enligt indianerna vid Memphre Magog är odjuret en stor orm, som simmar upp och ner istället för åt sidan, som de landlevande ormarna, och den beskrivningen har vi ju hört många gånger tidigare. Illustration: "Internationella Drakologisällskapet för sjön Memphrémagog", Copyright.

Folk har sett Memphré minst en och två gånger per år under de senaste hundra åren. Vissa har sett två eller tre djur samtidigt och Boisvert själv tror att det rör sig om en hel sjöormsfamilj.

En av de senaste observationerna ägde rum bara härom året och vittnena var Joanne, Serge, och Bruno Nadeau, från Sherbrooke, Quebec. De har berättat följande:

Vid 14-tiden den 4 juni 2000, låg sjön nästan spegelblank. Deras båt låg för ankar utanför Sergeants Bay när de plötsligt fick se vad som liknade en våg som kom rakt emot dem, med en fart av minst 15 knop.

EN KRAFTIG SVANS

Snart såg de att det istället var ett okänt djur, vars längd de uppskattar till mellan 20-25 meter, som hade ett oerhört stort huvud och en kraftig svans. Huvudet gick upp och ner ur vattnet och var synligt åtta till tio gånger.

Det okända djuret var brunt till färgen, ormliknande och rörde sig förbluffande snabbt. Huvudet var oxliknande, en såg till formen ut som huvudet på en häst. Vågorna efter det stora odjuret syntes på ett område som var 50-100 meter långt.

Här är ännu en variant av Memphreodjuret, som väl ser ganska godmodigt ut för att vara ett monster. Illustration: "Internationella Drakologisällskapet för sjön Memphrémagog", Copyright.

"Det fanns en man och en kvinna alldeles i närheten av oss och när vi skrek till dem att titta på vad vi såg, dök odjuret omedelbart", berättar ett av de tre vittnena, som tillade att de såg det Memphré i mellan 2,5 och 3 minuter.

HJÄRTOPERATION

1978 genomgick Boisvert en hjärtoperation och efter det har han pensionerat sig. Han började umgås med andra i samma situation, men upptäckte snart att de bara pratade om sjukdomar, så han beslöt att börja med något som höll honom aktiv.


Det blev dykning och idag har han företagit 5 000 dyk i sjön Memphrémagog. Trots att han aldrig sett monstret under något enda av dessa dyk, har han sett dess spår i bottenslammet och även känt odjurets närvaro.

"En gång när jag var nere på drygt 40 meters djup och hade noll sikt, kom plötsligt något stort upp vid sidan av mig och sedan kände jag hur det gned sig mot mig innan det snabbt simmade vidare och försvann mot djupare vatten", berättar han. "Någon tror säkert att jag bara inbillade mig, men själv är jag säker på att det var odjuret".

HISTORISKA ARTEFAKTER

Han har också funnit hundratals historiska artefakter som hjälpt honom med hans andra hobby - att studera Magogs hostoria. Han har hittat fossilerad korall som är miljoner år gammal, liksom gamla indiankrukor och sänken från den tid då fisknät var olagliga att använda i sjön.

Boisvert har ett kontor för båda sina hobbies. Skylten utåt (här till höger) talar om "Internationella Drakologisällskapet för sjön Memphrémagog". Varifrån fick han ordet drakologi?

"När jag började forska i sjön Memphremagog och leta efter sjöormen, kom jag i kontakt med en munk vid tacksägelsekyrkan i St-Benoît-du-Lac. Jag visste att den populärvetenskap som omfattas av sökandet efter okända djur hette kryptozoologi, men jag ville hellre ha ett ord som beskrev den vetenskap som handlar om okända varelser som finns i våra insjöar.

ORDET DRAKOLOGI

"Min gode vän benediktmunken var också språkforskare och det var han som kom på ordet drakologi, vilket godkändes vid l'Office de la langue française du Québec; alltså den kanadensiska motsvarigheten till Patentverket, den 3 december 1984.

"Ett år senare erkändes också ordet "dracontology" av Amerikanska Heraldik-Uppslagsboken i USA, så idag är drakologi faktiskt en del av kryptozoologin. Ordet godkändes också av Dr. Heuvelmans, grundaren till kryptozoologin och sällskapet är internationellt eftersom sjön ligger i både Kanada och USA".

Den 12 september 1977, tog Patricia de Broin-Fournier en ca tre minuter lång video av ett okänt djur som simmade i ytan på Memphre Magog och här nedan har vi lagt ut fem stillbilder ur den:


GUST var redan 1998 i kontakt med kvinnan som såg och filmade det okända djuret på sjön och så här kommenterade hon bilderna: "Det var inte något litet djur och det man ser på den här bilden är bara huvudet som sticker upp".


"Många har trott att det här är ett vågsvall, men för mig såg det ut som om djuret hade en slags kam på ryggen och det är den som syns".


"Här ser man klart och tydligt att det är huvudet på ett djur som sticker upp ur vattnet, och vem som helst kan också se att det varken är en utter eller en bäver".


"Här har det vridit på sig på ett mycket märkligt sätt, det är allt jag kan säga om just den här stillbilden".


"Det syns inte så bra på den här stillbilden, men faktum är att djuret är på väg mot stranden och att man förutom huvudet och en liten del av halsen, även kan se två upphöjningar av det rakt bakom huvudet".

KRITIKER OCH SKEPTIKER

Jacques Boisvert: "Visst tror jag på videon, Patricia tillhör överklassen i staden och är ingen som far med osanning, men jag önskar att det hon filmade hade synts mycket bättre! Nu är det fortfarande öppet för tolkningar och kritiker och skeptiker har inte varit nådiga mot videon".

Boisvert är också grundare och ordförande i Magogs Historiska Sällskap, så när staden firade hundraårsjubileum 1951, grävde han djupare i de historiska arkiven än någon grävt tidigare.

Det visade sig då att det inte fanns några dokument som styrkte, att staden Magog fanns 1851. Däremot inkorporerades den 1888, och på Boisvert inrådan firade man därför ett nytt hundraårasjubileum 1988!

Humor har han också, den drygt 70-årige monsterjägaren från Kanada, titta bara här vilken fräck illustration som hänger på den lokala puben:



FÖRKASTNINGSLINJER

Han tycker om att dra parareller mellan sjön Memphrémagog och Loch Ness. Båda ligger på förkastningslinjer som löper i nordvästlig riktning. Båda har tacksägelsekyrkor i närheten (även om den i Loch Ness, nära byn Fort Augustus, idag är nedlagd och inom de närmaste åren ska göras om till turisthotell).

Båda har flygplan som störtade där 1942 (det som störtade i Loch Ness  berättade GUST om förra året; se arkivet). Loch Ness är bara ca tre mil lång, medan Memphrémagog är ca 3,5 mil lång. Men Loch Ness är dubbelt så djup som Memphrémagog.

Boisvert ser sig själv som en skicklig historieberättare snarare än en historiker. Helst dokumenterar han vad folk påstår sig ha sett av odjuret i sjön och tar bilder av dem för det egna arkivet. Han väntar dock fortfarande på att få införa sin egen historia och bild i arkivet, för han är säker på att odjuret finns där.


Precis som andra monsterjägare har Jacques Boisvert gjort en karta över sjön och plottar varje år in de senaste observationerna. Här från 1996. Karta: "Internationella Drakologisällskapet för sjön Memphrémagog", Copyright.

INGEN DOKUMENTÄR

Helt nyligen har det blivit film om det gäckande odjuret i Memphre Magog. "Legenden om Memphré" har producerats av  Ari Cohen och Evan Beloffvid Diversus Inc. och det handlar snarare om en satir än en renodlad dokumentär.

Den timslånga filmen försöker besvara den eviga frågan om det verkligen finns ett odjur i den mörka sjön eller inte och regissören Ari Cohen berättar att filmen tagit nästan tre år att slutföra eftersom han själv blev smått besatt med att hitta sanningen.

"Filmen handlar inte bara om det mystiska och svårfångade odjuret Memphré utan också om den säregna copyright-strid om rättigheterna till det, som blossat upp på andra sidan gränsen i USA, där en kvinna nu vill att det ska betraktas som amerikanskt medan Boisvert och andra kanadensare bara skrattar åt henne och myndigheterna står mitt emellan, som en höna bland två hötappar och inte vet på vems sida den ska stå", berättar Ari Cohen. "Allt det här blir bra film och framför allt unik film".

Jacques Boisvert fnyser åt filmen. Dels är han sur för att han inte nämns på ett enda ställe i den. Dels tycker han att filmmakarna kunde ha gjort en seriös film om odjuret när de ändå höll på. "Jag tänker då inte gå och se den. Folk vet var dom kan hitta mig om dom vill något", slutar han och sedan drar han iväg ut mot sjön i sin egen lilla snipa.