GUST - Okända djur

Norrmän såg något mystiskt på fjällsjö i Telemark:
Lurades av naturfenomen

Fem norrmän i två båtar såg ett fenomen på sjön Nisser i Telemark som de uppfattade som en "sjöorm", men GUST analys av händelsen tyder på något helt annat, ett naturfenomen som lurat många vittnen tidigare och som även setts i flera andra s k monstersjöar.

"Vi var i båt på väg tillbaka från Fjone", berättar Roar Westergren, som var på husvagnssemester med hustrun Elisabeth, när det hände. "Halvvägs framme pekar jag framför mig och ropar till hustrun om hon ser det jag ser? Det vi sedan ser är något som kommer med hög fart i vattnet och som det sprutar omkring och lika plötsligt som det dyker upp, är det borta igen".

Hustrun Elisabeth: "Jag såg spår i vattnet efter det, ringar och krusningar, som först såg ut att stiga uppåt och sedan dök nedåt och försvann igen. Det var väldigt märkligt".

NÄSTAN SPEGELBLANKT

Vad de såg dök upp ca 150 meter ifrån deras båt, vid en tidpunkt då vattnet var nästan helt spegelblankt. Det var varmt men mulet och vattenytan låg mörk, därför var det också lätt att se allting som rörde sig på den.

Paret Westergren hade grannarna med sig på husvagnsturen och i deras båt fanns tre personer till. Båtarna körde upp intill varandra och innan Roar hann öppna munnen, skrek grannarna upphetsat: "Såg ni vad vi såg?".

"Såg ni «Nisseormen»?", frågade lokaltidningen Telemarksavisa så snart observationen blivit känd.

Men Roar Westergren var försiktig med att påstå något som han inte kunde stå för: "Det var något väldigt speciellt, det var det, men att det var en sjöorm kan jag inte gå ed på. Jag tror egentligen hellre på en jättelik ål än en jättelik sjöorm".

"DET VAR SJÖORM"

När GUST ringde hade det gått några dagar och Roar Westergren och hans vänner hade nu blivit ännu mera säkra på sin sak: Det var en sjöorm de såg!

Sjön Nisser, som bara ligger ca 10 mil söder om Seljordsvattnet i Telemarken, är en mycket vacker plats. Men något sjöodjur har man inte.

Men både GUST och Telemarksavisa har kommit fram till samma sak: ingen i byn har gjort någon liknande observation, det finns varken sägner eller gamla historier som tyder på sjöorm i sjön Nisser och en journalist som bott där i hela sitt liv har heller aldrig hört talas om att det skulle finnas något mystiskt där.

Journalisten, som är lokalkorrespondent för en konkurrerande dagstidning och därför vill vara anonym, säger till GUST: "Ordet "Nisser" betyder också tomtar på norska och antingen tyder det på att det finns mycket skrock och skoj om sjön eller att folk som bor där har tomtar på loftet... och där får jag då räkna in mig själv, hehe!".

Sjön Nisser, som är Telemarks längsta insjö, är nästan fyra mil lång.
Som framgår av den här kartan ligger den strax söder om Seljordsvattnet.

VULKANISK GAS

GUST har nu analyserat det som Roar Westergren, Elisabeth Östnäs mfl såg på sjön Nisser och vår hypotes, som baserar sig på den stora fart som det observerade höll, 20 till 25 knop, är att det kan ha rört sig om vulkanisk gas från botten.

Företrädare för Högskolan i Telemark har tidigare berättat för oss att sådan gas förekommer i länet.

Den kan inte appliceras på "sjöormen" i Seljordsvattnet eftersom det finns ingående djuriska beskrivningar på den varelsen, som också varit uppe på land ett flertal gånger, däremot kan hypotesen om vulkanisk gas mycket väl användas på föremål som rör sig snabbt över ytan på en insjö.

Den vulkaniska gasen finns, efter vad GUST har fått fram, i sprickbildningar i poröst bergmaterial på botten av t ex en insjö och vid rörelser i jordskorpan, pressas gasen utåt och uppåt och rusar upp mot ytan med hög fart.

KLASSISK "RYGG"

När den når ytan har den antagit en "bubbelform" av varierande storlek och medan den i hög fart glider fram på densamma kan den se ut som en klassisk "rygg", oftast ganska liten och oregelbunden men ibland flera meter lång och mera definierad.

När den sedan brister och därmed försvinner, kan åsyna vittnen inte förklara hur det gick till, om de nu trodde att vad de såg var ett okänt djur. "Det bara försvann", är en ofta förekommande kommentar till oss på GUST, och det är också precis vad som händer när gasbubblan spricker.

När vulkanisk gas från botten närmar sig ytan antar den en bubbelform som sedan rusar fram i ytan och spricker. Illustration: Woods Hole, Copyright 2007.

Geologer i Oslo som GUST talat med säger att det mycket väl kan finnas gasförekomster i sjön Nisser och att bubblor som lossnar från botten, "i större eller mindre sjok och sedan stiger mot ytan, innan det spricker kan anta en form av både det ena och det andra".

VÄRLDSBERÖMDA WOODS HOLE

I boken "From Raindrops to Volcanoes", från 1966, berättar den amerikanska oceanografen Duncan Blanchard vid världsberömda Woods Holes Oceanografiska Institut, också om väderfenomen som kan uppstå både i havet och på just fjällsjöar och som tidigare varit okända för oss kryptozoologer.

Blanchard skriver: "När vågor slår mot klippor på en strand, yr ofta skummet omkring dem och när vågorna sedan rullar ut igen, kan skummet dras med och ligga kvar på ytan. Kemiska och biologiska processer i själva vattnet kan också skapa gasbubblor, som sedan stiger mot ytan och där antar en form man minst anar".

De vanligaste är ändå de som kommer från gasutsläppp på bottnen. Antingen från vulkanisk aktivitet eller metanfickor.

STOR FART OCH STYRKA

Oceanografen Charles Keith, som också arbetar vid Woods Hole, har konstaterat att när uppstigande gasbubblor från utsläpp eller fickor på botten når ytan, har de så stor fart och styrka att de kan skapa fontäner och andra konfigurationer som är upp till 2 dm höga.

Var det något sådant Roar Westergren & Co. såg i sjön Nisser i Telemarken i somras? På GUST tycker vi att det verkar väldigt sannolikt, särskilt då ingen annan vid sjön sett något odjur och då det inte heller finns någon sådan tradition från sjön Nisser.

Kort sagt: allt är inte odjur som simmar, för att nu mynta ett helt nytt talesssätt (och för att travestera på det mera kända "allt är inte guld som glimmar").