


|
 |
|
Storsjöodjuret, snok,
ål- eller malyngel:
STOR OENIGHET OM VAD KAMERAN
I SVENSTAVIK EGENTLIGEN FILMADE I SOMRAS
I
slutet av augusti filmade
undervattenskameran i Svenstavik något som
Svenstaviksföretagarna ville ha till ett Storsjöodjursyngel,
medan svenska forskare mera trodde på en
snok och Janne spekulerade i att det var ett ål- eller malyngel
som dokumenterats. GUST's Joel Nordkvist har
sammanställt en utförlig rapport om händelserna.
På morgonen den 26 augusti var Curt
Jonssons hjärta nära att stanna.
ICA-handlaren från Svenstavik i södra delen av Storsjön
såg att det på bandet från undervattenskameran,
som han
varit med om att betala, fanns en liten snutt som tagits i de tidiga
morgontimmarna, där det simmade något som han inte sett
tidigare.
För ett levande djur var det ju absolut, annars skulle det inte ha
avgett värme!
MARKANT
OCH BRETT HUVUD
När den första upphetsningen lagt sig kunde Curt, som med
just sådant som detta nu på allvar satt Svenstavik på
världskartan, tillsammans med sina kollegor i
Företagarföreningen, konstatera att djuret var ca 1 meter
långt och hade ett markant och brett huvud.
Både snokens och ålens är mera långsmala och
fenor på det lilla djuret tydde också på att detta
var något helt unikt.
Simmande
snok. Foto: Norra Wermlands Tidning den 25 september 2008, Copyright.
Frida Svensson: Att Curt inte ringde GUST kan vi till viss del
förstå, vi
är ju bara lekmän i den här branschen och inte alls
några proffs coch framför allt är vi inte
vetenskapsmän.
TÄNKBARA
SJÖORMAR
Men vetenskapsmännen är inte heller så insatta, det har
ju GUST lärt sig under de 11 år som gått, i synnerhet
inte när det gäller tänkbara sjöormar, så
där slår vi dom säkert med ormlängder...
Nog om detta, Claes Andrén, kräldjursforskare på
Nordens ark var säkert överlycklig när Odjurs-Curt
ringde och undrade om han kunde säga vad som poserat i det
jämtländska djupet.
Han
tyckte att djuret påminde om en snok, men säker på det
var han inte och här visade han att han antingen inte läst
på eller ens tittat på Svenstaviksbornas film, eftersom det
som sagt framgår där att huvudet var alldeles för
extremt för att sitta på en snok.
PYTTESMÅ
DJUR
Det han var säker på var att det varken var en groda, fisk
eller igel men det behöver man ju inte vara forskare för att
se, min kära Claes, eftersom dessa djur är pyttesmå och
framför allt har en helt annan form, ja, utom möjligtvis
ålen då.
Svensk
lövgroda. Foto: Bloggen Yazdanfar, Copright 2008.
Svensk
insjöabborre. Foto: Fiskeriverket, Copyright 2008.
Igel.
Foto: Mongabay.com, Copyright 2008.
En forskare från
Naturhistoriska Riksmuseét har tagit så lång tid
på sig att han inte svarat än idag, snart två
månader senare och kanske har han förträngt det hela,
stackars människa, eftersom ju alla forskare vet att sjöormar
inte existerar ens på film.
ÄLSKAR
ÖL
Vår man i Storsjön, den smått gulliga Joel Nordkvist
som skriver till oss titt som tätt och berättar att han
älskar öl mera än något annat här i
världen, har en slutsats som lyder så här:
"Djuret
är antingen någon form av ål eller också en
avkomma till ett större okänt djur. Jag tycker inte formen
stämmer överens med en åls anatomi, snarare att
det är någon form av orm.... Jag kan förstås
ha fel, men det visar sig förhoppningsvis".
Mmm, inte så dumt alls, Joel. Jag sätter nog en slant
på dig tills vidare.
JANNE KOMMENTERAR:
Djuret:
Ålynglet går troligtvis att avskriva även om det
skulle kunna passa med ett glasålsyngel som ju är
genomskinliga. Däremot tror jag på ett malyngel och som ni
ser av bilden här nedan är det nästan identiskt med den
illustration som vår artist RobRoy Menzies gjort av det som
undervattenskameran i Svenstavik filmade.
Är det ett malyngel är detta en nästan lika stor
sensation som självaste Storsjöodjuret, eftersom detta
utpekats som just ett sådant och samtidigt förnekats av
forskarna och i synnerhet då Fiskeriverket.
REKLAMSATSNING
Reklam: Att Curt
& Co. vill ha det till ett yngel av Storsjöodjuret är
inte svårt att förstå. Dels är det bra för
Svenstavik och sedan är det ju inte dumt för resten av
Jämtland heller, som får precis den turisttillströmning
man hoppats på, men närmare sanningen har man inte kommit.
Det är ju reklam man är ute efter i Svenstavik och det
är därför och bara därför soim ICA-handlaren
Curt Jansson och andra företagare storsatsat på
Storsjöodjuret.
MINDRE
ÄN VAD MAN TROR
Storleken: Under
vattnet är det omöjligt att avgöra storleken på
något okänt, men en tumregel säger att det man ser
är MINDRE än vad man tror vilket beror på att allt en
kamera ser under vattnet alltid förstoras upp.
Om du filmar något ute i vattnet och står på land,
måste du ha tre uppgifter för att kunna avgöra
storleken:
1)
Du måste veta ungefär hur långt det var ut till det du
filmade.
2)
Du måste veta hur högt över vattenytan du stod.
3)
Du måste kunna uppskatta i meter hur stort det du såg var.
DET
SISTA ÄR DET SVÅRASTE
Vad vi brukar göra är lägga ut en boll på det
avstånd vi tror det var och sedan videofilma den och
jämföra dess storlek med det som setts eller filmats. Sedan
håller man på så tills man hittar rätt storlek.
Det är förstås både tidskrävande och
tålamodsprövande men så är det med analyser,
dessa går inte att påskynda och är nog något av
det mest tidsödande och tråkiga man kan ge sig på.
Folk som inte gjort på det här viset pratar i
nattmössan och sådana finns det alltför gott om. GUST
kan du däremot alltid lita på, oavsett vad kritiker,
skeptiker och bloggare säger om oss...
Malyngel.
Foto: Geocities.com, Copyright 2008.
Så
här tänker sig GUST's nya illustratör det märkliga
djur som Svenstavikskamerorna fotograferade i somras. Klicka
på bilden och se en extrem uppförstoring av den. ILL: RobRoy
Menzies & GUST, Copyright 2008.
Reportage: Jan Sundberg
& Frida Svensson.
Research: Joel Nordkvist. Foton: Geocities.com, Fiskeriverket,
Mongabay.com, Bloggen Yazdanfar, och Norra Werlands Tidning den 25
september. Illustration: RobRoy Menzies, GUST © 2008.
|
|