|
|
Snömannen i Ryssland, del 1:
Ryssarna kallar dem Almas och tror att det handlar om kvarlevande
Neanderthalmänniskor
Håriga varelser på två ben har
rapporteras i Ryssland sedan urminnes tider. Alla regenter har varit
intresserade av dem, till och med Stalin. I motsats till amerikanska
Bigfoot är det inte sådan hysteri runt Almas, snarare har
den ryska vetenskapsakademin behandlat ämnet seriöst och man
har ständigt nya expeditioner på gång för att
bevisa för en tvivlande omvärld, vad man själva tror
är den felande länken.
Man kan ha många synpunkter på ryssarna,
men de är ändå mera öppna än sina
västerländska kollegor, inte minst till möjligheten av
okända djur i allmänhet och den s k snömannen i
synnerhet. Eller "Almas" (vildman) som ryssarna kallar dem.
Dessa djur, eller om det nu till och med handlar om
föregångare till människorna, går ofta
förlorade i saga och sägen, även i Ryssland, men
här kan det samtidigt vara på sin plats att citera den ryske
arkeologen, historikern och akademiledamoten Boris Rybakov:
"Det finns en ganska utbredd men ändå helt felaktig
åsikt om att legender är rena påhitten och att de
tjänar som underhållning. I själva verket hinner vi
knappt börja studera vilket verk av muntlig tradition som helst,
förrän vi upptäcker att det har djupt realistiska och
historiska rötter. Man kan också ganska lätt hitta
spår efter händelser som verkligen ägt rum".
Avvikande fynd
Sökandet efter förgreningar av människosläktet, s k
relikta hominoider, har pågått mycket länge och de
flesta
avvikande fynd har tystats ner.
De rön som framkommit genom den ryske vetenskapsmannen Boris
Porsjnev är ett undantag och GUST har fått ett unikt
tillstånd att
återge dessa rön och den intressanta historien om
sökandet efter snömannen i Ryssland eller den felande
länken.
Enligt professor Porsjnev finns det all anledning att tro, att Almas
är en förgrening av Neanderthalmänniskorna, våra
direkta förfäder som levde för 40 000-120 000 år
sedan.
"Den tänkande människan"
Officiellt hade Neanderthalmänniskan försvunnit när Homo
sapiens, "den tänkande människan", dök upp på
jorden men fynd av både arkeologer och antropologer tyder
på att denna slutsats är felaktig.
Människans föregångare delas in i tre
utvecklingsstadier: Australopithecus, arkantroper (apmänniskor)
och paleoantroper (de första människorna). Här
övergick ett stadium i evolutionsprocessen i ett annat enligt
forskarna.
Forntida
människor har otvivelaktigt stora likheter med dagens Almas,
Bigfoot och Yeti. Illustration: Australian Academy of Science,
Copyright 2004.
Men nya fakta talar om något annat: Australopithecus,
apmänniskorna och de första människorna, avlöste
inte varandra. De kunde samexistera under en längre tid, men deras
samexistens var allt annat än fredlig.
"Den okunniga människan"
Det finns många bevis för detta enligt de ryska forskarna,
som påminner oss om "den okunniga människan", upptäckt
av Louis Leakey i Olduvayravinen i Tanzania. Hon levde under samma epok
som Australopithecus-Zinjantrophus och jagade dem med hjälp av
stenvapen. Något som resulterade i att Australopithecus blev
undanträngd till Afrikas södra delar, där den levde
tills apmänniskor av typen pithecantrophus dök upp.
Enligt darwinismen härstammar
vi från aporna,
men nu hävdar ryssarna att det kanske inte alls ligger till
på det visat, att en art finns kvar i livet och att det
är just den s k snömannen!
Här påminner ryssarna om Rhodesiamänniskan, en
paleoantrop som antagligen levde för högst 30 000 år
sedan, när Cro-Magnonmänniskor redan dykt upp i Europa. De
hade en hjärna som inte var mindre än vår, men ett
mycket primitivt kranium.
Enligt ryssarna faller därför numera rent teoretiska
resonemang om det omöjliga i en samexistens mellan relikta
hominoider och Homo sapiens. Men, påpekar man samtidigt, det
viktigaste i denna problematik är något helt annat,
nämligen att antropologer, zoologer,
anatomer och andra inte förfogade över några som helst
seriösa fakta om de relikta hominoidernas existens.
Nya iakttagelser
Så var det fram till 60-talet, enligt ryssarna, som avslöjar
att unga forskare i framför allt östländerna numera
studerar "snömannen" och andra håriga varelser på
två ben. Man har gjort nya iakttagelser och fått fram nya
fakta om de relikta hominoidernas existens i Europa och Asien, i
Nordamerika och Australien.
Boris Porsjnev: "Frågan om relikta hominoider förtjänar
seriös uppmärksamhet. Varje stor upptäckt, och
möjligheten att 'snömannen' existerar kan vara en sådan
stor upptäckt, inte bara breddar våra kunskaper, utan
ställer också vetenskapen inför nya problem.
Detta är forskningens kärna. Till och med redan noga
utforskade naturfenomen, processer och fakta får med ökade
kunskaper en ny tolkning, en ny förklaring. Det är ingen
svaghet, det är vetenskapens styrka. Det är grunden för
vidare framsteg infom utforskningen och en förklaring av
världen".
Fossila förfäder
De ryska forskarna är väldigt kritiska mot darwinismen, som
de menar fullbordade sin revolution när den moderna
människans fossila förfäder knappt var kända.
"Strängt taget lyckades man bara bevisa att människan i ett
fjärran förflutet och genom en rad länkar kom
från en sorts apa, som mer eller mindre liknade samtidens
människoliknande apor (antropoider)", fortsätter Boris
Porsjnev.
Han påpekar att nästan alla mellan- och sidoliggande
släktingar hade dött ut. Kvar i våra dagar lever bara,
å ena sidan, fyra släkten människoliknande apor som
starkt avviker från förfädernas former, nämligen
gibbonapan, orangutangen, gorillan och chimpansen, och å
andra sidan den enda arten på jorden som utgörs av levande
människor, alltså Homo sapiens.
Boris Porsjnev: "Det är inte ett dugg förvånande att
man upptäckte enorma skillnader när man jämförde
dessa långt ifrån varandra stående släktingar.
Vad gäller de utdöda, fossilerna, deras ben och spåren
efter deras liv, har man 100 år efter Darwin samlat ihop berg av
tungt
vägande fakta. Men kan man verkligen vara helt övertygad om
att antropolgernas och arkeologernas indirekta slutledningar om deras
psyke, är oklanderliga och orubbliga?".
Ytterligare en art
Svaret på den frågan är nej, enligt Boris Porsjnev,
som menar att bevisen hopar sig för att ytterligare en art, som
dessutom står långt ifrån både den
människoliknande apan och den 'förnuftiga människan',
inte har dött ut utan överlevt in i våra dagar. Det
är den varelsen som
ryssarna kallar Almas, tibetanerna kallar Yeti och Nordamerikanarna
kallar Bigfoot.
Ryssarna kallar den Almas,
tibetanerna kallar den Yeti och amerikanarna kallar den Bigfoot. I
media har den döpts till snömannen, men den okända
hominoiden har observerats både i snörika trakter och
på snöfria vidder. Illustration: David Jackson, Copyright
2004.
"Om denna art har en kropp som liknar Neanderthalmänniskans, men
inte det specifika som skiljer det mänskliga talet från
djurens signalsystem, betyder det att vi kommit talets gåta
ännu ett steg närmare", fortsätter Boris Porsjnev. "Inom
vetenskapen om människan förblir talet den viktigaste
okända faktorn.
Om denna fossila art är stum, kommer den genom själva sin
stumhet att stödja viktiga hypoteser om det mänskliga talets
specifika egenskaper. Om det visar sig att den över huvud taget
inte behärskar talet, kan vi inte kalla den en människa och
följaktligen förkortas människans historia radikalt och
man blir tvungen att bara räkna 'den förnuftiga
människans' existenstid som historia".
Ryssarna har samlat vittnesmål, gipsavtryck, lämningar och
andra resultat om Almas från Nepal och Sikkim, Indokina, Kina,
Mongoliet, Nordostasien, nordvästra Amerika, Bajkalområdet i
Ryssland och Sajanska bergen, Kazakstan och de centralasiatiska
republikerna, från Jakutien till Kaukasus.
NÄSTA UPPDATERING: Almas i "De tusen stenbockarnas
dal".
FOTNOT: Vinjettbilden visar "Almasland" i Kaukasus och den ryske
forskaren Igor Burtsev med ett gipsavtryck av spår efter en
hominoid som hittats i Pamir.
KÄLLA: Snömannens Gåta av Boris
Porsjnev, Dimitrij Bajanov och Igor Burtsev, Progress, Moskva 1986.
Översättning från ryskan: Stefan Gehander. Text och
bilder återges med tillstånd av det ryska förlaget
Progress.
Översättning: Jan-Ove Sundberg, GUST © 2003.
|
|
