Utbud inom OKÄNDA DJUR

Frimurare talar ut om de gåtfulla Gargoylerna:
"Väktarna finns där för att rekrytera människor som tror sig stå över lagen"

Dom ser oss men väldigt få av oss ser dom, eller tänker på att dom finns där. Dom bevakar oss ovanifrån och har funnits där mycket länge. Den officiella förklaringen är vattenbaserad. Den verkliga förklaringen handlar om en organisation med samhällsomstörtande människor som tror sig stå över lagen, enligt en avhoppare som GUST talat med.

Om du går genom London kan du se dem på populära Westminster Abbey, Parlamentshuset, och andra kända och stora byggnadsverk. De tittar också ner ifrån Oxford College, från skyskrapor i amerikanska städer, katedraler, och alla religiösa byggnader i England och resten av världen.

Några av dem skapades i forna tider, några av dem (framför allt i vad som kallas den nya världen) skapades under senare år och gamla skulptörer ligger bakom de allra flesta.



Gargoylerna är spridda lämningar av en svunnen tid, som - på grund av deras uttrycksfulla gester och miner - fascinerar alla som ser dem. Alla är dock inte lika glada åt dem.

HEDNISKA ODJUR

"Vad gör dessa s k gargoyler, dessa stenmonster, över huvudena på de människor de så intensivt tycks bevaka? Vad är meningen med dessa fula, groteska och hedniska odjur? Vilket syfte har en figur som är hälften djur, hälften människa? Jag ser flera kroppar med ett huvud, men också flera huvuden på en kropp!".

Det skulle ha kunnat vara skrivit idag, men det skrevs av den franske munken St. Bernard av Clairvaux, från Cisterciensorden (som för övrigt grundade Alvastra kloster) redan 1133.



Ordet "gargoyle" kommer från franskans gargouille och betyder "hals" och det latinska ordet gurgulio, som betyder "knopp".

"Knoppande hals" är dock varken en bra översättning eller rätt betydelse för gargoylerna, som har en betydligt mörkare och mera spännande historia och, enligt en del, en betydelse som får de flesta att häpna.

DROPPNÄSA

Svenska Wikipedia påstår, trots att det annars är en så utmärkt, fristående uppslagsbok, att en gargoyle är, citat "En vattenkastare, på svenska även kallad droppnäsa (franska gargouille), ett byggelement som sticker ut från en fasad för att avleda regnvatten. Vattenkastare var vanligt under gotiken då de ofta fick en fantastisk skulptural form".



Det amerikanska uppslagsverket "Encyclopedia Americana" håller i princip med, men tillägger: "Den projicerade vattenkastaren sprutade sitt vatten så långt som möjligt från väggarna och själva husgrunden, för att förhindra byggnaden från att vittra sönder".

Det här, skulle man kunna säga, är den officiella förklaringen till gargoylerna. Vad vi ska syssla med är den inofficiella, eller rent konspiratoriska om ni så vill, för bakom många av forna tiders byggnationer, seder och bruk och även föreställningar, ligger det faktiskt en konspiration!

OFFICIELL FÖRKLARING

Den finns där för att dagens styrande hellre ser att ni tror på deras officiella förklaring, än att ni gräver ner er i sådant som får er att tänka till litet extra och kanske dra slutsatser som kan hota nämnda styrande, till och med få er på andra tankar än de som gäller.



Den gotiska eran, då de flesta gargoylerna skapades och uppfördes, varade i ca 300 år, började i mitten av 1300-talet och slutade i början av Renässansen, som antingen inföll på 1500- eller 1600-talet, beroende på vem man frågar.

Beteckningen "gotisk" kommer från namnet på den tyska folkstam, Goterna, som enligt de italienska författarna under Renässansen, uppfann den gotiska stilen med dess klassiska "hemskheter".



EUROPEISK LEGEND

Enligt en ganska okänd, europeisk legend, var det här den egentliga orsaken till att gargoylerna en gång skapades:

En drake vid namn La Gargouille levde i en grotta nära floden Seine i Frankrike. Den attackerade segelfartyg, dödade dess besättning och förstörde skeppet med sprutande eld. Den sprutade också vatten, så mycket att floden översvämmades.



Invånarna i närbelägna Rouen (en stad i nuvarande Normandie) försökte blidka La Gargouille med ett årligt, levande offer och trots att draken föredrog jungfrur, fick den oftast sluka en kriminell person.

Omkring år 600, anlände prästen Romanus till Rouen och lovade att förgöra draken om byinvånarna bara lät sig döpas, omvändas till den kristna tron och sedan uppföra en kyrka.

LAMSLOG DRAKEN

Byinvånarna samtyckte och sedan Romanus lamslagit draken med att göra korstecknet, lät han bränna La Gargouille på bål. Men huvudet och halsen ville inte brinna. Dessa lämningar monterades då på stadsmuren och i det ögonblicket var den första gargoylen född.



Vissa av gargoylerna kunde inte spruta vatten, så användningen som vattenkastare var antingen helt och hållet påhittad eller ytterst begränsad och de som uppfördes av utsmyckningsskäl var inte heller de särskilt många.

Ingen gargoyle är den andra lik, därför har de inte heller uppförts i folkbildningssyfte som en del trott, och här kan det också vara intressant att veta att de som uppförde dem hade helt fria händer att skapa och modellera dem.

STENMURARE OCH FRIMURARE

Dessa kallades först stenmurare och sedan frimurare, och ett hemligare sällskap än just frimurarna har världen aldrig sett maken till! Det börjar brännas mer och mer, men än har vi inte nått fram till gargoylernas verkliga syften.



En funktion som frimurarna gärna spred ut var att gargoylerna fanns där för att jaga bort onda andar och skydda kyrkan och dess värdefulla symbolik mot destruktiva makter.

Om dessa makter redan fanns i byggnaden, hade de uppnått sitt mål och skulle inte göra mera skada på kyrkan i tron att det var de som porträtterats.



Och om de inte fanns där, skulle de inte heller kunna ta sig dit, eftersom ännu otäckare väktare skrämmer bort de som ännu inte nått sitt mål, vilket är en slutsats som tycks ha varit väldigt gångbar i forna tider.

"FÅGELSKRÄMMOR"

Det här skulle kunna förklara varför gargoylerna är så groteska och så skräckinjagande. I moderna termer skulle man kunna kalla dem "fågelskrämmor", uppförda för att jaga bort sin egen avbild.

Draken tycks vara det fantasidjur som förekommer oftast bland gargoylerna. Dessa symboliserade Djävulen och hans demoner, som för alla utom just frimurarna beskrivs som ondskefulla och destruktiva.

Draken jämfördes med Djävulen för att Djävulens styrka sades sitta i svansen. Annars beskrev draken ha membranliknande vingar, fötter, en lång reptillliknande stjärt, ett lång tryne med synliga tänder, och ett över huvud taget elakt och grymt utseende.



En frimurare i Norge som hoppade av den sekteriska organisationen på 90-talet och som GUST talade med både på 70-talet, 90-talet och för bara några år sedan, berättar:

"Frimurarna utger sig för att vara samhällsbärare men är i själva verket samhällsförstörare och oerhört destruktiva!".



STÅR ÖVER LAGEN

"De tror sig stå över lagen och knyter hela tiden till sig människor av just den åsikten. Gargoylerna finns där för att invigda ska veta vad de kan förvänta sig av de som finns i byggnaden, vare sig det nu är en kyrka, ett universitet eller en historisk byggnad".

Det är ord och inga visor när Arve Solvik (som är hans pseudonym) tar bladet från munnen och berättar om frimurarna i allmänhet och de gåtfulla gargoylerna i synnerhet.

Arve Solvik: "Om du Jan-Ove hade ansökt om att få komma med i detta sällskap, ovetandes som du tydligen är om vad de egentligen håller på med, hade GUST säkert setts som en slags drakvaktande organisation, eftersom drakar och sjöodjur eller sjöormar anses vara väldigt likartade, fysiskt oåtkomliga och ett lika genialiskt som otroligt omen för likasinnade".

DESTRUKTIVA ÅSIKTER

GUST: Så du menar på fullt allvar att gargoylerna visar frimurarna var extremister med samma destruktiva åsikter finns att träffa, i fall de skulle vilja utöka sin organisation ytterligare?





Arne Solvik: "Absolut! Och att gargoylerna sitter på just religiösa och historiska byggnader, liksom universitet och parlamentsbyggnader, är ingen tillfällighet. Där finns lärlingar och lärde, män i maktpositioner och män och kvinnor som har en tro på tesen öga för öga och tand för tand, även om de naturligtvis håller detta hemligt för allmänheten".

GUST: Kommer ondskan då till slut att segra, i skepnad av de konspirerande frimurarna?

Arne Solvik: "Sannolikt inte. Det finns en gammal spådom som frimurarna hatar mer än mycket annat. Den lär ha nedtecknats en bit in på 1600-talet, strax efter det att denna hemska rörelse bildats i Skottland och det som händer idag med den globala uppvärmningen, etc. kan tolkas som att den är på väg att slå in".

UNDERGÅNGEN ÄR NÄRA

Profetian kommer från ingen annan än Nostradamus och är på grund av sina tillkrånglade verser inte lätt att översätta, men lyder ungefär så här: "...de män som försöker vilseleda oss ska se sina bundsförvanter vittra sönder, och då är undergången också nära, för alla er som låtit sig trollbindas av ondskan och medvetet eller omedvetet tagit del av densamma".

Arne Solvik: "Idag vittrar de flesta sten- och gips-gargoyler sönder på grund av försurat regn och luftburna kemikalier, som löser upp mineralerna i dem, och det var kanske precis det som den gamla spådomen talade om... Sedan är det ju ett känt faktum att det är frimurarna som ligger bakom perverterad sex, grymma och förråande biofilmer, avståndstagandet och förlöjligandet av kristendomen, respektlösheten, tilltagande våld på gator och torg; som lamslagit och nästan tillintetgjort polisen, som sett till att domstolarna släpper brottslingar som allmänheten vill ha bakom lås och bom, etc. etc".

RÄTTSKAFFENS MÄNNISKOR

GUST: Vad kan vi rättskaffens människor då göra för att förhindra eller stoppa det här?

Arne Solvik: "Inte mycket, det som ska ske det sker också och gargoylerna står där som stumma vittnen och symboler för, att ju fler av de invigda som faller för frimurarnas frestelser, ju ondare blir världen och ju mindre kan vi rättskaffens människor göra åt det".

FOTNOT 1: Enligt svenska Wikipedia är både moderaten Anders Björck, den alltigenom präktige polismedarbetaren Hasse Aro på "Efterlyst", krögaren och finsmakaren Carl-Jan Granqvist, och biskopen Martin Lönnebo, medlemmar i den svenska frimurarorden, där för övrigt Kung Carl XVI Gustaf är dess högste beskyddare.

FOTNOT 2: Vill du se fler bilder på gargoyler kan du skriva in ordet "gargoyles" som sökord på Google Bilder, så får du upp 112.000.

KÄLLA: Encyclopedia Britannica, sidan 307/"gargoyle", svenska och engelska Wikipedia, och pseudonymen Arne Solvik, f d frimurare i Norge, intervjuad 1977, 1998 och 2002. BILDER: Engelska Wikipedia, Associated Press, mfl.  REPORTAGE, ÖVERSÄTTNING & BEARBETNING: Jan-Ove Sundberg, GUST © 2008.


Grundat 1997 av Jan-Ove Sundberg. Telefon 0141 21 79 29 eller 070 301 79 29. Denna sida har visats409 gånger.
Besök Frogpage Kontakta Jan-Ove Sundberg