|
|
Ödla, fisk eller mitt emellan:
Östersundspar vid Storsjön fann oidentifierat djur i räkpåsen
Det var en av våra
blivande kryptozoologer som rapporterade saken till GUST och
Östersundsposten som kom med nyheten: "När Karin och Kenneth Palmqvist hunnit halvvägs ned i
storförpackningen med frysta räkor hittade de ett konstigt djur. Varelsen har drag av en krokodil med högt sittande ögon. Bakom huvudet och gälarna sitter
två fenor som ser ut att vara på väg att utvecklas
till ben".
Så här berättar journalisten Ingmar
Reslegård på Östersundsposten om fyndet som satt fart
på nya spekulationer om Storsjöodjuret:
När Karin och Kenneth Palmqvist hunnit halvvägs ned i
storförpackningen med frysta räkor hittade de ett konstigt djur. "Min krokodilunge", säger Karin om djuret som nu har sin vila i en egen plastlåda i frysskåpet.
Varelsen har drag av en krokodil med högt sittande ögon som när
de var levande hade kunnat titta ovanför en spegelblank vattenyta.
Men sedan slutar krokodillikheten.
Långsmalt djur
Bakom huvudet och gälarna sitter
två fenor som ser ut att vara på väg att utvecklas
till ben. Mellan dem undertill finns två spröt, smala som räkben.
Det ljust brungröna och beigea, långsmala djuret har en liten
ryggfena, knappt mer än en antydan. I övrigt finns inga fenor på den
avsmalnande kroppen. Det saknar också stjärt.
"Det är en ödla av något slag", tror Karin.
"Det kan vara en fisk i ett första stadium", funderar Kenneth.
Han har sökt efter svar i timmar på internet, men resultatlöst.
"Det finns säkert jättemånga konstiga djur som man inte vet något om".
Bakom glas och ram
Han och Karin tänker konservera djuret och ha det antingen i
någon slags genomskinlig plastcylinder, eller bakom glas och ram. Men
de vet ännu inte hur de ska förfara.
De har inte minsta tanke på att klaga
i affären där de köpte femkiloslådan med
räkor, för räkorna smakade utmärkt.
Kenneth berättar på telefon för GUST att "ödlan"
de hittat är ca 14 cm lång och liknar som sagt ingenting han
tidigare sett. Nu ska han ta kontakt med Sötvattenslaboratoriet
Drottningholm, som sorterar under Fiskeriverket och finns i Stockholm,
i första hand för att fråga hur man går
tillväga när man konserverar djuret.
Svaret på gåtan
Fiskeriverket kanske också har svaret på gåtan, även om vi på GUST tvivlar på det.
Räkorna var inte svenska utan kom från Kanada, dit de
sannolikt kommit från Kina eftersom det fanns kinesisk text
på kartongen. De kan därför ha varit fiskade i Stilla
havet, kanske till och med i farvattnen där japanerna för ca
20 år sedan fann kadavret av vad de på den tiden trodde var
en svanödla.
Innan paret Palmqvist hinner kontakta Fiskeriverket hör
emellertid biologen Per-Erik Mårtensson av sig, som är
verksam som lärare på Åsbygdens naturbruksgymnasium.
Havsmus
"Det är en havsmus, en fisk som lever på djupt vatten",
säger Per-Erik tvärsäkert, drar efter andan och
erkänner i nästa ögonblick att han dock aldrig
själv sett en havsmus. "Detta trots att jag bott i Norge",
fortsätter han. "Men jag kan tänka
mig att det följer med någon då och då när
det trålas efter räkor".
Ingen har uppenbarligen berättat för honom att räkorna
antingen fiskats i havet utanför Kanada eller utanför Kina,
där havsmusen (som på latin heter Chimera monstrosa) inte
finns!
Stilla havet och ingenting annat
Anders Ivarssons utmärkta hemsida
anger dess utbredningsområde så här: "Söderut i
Europa längs hela Atlantkusten, Azorerna och västra
Medelhavet. Utmed Afrikas västkust till mellersta Marocko och
Madeira. Mång ströfynd längs västra och södra
Afrika ända ned till Kapprovinsen". Vattnet utanför
både Kanada och Kina är Stilla havet och ingenting annat.
"Havsmusen
är en hajliknande broskfisk med egendomligt
utseende. Längden kan uppgå till en och en halv meter varav
två tredjedelar är den fenförsedda stjärten",
skriver Länstidningen i Östersund, som snabbt hakat på
konkurrentens mysterium.
Tagg som är giftig
"Framför den främre ryggfenan sitter en stor, uppresbar och
med hullingar försedd tagg, som är giftig. Det har hänt
att fiskare i södra Europa stuckit sig på gifttaggen och
avlidit som följd av förgiftningen".
Men om man jämför Palmqvists oidentifierade djur med bilden av en havsmus...
...så är det väl något som stämmer, men också mycket som inte alls gör det!
LIKHETER: Kroppsformen, fenornas placering, ögonen. OLIKHETER:
Nosens utformning, fenornas utformning (både sidorfenorna och
ryggfenorna; först den främre och framför allt den
långa, bakre), stjärtfenans yttersta spets, ryggfenor.
"I Sverige är havsmusen allmän i Skagerack och
Kattegatt och lever normalt på djup mellan 200 och 1000
meter även om den ibland dristar sig till utflykter upp till
endast 30 meter under havsytan. Trots att det är vanligt att
havsmusen fångas i samband med trålning används inte
fiskens kött. Däremot utnyttjas fiskens stora lever till att
utvinna en högkvalitativ smörjmedelsolja", slutar Länstidningen.
FOTNOT: GUST har
vänt sig till Jonathan Downs på Centret för Forteansk
Kryptozoologi i Storbritannien, som har stor erfarenhet av dylika djur
och kommer att uppdatera så snart vi fått en kommentar
från honom.
Källa: Östersundsposten den 2005-01-30. Foto av okända djuret: Anneli Åsén. Foto av havsmusen: Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Reportage:
Jan-Ove Sundberg, GUST © 2005.
|
|
