Djuret på den engelska nordkusten fortfarande oidentifierat:
Marinbiologer och zoologer har olika hypoteser om ruttet kadaver
När Martin Boardman och
hustrun Penny tog en promenad med hunden Patch, räknade de knappast med
att bli indragna i ett mysterium som idag engagerar hela Storbritannien
och förbryllar både biologer och zoologer. Det var Martin som
fann ett okänt djur på stranden och tog bilder av det
som sedan dess gäckat alla identifieringsförsök. Miljökämpar
som påpekat att kärnkraftverket Sellafield ligger alldeles i närheten,
har hittat fiskare som sett liknande kadaver till sjöss och hävdar nu
att det handlar om en strålningsrelaterad mutation.
Frilansfotografen Boardman, som också är en entusiastisk
fiskare, säger: "Vi var ute och gick med hunden när vi
hittade varelsen på klipporna. Den var geggig och starkt
förruttnad. Först trodde jag att det var en sköldpadda,
men sedan såg jag att den hade en lång näbb och
då stämde ingenting längre. Idag tror jag att det
är ett slags däggdjur".
Marinbiologen Scott
Davidson, utställningschef vid akvariet i Lakeside i det brittiska
grevskapet Lake District, tror inte det stämmer. Han är
ganska säker på att Martins mystiska varelse är en
10-armad bläckfisk-mollusk.
Till 99% säker
"Jag tror det är en
bläckfisk som armarna har ruttnat bort på. Det är ett
ganska stort exemplar, eftersom de normalt bara blir omkring 2,5 dm.
Där huvudet borde ha suttit ser man istället en slags
näbb och det är just genom en sådan som
bläckfisken pumpar ut vattnet. Det som liknar simfötter
är sannolikt bara en förvridning i själva
förruttnelseprocessen och jag är till 99% säker på
att det handlar om en bläckfisk".
Dessförinnan hamnade
varelsen - som av Martin själv beskrivs som nästan tre meter
lång, med en kropp som på ett sjölejon, ett huvud som
på en fågel, två simfötter, mörkt på
översidan och ljust undertill - hos jägmästaren Frank
Holding.
Oigenkännliga
Han säger: "Djur som
legat en längre tid i vattnet blir ofta oigenkännliga
när de har ruttnat. När jag först såg det
misstänkte jag att det var en valrossunge, men betarna skulle inte
ha synts i den åldern, så det stämde alltså
inte".
Andra hypoteser är en pingvin, säl och till och med en platypus (eller näbbdjur, som arten heter numera). Martin
skickade djuret vidare till Blackpools Havsakvarium, som
överlämnade det till marina räddningsenheten.
Gail
Platt, en läkare vid de brittiska marindykarnas
räddningsenhet, med just marina däggdjur som specialitet,
säger: "Jag har inte klarat att identifiera djuret, men tycker att
det mera liknar en delfin än någonting annat".
Strålningsrelaterad mutation
Miljökämpar
som påpekat att kärnkraftverket Sellafield ligger alldeles i närheten,
har hittat fiskare som sett liknande kadaver till sjöss och hävdar nu
att det handlar om en strålningsrelaterad mutation.
Vid kärnkraftverket Sellafield, som för övrigt har
döpts om till Windscale, säger en talesman att
påståendet är så löjeväckande att det
knappt är värt att bemöta och fortsätter:
"Miljörörelsen tar alla chanser de får att få
publicitet, eftersom media idag vet att vi båda är
strålningssäkra och en trygghet för landets ekonomiska
välbefinnande".
Utredningen av kadavret har i dagarna övertagits av zoologiska institutet vid Regents Park i London. Zoologen
Paul Jepson har precis börjat titta närmare på de
bilderna och de förruttnade lämningarna, så
därför finns det varken något svar eller någon
teori än från officiellt håll. GUST återkommer i
saken när vi vet mera.
Källa: Preston Today den 30 juni 2004. Översättning och bearbetning: Jan-Ove Sundberg, GUST © 2004.
|
