|
GUST har gång på
gång lurat våra kollegor:
BLÅST - Av ett
kryptozoologiskt aprilskämt!
- Aprilskämtet
är en tradition vi bör bevara och när GUST för tre
år sedan introducerade det bland kryptozoologerna, lurade vi
skjortan av dem! Ja, faktum är att vi lyckats lura dem tre
år i rad, men det här året var det förstås
inte längre lika övertygande som tidigare. Läs här
vad vi hittade på och har hittat på i år och
låt
ett gott skratt förlänga livet!
Den
1 april 2002:
Världspressen
invaderar Vancouver i Kanada:
JOHN
KIRKS NYA VIDEO AV OGOPOGO VISAR ATT ODJURET ÄR EN SVANÖDLA!
När John Kirk ringde upp mig
förstod jag att
det var något stort på gång. Han ringer normalt inte
från Kanada eftersom det blir så dyrt , men nu hörde
jag att han var väldigt upphetsad. Det hade han orsak att vara
också, eftersom John nu är den förste i världen
som bevisat att svanödlorna lever och mår bra!
John har hållit sensationen hemlig i nästan
sex månader. Det var den 15 oktober 2001, som John Kirk var ute
på sjön Okanagan tillsammans
med två nära vänner.
Plötsligt såg trion ett vågsvall ett
stycke från båten som uppförde sig märkligt. Det
såg ut som ett torpedformat objekt närmade sig deras
båt med hög fart. Det befann sig alldeles under vattenytan
och männen såg inte mer än en mörk skugga.
John Kirk tog snabbt fram videokameran, satte den
på automatbländare och började filma. Hans vänner
slog av båtens motor och lagom tills den stannat helt, hade
objektet i vattnet kommit långsides med dem.
De tre männen fick sitt livs chock när ett litet huvud
på en lång hals stack upp ur sjön Okanagan, bara ca en
meter från John Kirk, som fortfarande filmade.
Den drygt en minut långa filmsnutten är en på
miljarden enligt fotoexperter; ljuset är perfekt, skärpan
är utomordentligt bra och hela filmen knivskarp. Och djuret som
John Kirk har filmat har identifierats som en svanödla - ett
urtidsdjur som forskarna trodde dog ut för 60 miljoner år
sedan!
GUST: När
kommer världen att få se din
film, John?
John Kirk: Den 6
april när vi håller en världspresskonferens på
universitetet i Vancouver.
GUST: Vad visar
filmen egentligen?
John Kirk: Ett
väldigt dinosaurieliknande litet huvud på en drygt 1,5 meter
lång hals, som sticker upp ur vattnet intill båten och
är så nära mig att jag hade kunnat ta på den.
GUST:
Jag har hört att Företagarföreningen vid Okanagan
erbjuder två miljoner dollar till den som kan bevisa att Ogopogo
existerar, är det vad du kommer att få för din
film?
John Kirk: Det
är inte omöjligt, men jag tror att jag kommer att få
mycket mera av rikstäckande TV-bolag.
GUST: OK, John,
lycka till på presskonferensen!
John Kirk: Tack,
Jan. Jag ska hålla dig underrättad!
John Kirk och hans familj satt och åt i godan ro
hemma i Burnaby, en förort till Vancouver, när telefonen
började ringa. De visste ingenting om GUST's aprilskämt och
blev tagna på sängen.
"En del gapskrattade och slängde sedan på
luren, andra gratulerade mig och några undrade om de fick bo hos
oss under presskonferensen", berättade John Kirk senare. "Jag fick
inte en syl i vädret själv och trots ett dussin telefonsamtal
visste jag fortfarande inte vad som pågick!".
Först när en nära vän ringde och var
förbannad för att han ingenting fått veta om den
historiska filmen, gick det upp för John Kirk att han utsatts
för ett aprilskämt och i ett email till GUST skrev han senare:
"Hejsan, Jan! Det här är första
gången jag har utsatts för ett så avancerat
aprilskämt som ditt och jag måste erkänna att det var
mycket lyckat! Många fler än jag trodde svalde det med hull
och hår och en kille i Ottawa hann till och med boka en
flygbiljett till den påstådda presskonferensen. Klubben
går naturligtvis in och betalar hans bokningsavgift. Så nu
är du skyldig mig en tjänst!".
Den
1 april 2003:
Vetenskapsmannen Edward
Bousfield
har både bilder och kroppsdelar som bevis:
OKÄND
MONSTERFÅGEL KOLLIDERADE MED SPORTPLAN!
"Jag
sätter mitt rykte som vetenskapsman i pant
på att detta är sant och som alla kan se, har jag
också bilderna som bevisar det, för att nu inte tala om vad
som blev kvar av monsterfågeln", säger Dr. Edward Bousfield
i en exklusiv intervju med GUST.
Händelsen inträffade den 31 mars och andra
berömda kryptozoologer som befann sig ombord på planet var
Loren
Coleman, Bill Gibbons, Adam Davies, Karl Shuker och John Kirk III,
vilka alla avspanade himlen på jakt efter den
"monsterfågel" som siktats på himlen över både
Kanada och Alaska under det senaste halvåret.
Det började hösten 2002 i Alaskas
otillgängliga vildmarker, där en jättelik bevingad
varelse, som tagen ur Jurassic Park, hade siktats ett flertal
gånger.
Stort som en Cessna
En pilot rapporterade att han sett den under en
passagerarflygning till Manokotak, och uppskattade att dess vingspann
var lika stort som på en Cessna 207. Alltså 12 meter. Andra
vittnen instämde.
Moses Coupchiak, 43, som kör skogsmaskiner i
Togiak, åtta mil väster om Manokotak, såg
monsterfågeln komma flygande rakt emot honom, där han satt
på en traktor. "Först trodde jag att det var ett gammalt
Otter-plan, men när den girade vänster såg jag att det
var ett djur, en sjuhelvetes stor fågel".
"Vingspannet var litet större än på en
Otter, kanske till och med lika långt som själva planet",
fortsätter han. Monsterfågeln försvann bakom en kulle.
Coupchiak meddelade vad han sett per radio och bad folket i Togiak att
ta in sina barn.
Avspanade himlen
I mars 2003 bjöds de prominenta kryptozoologerna
Loren Coleman, Bill Gibbons, Adam Davies och Karl Shuker hem till
John Kirk III och senare även Dr. Edward Bousfield, för att
tillsammans med dem avspana himlen i ett inhyrt sportplan som tog dem
till flera observationsplatser i Alaska.
"Jag visste inte vad jag skulle tro om allt det
här, men alla de andra hade beväpnat sig med 35 mm
stillbildskameror, videokameror och annan avancerad spaningsutrustning,
så de var helt övertygade om att något utöver det
vanliga dolde sig bland molnen", säger Dr. Bousfield
vid en telefonintervju med GUST. "Loren Coleman var särskilt
entusiastisk och sa gång på gång att vi kunde hamna i
historieböckarna, men istället höll vi på hamna
på bårhuset allihopa!".
Skrek åt
passagerarna
Det var den 31 mars och deras sjätte flygning
över Beringsundet, när det oförglömliga mötet
inträffade. Klockan var 13.45 när piloten, Kenneth Wetherall,
skrek åt sina passagerare att titta uppåt och till
vänster.
"Vi gjorde som han sa och trodde knappt våra egna
ögon", fortsätter Dr. Bousfield. "Ut ur molnen kom
monsterfågeln plötsligt flygande och den störtdök
rakt emot oss! Den var minst två gånger så stor som
planet. Kamerorna klickade och rullade och trots att de andra var lika
rädda som mig för en kollision, hade de sinnesnärvaro
nog att dokumentera varelsen...".
I nästa ögonblick kolliderade
monsterfågeln med sportplanets styrbordsvinge och slet den
nästan i två delar! Den dog sannolikt på fläcken,
efterlämnande kraftiga ben och fötter djupt begravda inne i
flygplansvingen.
Lyckad nödlandning
Sportplanet skakade kraftigt och vinglade till,
först åt höger sedan åt vänster. Kenneth
Wetherall kämpade för att hålla planet i luften och
gjorde sedan en lyckad nödlandning i Nome.
Flygplatspersonalen, ett räddningsteam som kom till
deras hjälp och polisen i Nome, stod där helt
förstummade när de såg i vilket skick planet befann
sig, med delar av en jättelik fågelkropp begravd i styrbords
vinge.
"Vi ringde omedelbart till universitetet, men det tog en
bra tid innan de kom hit eftersom de trodde att alltihopa var ett
practical joke", säger David Boyd, talesman för flygplatsen i
Nome.
Professorerna Anthony Blackhawk och Steve Campana vid
universitetet i Anchorage undersökte monsterfågelns ben och
fötter under största sekretess vid flygplatsen i Nome, medan
kryptozoologerna tittade på och gjorde sedan ett av de mest
häpnansväckande uttalandena i ämnets historia.
200 miljoner år
gammal
Professor Anthony Blackhawk:
"Varelsen är lika främmande i vår värld som om den
kommit från yttre rymden. Det finns ingenting liknande
någonstans i världen och DNA-prover visar att den är
minst 200 miljoner år gammal! Om vi har riktigt tur är det
här inte det enda exemplaret som flyger där ute och
närmast väntar vi på experter från Ottawa som ska
hjälpa oss att fånga ett levande exemplar".
"Jag tror inte heller att det är det enda
exemplaret i området", säger Dr. Bousfield. "Området
där den dök upp kryllar av bergstoppar med gröna
ängar och även om det normalt är ganska kallt i
Beringssundet, har den här varelsen haft mycket lång tid
på sig att vänja sig vid vårt nuvarande klimat".
Kryptozoologerna Kirk,
Coleman, Gibbons, Davies och Shuker kommer att hålla en
presskonferens för världspressen lördagen den 5 april i
klubbens högkvarter i Vancover.
En hårsmån
från döden
"Det här är genombrottet vi har väntat
på inom kryptozoologin", säger den levande legenden Loren
Coleman, som jagat mystiska djur på fem kontinenter sedan han var
en tvärhand hög. "Jag är så oerhört tacksam
för att jag fick vara med i planet, även om vi var en
hårsmån från döden allihopa. Lämningarna
efter varelsen kommer att göra oss till miljonärer
allihopa".
John Kirk III instämmer: "Jag tror vi kan få
minst 10 miljoner dollar för lämningarna av
monsterfågeln och med den summan kan vi säkert hitta
både Ogopogo och Caddy".
GUST önskar dem alla lycka till och kommer att
fortsätta rapporteringen så snart vi får in
något nytt om händelsen.
Dagens sanning
Den här gången var det ovanligt många
som trodde att händelsen var dagens sanning, dock inte John Kirk
III, som skrev:
"Hejsan Jan! Du är allt en riktig rackare
och den bästa aprilskämtare
jag vet. Om det inte hade varit den 1 april hade säkert de flesta
människor trott på dig".
Loren Coleman skulle precis gå till sängs i
Portland, Maine, när han klockan 22.43 hörde det plingande
ljudet från datorn som talade om att han just fått ett
mail. Han hittade vårt senaste nytt-meddelande och
förefaller att ha varit ganska upprörd när han skrev
detta svar till GUST:
"Jan-Ove! Var god informera Ed Bousfield om att dessa
bilder är kända förfalskningar, uppenbarligen
tillverkade av kalkonfötter. De har cirkulerat på nätet
i minst en månad och jag är chockad över att Bousfield
& Co. dragits in i detta".
Ändå sämre
humör
Klockan 4.44 på morgonen och alltså bara sex
timmar senare, vaknade Loren efter vad som förmodligen varit en
ganska sömnlös natt. När han kollade vår artikel
närmare insåg han att han gjort bort sig kvällen innan,
ändå måste han ha varit på ändå
sämre humör när han skrev:
"Jag tycker inte att det var en särskilt god
idé att skoja om seriös forskning, särskilt då
det alltid kommer att finnas människor som tar en sådan
här artikel på fullt allvar".
Men Loren Coleman hade förhastat sig, skulle det visa sig, och
först när den levande legenden läst igenom HELA artikeln
och det gått upp för honom att det här både var
vansinnigt roligt och väldigt oförargerligt, skrev han till
vår lättnad, följande korta men väldigt "talande"
kommentar: Ha ha ha
ha ha ha ha ha ha ha
ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha...
Ett 50-tal läsare
hörde av sig, mer än hälften trodde på
händelsen och här följer ett axplock av vad de skrev:
"Herr Sundberg; Är detta ett av era berömda
aprilskämt? Om så är fallet är det det bästa
hittills! Fågelfötterna liknar de som sitter på
kondoren i Anderna. Din vän i USA, Richard Sanders".
"Hejsan, Jan-Ove! Jättekul aprilskämt,
många kommer att gå på det".
"Det där är vad jag kallar kollision med en
fågel! Ouch... Planet är en Navy T-44A från Corpus
Christi, Texas och som det ser ut har det kolliderat med en
pterodactyl!
Hälsningar, Cresum".
"Jag hoppas att det här är sanning nu och
inget aprilskämt, för du brukar ju komma med sådana
varje år...!".
"Finns det fotografier på någonting annat
än bara benen? Benen är enligt min uppskattning högst en
halv meter långa och därför kan monsterfågeln
inte ha varit lika stor som en Cessna. Om det inte finns någon
bild av fågeln i flykten kan det bli svårt att bedöma
hur stor den måste ha varit.
Du säger att DNA visar att varelsen var minst 300 miljoner
år och det är ju ett helt underbart bevis för att vissa
djur från dinosauriernas tidevarv fortfarande lever. Jag hoppas
att du hör av dig till mig privat, så snart du får nya
bilder på den här fantastiska monsterfågeln!".
Den
1 april 2004:
Värmebölja i Skottland förvandlade
dem till nakenbadare:
MONSTERJÄGARE
I LOCH NESS BADADE NAKNA OCH SKÄMDE UT HELA SKOTTLAND
Bilden
av nakenbadarna blev upptakten till aprilskämtet. Var den
är tagen har vi ingen aning om men det var inte svårt att
lura i våra läsare att den var från Loch Ness,
eftersom få av dem varit där.
Att deras nakenbad skämt ut hela Skottland påstod vi med
hänvisning till den teaterföreställning i London som
gått oavbrutet i 18 år och som har den avslöjande
titeln: "Inget sex för oss tack, vi är britter!".
Vi lät också var och en av dem vi påstod deltog uttala
sig på vår hemsida, sedan vi påstått att det
blivit ett ramaskrik av Guds nåde i det skotska parlamentet,
för nakenbadet i Loch Ness:
ADRIAN SHINE, världsberömd forskare och
stenhård Nessie-tvivlare,
byn Drumnadrochit:
"Trots att jag fyllt 87 år den här månaden har jag
ingenting att skämmas för och det stämmer inte att jag
använder Viagra, fråga servitrisen på puben i Drum!
Det var när det plötsligt blev 22 grader varmt här i
Loch ness, som vi beslöt att rena oss själva, både
från gammalt damm, gamla synder och gammalt groll och sedan
hoppade vi i spritt nakna. Vi såg att en lokal fotograf smög
i buskarna och tog bilder på oss, men vi hade aldrig kunnat
drömma om att han skulle sälja bilderna till skandaltidningen
Daily Mirror! Nåja, gjort är gjort och jag ångrar
ingenting".
DICK RAYNOR, världsberömd forskare och
stenhård Nessie-kritiker, Black Isle:
"Jag följer alltid Adrian, vart han än
går vad han än gör och när han klädde av sig
naken tvekade jag inte en sekund utan följde hans exempel.
Våra vänner Gary och Steve tittade på varandra med den
blick som är så populär idag, sedan strippade även
de. Jag brukar annars alltid ha badbyxor i bastun men Adrian har
hjälpt mig att komma över min blygsel och när vi stod
där i mässingen båda två, var jag så glad
att jag kunde ha kramat om honom. Fast sådant gör ju inte vi
britter". I
GARY CAMPBELL, ordförande och enda medlemmen i The
Loch Ness
Plesiosaur Club, Inverness:
"Jag älskar att bada naken och sådant
höll jag på med långt innan jag flyttade till
Inverness. De flesta säher att man bara ska göra det ihop med
en kvinna, men här uppe går det bra med män
också, om ni förstår vad jag menar, hehe. Dick Raynor
är lika tjatig som en kvinna, så det är synd att han
inte överväger ett könsbyte, hehe. Adrian är rena
elefanten, om ni förstår vad jag menar, hehe, medan Steve
får se upp så att sjöfåglarna inte tror att han
har en metmask mellan benen, hehe".
STEVE FELTHAM, hemlös Nessie-forskare i husvagn,
på stranden av byn Dores:
"Det var varmt i luften men iskallt i vattnet och min stolthet krympte
snabbare än någon annans. Det var Adrians idiotiska
idé att vi skulle bada nakna i Loch Ness och när en
gör det följer de andra naturligtvis efter, så det var
ingenting annat att göra än att strippa. När jag
såg fotografen trodde jag först att det var Adrians
servitris, som var mera intresserad av snabeln än av själva
elefanten, hehe".
Medlemmarna i det skotska parlamentet kan dock hålla sig för
skratt och både Sir Alastair Martin och Sir David Boyd säger
i ett uttalande för tidningen Daily Mirror att nakenbadet är
så allvarligt att det kan betyda slutet för sagan om Nessie.
Sir David Boyd: "Vi kommer att ha ett krismöte
senare idag där det ska beslutas om Loch Ness kommer att
förbli det avskyvärda vattendike det är idag eller om vi
ska fylla igen det".
The Daily Mirror: "Hur i hela friden skulle ni kunna
fylla igen Loch Ness, Storbritanniens största insjö?".
Sir Alastair Martin: "Vi har en 32%-og
arbetslöshet bara i Skottland, vilket betyder att var sjätte
snåljåp går omkring med händerna i byxfickorna.
Dessa människor kan komma att få en spade, en karta och en
enkel biljett till Loch Ness. Visst låter det tufft, men
sån't är livet i dessa tider!".
En presskonferens kommer att hållas senare idag i London,
där världspressen väntas möta upp med full styrka.
Håll er hemma vid TVn och radioapparaterna där ni
själva bor, för senaste nytt om den skandal som idag skakar
Storbritannien i öns grundvalar.
Det här aprilskämtet föll inte i god jord, för det
värsta britterna vet är att bli utskämda, och det nakna
till på köpet! Inte en enda britt hörde av sig till
GUST, däremot hade både Daily Mirror och News of the World
var sin blänkare om det, så helt misslyckat var det ju inte.
Den
1 april 2005:
Dramatiska minuter
för den berömde biologen Ben S. Roesch:
Djurrättsorganisationen PETA från USA fritog infångad
dinosaurie i Afrika
Den
berömda biologen Ben S.
Roesch var konsult för TV-bolaget Nova, som befann sig i Afrika
för att skildra afrikanska vildhundar och deras sociala beteende.
Man höll just på att sätta upp kamerorna bakom
några träd när en stor, dinosaurieliknande varelse kom
rusande ut ur djungeln.
De afrikanska guiderna hade som tur var sina bedövningsgevär
redo och lyckades fälla den anstormande besten. Kort efter det att
infångandet kablats ut, skickade djurrättsorganisationen
PETA (People for the Ethical Treatment of Animals) 150 medlemmar till
Afrika för att beskydda och om möjligt frita det okända
djuret.
Det låter som ett aprilskämt, eller hur?
Men den här gången är det blodigt allvar! Historien har
varit nedtystad och skickades till GUST för bara två dagar
sedan från den pålitlige och respektable kryptozoologen
Loren Coleman, som man alltid kan lita på och som sätter en
ära i att aldrig delta i bluff och bedrägerier.
Den afrikanska varelsen var tvåfotad, ca två
meter hög och drygt sex meter lång.
140 miljoner år
sedan
Vetenskapsmän som kallades till platsen
identifierade den som en allosaurid, en stor tetrapod (rovdjur)
dinosaurie som så vitt forskarna vet dog ut för 140 miljoner
år sedan.
Paleontologen, Dr. Jonathan Bolanos vid
universitetet i Montana i USA, konstaterar att "...den trefingrade
handen och de spetsiga hornen tyder på en typ av allosaurid.
Den
här speciella allosaursen har vi dock inte sett tidigare som
fossila lämningar och därför kan den representera en
helt ny art. Att hitta en levande dinosaurie är förstås
någonting oerhört. Jag var skeptisk till att börja med,
men nu har jag insett att det fakttiskt handlar om en livs levande
dinosaurie".
Dinosaurier
är inte fåglar
Författaren Darren Scott, instämmer: "Det
handlar egentligen om en urtidsfågel. Fåglarna kom
också först, sedan utvecklades dinosaurierna från dem.
Tetropoder är utskott på fåglarnas familjeträd.
Moderna fåglar har utvecklats så långt
att de idag
är något helt annat. Dinosaurier är därför
inte fåglar, så det här djuret är
därför en dinosaurie... som på ett annat sätt
är liktydigt med en fågel".
Dr. Campbell tillägger, för att
försöka klarlägga sitt komplicerade resonemang, att:
"...det här djuret är täckt med rena
fjäderskruden".
Fjädrarna är små och
brun-gröna till färgen, vilket är ett typiskt kamouflage
i Afrika. Dinosaurien har också andra karaktäristiska
kännetecken för en fågel, som att den rör armarna
upp och ner på ett flaxande sätt, och skriker som en
kråka.
Skriker
sig hes
John Raynor, en ornitolog vid
Internationella Vildmarksfederationen, sammanliknar dess beteende med
"...en kyckling som springer runt runt och skriker sig hes".
Nu är varelsen
tyvärr inte tillgänglig längre för världens
vetenskapsmän. Kort efter det att den infångats, skickade
PETA (People for the Ethical Treatment of Animals) 150 medlemmar till
Afrika för att skydda eller frita det unika djuret.
Vid ankkomsten tvingade sig
djurrättsaktivisterna in i inhängnaden där dinosaurien
hölls i fångenskap. För att förhindra att
vetenskapsmännen sövde ner djuret och utsatte det för
ytterligare tester, formade de 150 medlemmarna en ring runt djuret,
sjöng "Född fri" och öppnade sedan inhängnadens
port.
Skadat
minst ett dussin
Dinosaurien sprang därifrån -
men först sedan den ätit upp minst en PETA-medlem och skadat
minst ett dussin andra, några av dem svårt och flera
livshotande. Dinosaurien har inte återfunnits.
Forskarna planerar nu att återvända till
platsen där den infångades. Det är i dagsläget
oklart om man tänker fånga den igen eller studera den i dess
naturliga miljö.
"Den uppstod inte från ingenting som en slags
dinosauriernas Adam", säger biologen Ben S. Roesch.
"Den kom faktiskt till oss och vi kommer med största sannolikhet
att få se den igen och detta är ett bra exempel på hur
vetenskapsmännen skiljer sig från de fåniga
kryptozoologerna, som aldrig lyckats hittills att hitta något
okänt djur".
Lyckat aprilskämt
Många fler än vi hade räknat med gick på GUST's
aprilskämt för fjärde gången och Ben S. Roesch
själv, som tycks vara i total avsaknad av allt vad humor heter,
ringde från Kanada och hotade stämma oss om vi inte tog bort
"den falska sidan". Att det var ett aprilskämt ville han inte
höra talas om. Men GUST tar hellre en rättegång än
tar bort ett så lyckat aprilskämt som detta!
Reportage:
Jan-Ove
Sundberg, GUST © 2005.
|
