Äventyrliga kryptozoologer gör nya expeditioner till Kongo: Nordamerikaner leder jakten på Mokele Mbembe som kallats "den sista nu levande dinosaurien"

Scott
Norman, Bill Gibbons, John Kirk och Rob Mullins från CryptoSafari
i Kanada - där har ni de fyra män som den här
månaden åker till Kamerun i Afrika för att leta efter
Mokele Mbembe. Dinosaurien beskrivs vara stort som ett ånglok och
lika tungt. Fem meter högt, tio meter långt, och väger
30 ton. Redan i februari-mars 2001 försökte man hitta MM, men
misslyckades. Nu vill man ha revansch och bli världsberömda
för att ha bevisat att dinosaurierna ännu lever och att
vetenskapen har fel!.
Så
här skriver CryptoSafari, som är BCSCC:s
expeditionsorganisation, om projektet att på nytt ta sig in i
Kongo, via Kamerun, och leta efter den sista nu "levande
dinosaurien":
"Cryptosafaris
chefer Scott Norman, Rob Mullin och John Kirk tänker skicka en
heltidsanställd utredare till Kamerun under en period av ett
år, som dels ska söka fakta om det okända,
gäckande djuret i Central-Afrika, dels bistå med
humanitär hjälp till Baka-pygméerna liksom också
assistera som naturvårdare i de två reservaten Boumba Bek
och Dja.
Vi
har utsett två personer för uppdraget. Den ena är den
lokala guiden PIERRE SIMA. Han behöver 1 miljon kronor för
att klara sitt uppdrag, till vilket han behöver köpa in
avancerad teknik; värmekameror, satellittelefoner,
rörelsedetektorer, fjärrstyrda stillbilds- och videokameror
och annan, kompletterande utrustning.
Jakten på ädelträ
Baka-pygméerna befinner sig i en
svår situation och betraktas idag som utbölingar trots att
de varit bosatta i Kamerun i hela sitt liv. Deras primitiva
bostäder ute i djungeln har försvunnit på grund av den
hänsynslösa skogsskövlingen i jakten på
ädelträ, som till största delen utförts av
europeiska bolag.
Den andre vi utsett
för uppdraget är SCOTT NORMAN, som sagt sig villig att
tillbringa ett år eller mera i Kamerun. Han kommer att ha
Moloundou som bas och därifrån företa kortare och
längre expeditioner till det intressanta området. Scott och Pierre kommer att kunna täcka ett stort område
där man gjort många observationer av Mokele Mbembe och
liknande, okända djur. Vi räknar med att de kommer att
få all hjälp de behöver i dessa trakter, då de
till 65% är bebodda av Baka- och Baka-Bantu-stammen.
Moloundou har ett modernt och väl fungerande sjukhus, byggt med
ett kapital på 7 miljoner kronor, som skjutits till av
världsbanken.
Utbredd fattigdom
Baka-pygméerna har teoretiskt sett tillgång till
sjukhuset, men utbredd fattigdom ibland dem och det stora
avståndet mellan deras bosättningar och sjukhuset, har gjort
det svårt för dem att utnyttja sina rättigheter. Sjukhuset
tar idag emot 30 patienter om dagen och många är i behov av
kirurgiska ingrepp. Ett stort problem är att de flesta patienter
är så fattiga att de varken kan betala operationer,
läkarvård eller ens mediciner, så personalen har
tvingats operera och behandla dem ändå, för att kunna
rädda livet på åtminstone vissa av dem.
Sjukhuset togs i bruk i september 2002 och de anställda utgörs av tre läkare och 23 sjuksköterskor.
Cryptosafarias
mandat går ut på att förse sjukhuset med mediciner och
Bakastammen med lantbruksverktyg. I lantbruket finns både kaffe-,
banan- och kokosplantor men Bakafolket har inte de verktyg som
behövs för att skapa sina egna plantager och bl a detta har
vi för avsikt att hjälpa dem med.
Forntida noshörning
Området runt Moloundou, som omfattar en
triangel skapad av floderna Boumba,
Ngoko och Dja vimlar av rapporter om stora okända reptiler som
lokalt kallas Mokele Mbembe. När CryptoSafari utforskade
området 2001, talade vi med ett stort antal vittnen som
både sett det aktuella djuret och en tänkbar forntida
noshörning (ceratopsian) känd under namnet Ngoubou.

Triceratops eller ceratopsian är den forntida noshörning som bäst stämmer in på Ngoubou.
Färutom
Scott och Pierre kommer även expeditionsteam från både
CryptoSafari och BCSCC att delta på plats i Kamerun. Även
till dessa resor behöver vi finansiell hjälp och vädjar
därför till dig som läser detta att gå in och
stötta oss ekonomiskt. Huruvida det kan leda till en plats i
expeditionen, avgörs från fall till fall och vi kan inte
lämna några garantier".
John Kirk: "Vi förbereder oss just nu
på att åka ner till Kamerun, eftersom oktober-november
är slutet av regnperioden och den tid då vattnet börjar
dra sig tillbaka. De lokala invånarna har berättat att
Mokele Mbembe under den här delen av året förflyttar
sig till djupare träsk längre inåt landet, och
vår strategi är att genskjuta det under den aktuella
förflyttningen".
Skapelseberättelsen
Alla i den kommande expeditionen är kreationister utom John Kirk.
Att vara kreationist innebär att man sätter större
tilltro till skapelseberättelsen, det vill säga Bibeln,
än till utvecklingsläran, det vill säga Darwins teori,
som förordas av vetenskapen och som också lärs ut i
skolorna.
Anledningen till att kreationisterna är intresserade av nu levande
dinosaurier är att detta i så fall skulle bevisa att
utvecklingsläran är felaktig. Dinosaurierna dog ut och
däggdjuren (som senare blev till människor) överlevde.
Det har utvecklingsläran lärt oss. Om dinosaurierna nu inte
dog ut, hade Darwin fel och människan är därmed en
särskild skapelse. Den logiken är naturligtvis ofrånkomlig.
William J. Gibbons är idag världsberömd för sina
expeditioner i jakten på Mokele Mbembe och hans äventyr
är som tagna ur en roman av Edgar Rice Burroughs:
Täta djungler och träsk
"Min andra expedition genomfördes i november 1992
och som täckmantel levererade jag samtidigt medicinska
förråd till en missionsstation i Impfondo. Den här
gången färdades vi norrut längs den outforskade
Baifloden, genom täta djungler och träsk som ledde till
små sjöar som inte ens fanns på kartan.
Guiden var hela tiden rädd
för att stanna för länge i området, så vi
fick korta ner utforskandet av träsket. Trots att många
invånare i Likouala-regionen vet exakt var vi kan observera och
filma Mokele Mbembe, tror de att något sådant skulle
straffa sig och till och med leda till deras död. Det var
ingenting annat än rädsla och vidskepelse som hindrade oss
från att göra århundradets upptäckt". Som så många före honom, har det
dock bara gått utför för Gibbons och många
frågar idag på fullt allvar, om det vilar en
förbannelse över jakten på vad som påstås
vara "världens sista nu levande dinosaurie"?
I februari i år åkte Gibbons till Kamerun tillsammans med
andra kristna, men expeditionen slutade i fiasko sedan de fick
vänta alldeles för länge på transporter inåt
landet. När de äntligen kom iväg till det intressanta
området, hade torkperioden satt in, som inte är den
bästa tiden för att observera Mokele Mbembe, snarare
tvärtom.
Den ultimata levande fossilen
William
Gibbons: "Det var hårfint att vi hade hittat dinosaurien och
när vi åker till Kamerun igen i oktober, vilket för
övrigt blir min femte expedition till området, hoppas jag
till slut kunna filma Mokele Mbembe, den ultimata levande fossilen".
William J. Gibbons är inte ensam om att tro att dinosaurierna
överlevt, åtminstone inte bland kreationisterna. Redan i
februari 1997 hade de första av dem sökt efter det
gäckande odjuret. Även den expeditionen hemsöktes av
olycka.
Polaroidbilder av dinosaurierna gick förlorade på grund av
klimatet, så några bildbevis blev det inte. Inspelningar av
bestens fruktansvärda vrål drogs i tvivelsmål och
sades likna en krokodil, och skeptiker och kritiker gjorde allt
för att slå hål på vittnesmål, egna
observationer och de ovetenskaplighet med vilken hela företaget
genomförts.
Tidigare expeditioner har också råkat illa ut, många
deltagare har skadats, andra invalidiserats och ett stort antal har
också fått sätta livet till. GUST kan här
återge vad som hänt tidigare äventyrare och
dinosauriejägare, ända sedan början av förra
århundradet:
AMERIKANSK EXPEDITION 1909
Naturalisten Carl Hagenbeck återgav i sin biografi
om hur två olika kollegor - tysken Hans Schomburgh och en engelsk
storviltjägare - berättat om "ett stort monster, till hälften
elefant, till hälften drake", som bodde i ett träsk i norra Kongo.
Hagenbeck skickade en expedition
till Kongo för att söka efter monstret, men tvingades avbryta
den på grund av tropiska sjukdomar och fientligt inställda infödingar.
AMERIKANSK EXPEDITION 1920
En 32 man stark expedition skickades
nämnda år ut från det amerikanska museet Smithsonian Institution.
Efter sex dagars resultatlöst sökande fann vägvisande infödingar
stora, oförklarliga fotspår längs en flodbank och senare
hördes mystiska vrål, "som inte liknade något känt
djur", från ett outforskat träsk.
Smithsonians dinosauriejakt i Afrika
slutade dock i tragedi. Under en tågresa till ett översvämmat
område där en hel stam sade sig ha sett monstret, spårade
loket plötsligt ur och hela tåget välte. Fyra expeditionsmedlemmar
krossades under vagnarna och ytterligare ett halvdussin skadades svårt.

Det
var ett lok från 1912 som spårade ut i Afrika och
vållade tågolyckan, som var en av de värsta
någonsin på den tiden. Foto: Smithsonian Institution,
Copyright.
Expeditionen avbröts, men Smithsonian
Institution utfärdade istället en belöning på tre
miljoner dollar för den gäckande dinosaurien - död eller
levande. Ingen har dock kunnat inkassera belöningen, varken då
eller idag.
AMERIKANSK EXPEDITION 1976
1960 började den amerikanske herpetologen James H.
Powell Jr. att intressera sig för de gäckande drakarna i Afrika
och sexton år senare organiserade han en expedition till Kongo.
Månader
av umbäranden och strapatser resulterade inte i någonting
annat än ormbett, drunkningstillbud och tropiska sjukdomar och allt
man hade med sig när man tre månader senare återvände
till USA, var vittnesmål om Mokele-Mbembe och en annan ödleliknande
dinosaurie, som lokalt kallades för n'yamala.
AMERIKANSK EXPEDITION 1980
Herman och Kia Regusters
tog omdiskuterade bilder på vad de säger är Mokele-Mbembe,
gjorde en rad anmärkningsvärda ljudinspelningar, tog gipsavtryck
av märkliga fotspår, och prov på vad man menade var exkremeter
efter en växtätande dinosaurie.
De blev osams med sin
partner, en amerikan som varit legosoldat och hade dåligt rykte i
Afrika, gick vilse, insjuknade i en tropisk sjukdom och räddades i
sista stund av en grupp pygméer, eftersom både Herman och
Ria var färgade och i pygméernas ögon inte lika "galna
och giriga som vita män".
AMERIKANSK EXPEDITION 1981
Teamet bestod av Roy P. Mackal, Richard Greenwell, Justin Wilkinson och zoologen Marcellin Agnagna från Kongo.
Expeditionen mötte vad de anser kan ha varit den mytomspunna dinosaurien
Mokele-Membe längs Likoualafloden, när de hörde hur ett
stort djur sprang över stranden och kastade sig ut i vattnet nära
Epena. De fann också mindre träd som trampats ner av "någonting
stort", och ett antal stora fotspår.

De kom dock alltid försent för att hinna se något. De
blev osams om hur mycket mutor infödingarna skulle få, deras
kanot välte på en flod och de attackerades av
flodhästar, det mesta av provianten spolades bort vid en
översvämning och Greenwell fick en form av malaria.
ENGELSK EXPEDITION 1992
William Gibbons gjorde den
här expeditionen tillsammans med upptäcksresanden Rory
Nugent, som lyckades
ta stillbilder av ett okänt djur i sjön Tele, vilka dock
krävde
ytterligare analyser och trots att till och med NASA:s dotterbolag Jet
Propulsion Laboratory i Pasadena hjälpte till, kunde man
naturligtvis aldrig slå fast att Nugent fotograferat en nu
levande dinosaurie.
JAPANSK EXPEDITION 1992
Dinosauriefebern hade
avtagit betydligt
när ett japanskt filmteam nådde fram till sjön i
september
1992. Trots att expeditionen lyckades ta vad som beskrivits som en film
av djuret, vilken visats på japansk TV, tog det sex år
innan någon i västvärlden fick kännedom om filmen.
Kryptozoologen
Mike Dash, Loch Ness-veteranen Adrian Shine, författaren
Peter Hough, och Rick Leah, en zoolog från Liverpool University,
undersökte filmen i flera månader. Ingen
av dem ville skriva under på att det verkligen var Mokele-Membe
som filmats, men vad det var kunde "expertteamet" inte säga.
Japanerna medgav glatt att
de drabbats av allt ifrån översvämning till ormbett och
blivit beskjutna av både rebeller och tjuvskyttar. De såg
emellertid ingenting konstigt i det, inte på den plats där
de befann sig och det är kanske så man ska se expeditionerna
till Afrika.
Farliga trakter ger farliga
upplevelser och är du som läser det här attraherad av
det, ska du inte tveka att försöka ansluta dig till
CryptoSafari eller själv göra en expedition till Kamerun
eller Kongo. Äventyret väntar på dig, men var samtidigt
beredd på att det du satsar är ditt eget dyrbara liv...
FOTNOT I:
Många läsare har hört av sig till GUST och frågat
om inte vi också varit inblandade i en expedition till Afrika och
sökandet efter Mokele Mbembe. Det stämmer precis. Året
var 2000 och med äventyraren och upptäcksresanden Adam Davies
från Manchester som expeditionsledare, skulle jag (Jan-Ove Sundberg) och Motalabon
Elle Jansma ansluta oss till DINO2000, som expeditionen hade döpts
till.
Engelsmännen, som var tre till antalet, visade sig
dock vara för struliga, för kaxiga och för
oförberedda och det slutade med att bara två av dem
slutligen kom iväg och i Afrika förenade de sig med en grupp
lokala invånare, som bestod av guider och beväpnade
soldater, eftersom norra Kongo var och är ett rebellområde.
Expeditionen slutade i fiasko och fick avbrytas efter
bara fem dagar sedan Adam Davies blivit dödssjuk av förgiftat
vatten. Han fick bäras i två dagar, låg på
sjukhus i Kinshasha i flera veckor och flögs till slut hem lagom till jul samma år,
svårt medtagen av en rad okända men inte livshotande
krämpor. Det tog drygt fyra månader innan han var på benen
igen.
Adam Davies har sedan dess koncentrerat sig på
Orang Pendek i Malaysia, en slags asiatisk Bigfoot. Han har hittat
hår ifrån den som bevisligen kommer från ett
okänt djur och försöker just nu ta en film av den skygga
varelsen. Vi önskar honom naturligtvis lycka till med det, men ser
honom fortfarande som en hopplös amatör, lika ovillig att
lära sig vad som gäller som att samarbeta med andra, i
synnerhet kryptozoologer som inte kommer från Storbritannien.
FOTNOT II: Den
som har pengar att skänka CryptoSafaris planerade projekt i
Kamerun och/eller tror sig kunna bidra med teknisk utrustning,
kunskaper om området, etc. kan kontakta Scott Norman på
följande email-adress: [email protected]
Källa: CryptoSafari, Kanada. Översättning och bearbetning:
Jan-Ove Sundberg, GUST © 2004.
|