Den kanadensiske prästen Jim Lynn är säker på sin sak:
"Det finns ett drakliknande odjur i Stora Slavsjön"
När den
romersk-katolske prästen Jim Lynn tittade ut genom fönstret,
som vetter ut mot Stora
Slavsjön nära staden Yellowknife i norra Kanada, såg
han ett märkligt
djur på vattnet som förföljde en mindre båt.
"Huvudet på det liknade en drake", säger Lynn, 66 (i den
blå kepsen här ovan), som redan samma dag var ute i
båt med sina vänner och spanade efter "Den Gamle Slaven".
Lynn såg djuret, som föreföll att vara
grönt, försvinna bakom en ö. Han ringde snabbt upp
lokaltidningen "Yellowknifer", och bad att få sätta in en
annons om att mannen i båten skulle ringa honom. "Även om
han inte såg odjuret måste han ha känt vågorna
ifrån det", säger Lynn.
Enligt Chris Woodall är sjöodjuret känt sedan tidigare
och kallas Ol'Slavey (Den Gamle Slaven). Woodall, som har en
daglig spalt i lokaltidningen, skrev i somras att Stora Slavsjön
med sina 614 meter, döljer både skrämmande och
fascinerande odjur.
Han blev mäkta förvånad när
telefonen började ringa och folk påstod att de sett just
sådana odjur. Monstret fick namnet Ol'Slavey, efter ett lokalt
namn i Nordterritoriet, och sedan var karusellen i full gång.
Fick dra öronen åt sig
Först trodde alla lokala journalister att alltihopa var ett
skämt, sedan fick de dra öronen åt sig, då den
ena digniteten efter den andra stod fram och berättade vad de
visste och vad de sett.
Stora
Slavsjön är världens elfte största sjö, 480 km
lång och 614 meter djup. Karta: Microsoft, Copyright 1990.
När Antoine Michel växte upp i den
traditionella byn Lutsel K'e, omkring 200 km öster om Yellowknife,
fick han lära sig att varelsen bodde i farvattnen kring
Utsingi-udden, sydväst om byn. För att hålla sig
väl med det då namnlösa odjuret, åkte folk ut i
båtar och kastade tobak och andra gåvor i djupet.
"Vi slog alltid av motorn när vi närmade oss
udden och paddlade sedan förbi den så tyst vi bara kunde",
berättar Antoine Michel.
Några år senare såg han själv
odjuret, då han en månljus natt återvände med
sin hustru från en lyckad älgjakt.
Sjönk rakt ner
"Vi såg vad vi trodde var en sten i vattnet,
omgiven av fiskmåsar. Jag girade för att inte köra
på den, då den plötsligt sjönk rakt ner och
försvann! Vi kände vågorna från dykningen, sedan
ökade vi farten och vågade aldrig se oss om", berättar
han.
Många båtägare har vittnat om hur
märkliga djur plötsligt dykt upp framför dem. Lutsel
K'e, som är ett ökänt djuphål i sjön, anses
vara en av boplatserna för monstret, då det ofta setts
över eller i närheten av just den platsen.
Kritikerna menar att det bara handlar om en stor fisk
som blivit ännu större i folks fantasifulla medvetanden, men
dykare på trakten är av en helt annan åsikt.
För ett decennium sedan höll arktiska dykare
på med en djupbärgning i närheten av djuphålet
Lutsel K'e, när en av dem kom öga mot öga med odjuret i
sjön.
Huvud som en gädda
"Det liknade en alligator med ett huvud som en gädda", berättade Wayne Gzowski, dykföretagets distriktschef. "Nu
vet jag att det finns okända djur i sjön och jag har
fått bekräftat att det gäller platser som aldrig
tidigare utforskats av människan".
Med
28 930 kvadratkilometer att söka igenom finns det ingen chans att
hitta ett sjöodjur i Stora Slavsjön. Foto: Bill Pullman.
Rene Fumoleau, en nu pensionerad och respekterad historiker, drar
sig till minnes att en ålderman från den kanadensiska
Gwich'in-stammen berättat att en drake bor i landets största
flod.
"Det finns några platser längs floden
där det aldrig fryser till på vintern, och det beror enligt
åldermannen på att monster som bor på botten på
just den platsen, rör upp vattnet så mycket och så
ofta, att det aldrig hinner att frysa till", berättar Fumoleau.
Eftersom floden Mackenzie rinner ut i just Stora
Slavsjön, tror man att Ol'Slavey förflyttar sig mellan dessa
jaktmarker. Hur det nu än förhåller sig med den saken
så tror även de kanadensiska urinvånarna på
monstret i djupet.
FOTNOT I:
Limnologiska institutionen i Uppsala, som är en av de instanser i
Sverige som skickar ut forskare till våra insjöar, har
medgett för GUST att även de svenska insjöarna är
mycket dåligt undersökta. Man tror sig veta vilka slags
fiskarter som finns där, huvudsakligen genom att fråga ut
lokala fiskare, men mycket mer än så vet man inte.
På frågan varför man inte satsar rejält i
åtminstone de fem största sjöarna; Vänern,
Vättern, Mälaren, Hjälmaren, och Storsjön, har vi
fått det överraskande svaret: "Det finns ingen ekonomisk
lönsamhet i detta". Så nu vet ni varför GUST inte
tycker att det lönar sig att samarbeta med limnologerna.
FOTNOT II: Limnologi = Läran om sötvatten.
Källa: The EDMONTON Journal, den 18 september. Översättning och bearbetning:
Jan-Ove Sundberg, GUST © 2004.
|
