Man har sett det, fotograferat det och letat efter det:
Canavar - ett turkiskt sjöodjur

GUST har undersökt fallet i flera år och hade sommaren 1999 tänkt företa en rekognosceringstur till sjön, då vi stoppades av det då pågående kriget mellan den turkiska regeringen och PKK, till följd av anhållandet av den kurdiske ledaren Abdullah Öcalan.

Canavar är det turkiska ordet för "monster" och Van betyder "vatten", så istället för att kalla det okända djuret för "Vanna", som en del utländska kryptozoologer velat göra, har Canavar nu accepterats internationellt.

Djuret har setts i sjön så länge någon kan minnas och en relief av det pryder väggen i en av de många kyrkorna längs sjön.

Denna intressanta information (inklusive namnet Canavar) fick GUST från professor Altan Cilingiroglu, som leder de arkeologiska utgrävningarna i borgen Ayanis, nordväst om Van, och som vi allt sedan dess stått i kontakt med via email.

Bronsåldern

Professorn hade inte tänkt så mycket på Canavar förrän han kontaktades av oss, och för första gången insåg han att den schematiska bilden han hittat vid sina utgrävningar, och vilken daterar sig till bronsåldern och även visar många andra djur, som oxar och bisonoxar, men också djur man inte kunnat identifiera, kan visa odjuret i sjön Van!

Bilderna, som skapades av tidiga jägare, stöder hypotesen att det fanns en tät skog i området under förhistorisk tid.

Det finns alltså fyra stora öar i sjön och på ön Akdamar, som är mest berömd för sin kyrka uppförd av Manuel, en munk och arkitekt från 10-talet, har professor Altan Cilingiroglu funnit ytterligare bevis för Canavar - en relief av människor i en båt och intill den ett stort, märkligt odjur som ligger precis i vattenytan.

Båten syns till vänster i bild. Den har fem passagerare, fyra sittande och en femte som de håller i sina armar. Antingen har de räddat honom från odjuret i vattnet nedanför båten eller också ska han offras...

Bit för bit har Canavar framträtt för oss och GUST har insett att vi är de enda som valt att bokstavligen gå till botten med vad Uno Kozak påstår sig ha dokumenterat i sjön Van. Uno Kozak är den lärare som den 10 juni såg odjuret i fullt dagsljus och lyckades ta en videofilm av det.

Ett äkta "sjöodjur"

Canavar betraktas både i och utanför Turkiet som ett äkta "sjöodjur" och en av våra källor bor i vår hemstad Motala. Vi träffade honom av en ren tillfällighet på ett populärt café i stan och han berättade att han bott nära staden Van, som har en miljon invånare.

Den senaste som sett Canavar var den provinsielle borgmästaren, och till en turkisk dagstidning hade denne gjort följande uttalande:

"Monstret var som taget ur en serietidning. Det var svart till färgen och hade triangelformade taggar på ryggen. Det liknade en dinosaurie".

Sjön Van från satellit.

Provinsborgmästaren är en man som tillsatts av regeringen i Ankara och som inte kan ljuga, enligt vår källa, då skulle han gripas och dömas till ett långt fängelsestraff.

Sedan biblisk tid

Man ska samtidigt komma ihåg att Turkiet är underutvecklat ur många aspekter, inte minst i den nordöstra delen av landet där tiden praktiskt taget stått stilla sedan biblisk tid.

Myndigheterna är lagen, inte bara på grund av sitt förtryck mot kurderna och när en provinsiell borgmästare säger att han såg ett djur som liknade en dinosaurie, tolkas detta som vetenskapliga fakta.

Exakt vad han såg vet vi inte, men dinosaurierna är officiellt utdöda även om liknande påståenden kommer från andra sjöar, t ex Loch Ness, Okanagan, Storsjön i Sverige och många andra, där vittnen beskriver djur som till utseendet också de kan påminna om sådana, t ex svanödlan.

Var det verkligen det här som provinsborgmästaren vid sjön Van såg...

...en stegosaurus som enligt paleonotologerna levde lika mycket i vattnet som på land!

Vittnesmålen nådde till slut Uno Kozak, en lärare på universitetet i Van som sägs vara en turkisk kryptozoolog, och när han undersökte saken visade det sig att det fanns mycket gott om andra vittnen.

Turkiets eget "monster"

Kozak hade naturligtvis hört talas om Nessie (vem har inte det?) och med förhoppningen om att en bok om Turkiets eget "monster" skulle locka till sig både ett internationellt samarbete och kanske även sponsorer som kunde backa en expedition, började han samla material till en bok om Canavar.

Med början 1995 åkte Uno Kozak runt sjön och intervjuade alla som påstod sig ha sett det okända djuret och den unga läraren hade snart samlat in över tusen vittnesmål.

Samma sommar gick det ännu bättre för honom, när han den 10 juni själv fick syn på Canavar och lyckades videofilma djuret i fullt dagsljus.

Han sålde sekvensen till CNN, enligt vissa källor för så mycket som
50 000 dollar (omkring en halv miljon kronor).

Kan laddas hem

CNN lade ut videosekvensen på sin hemsida, där den fortfarande ligger och kan laddas hem som en QuickTime movie.

Reaktionerna på videon var först övervägande positiva, men när den ultraskeptiska tidskriften Fortean Times valde att misstro den, och hånfullt tillade, "...och Kozak har naturligtvis ha en bok att sälja också", råkade videon i vanrykte och sedan dess har inga kryptozoologer velat ta i den med tång.

Kozakvideon analyserades så småningom vid universitetet i Cambridge, men fotospecialisterna kunde inte enas om vad man ser på den.

Vetenskapsmännen vid universitetet var mera upptagna med att säga hur omöjligt det var för en dinosaurie eller annat förhistoriskt djur att överleva i den näringsfattiga sjön i nordöstra Turkiet, än att lägga ner tid och möda och försöka komma fram till om videon var äkta eller inte.

"Ett kvisthål..."

Under en sekvens av videon ser ut som ett "öga" sticker upp över vattenytan. Men inte ens det imponerar på forskarna, som säger att det lika gärna kan röra sig om "ett kvisthål på en trädbrun yta".

Genom att jämföra vittnesmålen har man fått fram en modell av hur det okända djuret ser ut, och konstaterar att det handlar om ett svart djur med trekantiga taggar på ryggen.

De flesta vittnesmålen säger att djuret är 15 meter långt, vilket också är vad Kozaks video visar. Flera professionella fotografer har legat på lur vid sjön och försökt få nya bilder på Canavar, hittills utan framgång.

Mycket felaktigt har skrivits om sjön Van, inte minst med stöd av Fortean Times där skribenterna är för lata för att ta reda på hur det verkligen förhåller sig.

Noggrann research

Vad du kan läsa här nedan kan du emellertid lita på, GUST har nämligen gjort en mycket noggrann research på Canavar och varit i kontakt med en lång rad personer i både Turkiet och andra länder.

En explosion i vulkanen Nemrut i östra Turkiet, skapade Van som är Turkiets största insjö. Den ligger 1 719 meter över havet, är 120 km lång, maximalt 80 km bred och 455 meter djup (norska Hornindalsvatnet är emellertid djupast i Europa, med sina 514 meter).

Sjön ligger mycket vackert, omgiven av vulkaniska berg i norr och väster och vattnet är djupbått till färgen.

Då den årliga nederbörden är större än avdunstningen, fortsätter vattnet i sjön stadigt att stiga. Flera uddar har förvandlats till öar under 1800- och 1900-talet och vissa bosättare har tvingats flytta inåt land. Sjöns vattenstånd har stigit 2,16 meter bara mellan 1986 och 1995.

"Flyter ovanpå"

Vattnet i sjön är bittert salt. Det har ovanligt höga halter av koldioxid, vilket gör det intressant att simma i sjön då en mänsklig kropp "flyter ovanpå" utan att man ens behöver göra ett enda simtag.

Darekh, en strömmingsart som fångas i vårfloderna, är den enda fisk som kan överleva i det bräckta vattnet, men det finns ändå så gott om arten att den försörjer en hel fiskeindustri vid sjön.

Det finns fyra större öar i sjön; Akdamar, Carpanak, Gasir (Yaka) och Kus. På fälten kring sjön odlas frukt och vete.

Östra delen av Van, där staden med samma namn är belägen, kallades förr i tiden för "Waini", som är en lokal Urartudialekt.

Van är Turkiets största sjö, med ett djup på 445 meter

Konstruerade tempel

Ett slott uppfördes år 9 f.Kr. av den urartianska kungen Sardur. Urarturerna var oerhört skickliga arkitekter och konstruerade tempel, palats, slott, kanaler och konstgjorda sjöar trots det svåra klimatet och de stora geografiska skillnaderna i området.

Förutom de uppräknade bergen finns också Ararat i närheten, strax norr om sjön Van (i Turkiet mera känd som Agri Dagi).

Hit vallfärdar människor från hela världen, men det har blivit allt svårare att få tillgång till berget på grund av konflikten med kurderna och även grannar som Armenien och Iran.

Ararat är platsen där arken strandade enligt Bibeln och arkeologer och historiker söker fortfarande efter den påstådda båten.

Särskild kattras

Turkisk Van är också namnet på en särskild kattras och anhängarna av dessa simmande och dykande (!) katter, spekulerar i att de är så märkvärdiga att måste ha kommit från Noas ark, och OM så är fallet kanske även Canavar kom från arken...!

Det här tog myndigheterna i staden med samma namn fasta på (alltså staden Van med drygt en miljon invånare), och både år 2000 och år 2001 gjorde man statsfinansierade expeditioner till sjön.

Något odjur hittade man dock inte. Kritikerna påstod att det berodde på att regeringskontrollerade zoologer redan från första början bestämt sig för att det inte kunde finnas ett eller flera okända djur i Van och att expeditionerna bara var ett spel för gallerierna.

Det är möjligt att det var så, men expeditionerna höll i alla fall på i flera veckor, använde sig av sonarer, undervattenskameror och dykare och följdes dag för dag av turkiska medier.

Framtida sponsringar

Både professor Cilinhiroglu och hans team och en turkisk zoolog i Ankara har bjudit in GUST att söka i sjön Van. I nuläget har vi dock ingen budget som klarar det, men om framtida sponsringar går i lås hoppas vi kunna göra en sådan expedition intom en inte alltför avlägsen framtid.

I så fall är vi intresserade av turkar bosatta i Sverige som behärskar språken turkiska, svenska och kurdiska, eftersom befolkningen i nordöstra Turkiet till största delen utgörs av kurder.

Att det blir en äventyrlig och påfrestande expedition som kräver tuffa, orädda medlemmar är ställt utom allt tvivel.

Temperaturen i området överstiger ofta 50 grader, Turkiet gränsar till en rad krigiska och terroriststämplade länder och i vissa områden är ett människoliv ingenting värt.

KÄLLOR: Professor Altan Cilingiroglu, som leder utgrävningarna vid Ayanis, Turkiet (personlig korrespondens och en bild), Eva Danulant och Stephan Kempe vid universitetet i Hamburg, Institutet för Hydrobiologi, Tyskland, den turkiske medborgaren Ahmet Ozyurt vid Atlas Travel Magazine. Jag vill också tacka Uno Kozak och CNN, för tillstånd att använda stillbilder och att lägga ut en länk till videon.

Översättning: Jan-Ove Sundberg, GUST © 2003.