


|
 |
Professor i Italien ville testa
kryptozoologernas trovärdighet
Okänt djur i alperna var en bluff

Sedan GUST anlitat den
berömde paleontologen Mike
Everhart i USA och kryptozoologerna Michel Raynal i Frankrike och
Lorenzo Rossi i Italien, för att få både en andra och
en tredje bedömning, kunde vi avslöja att en professor
från Turin var en bedragare som påstod att bilder (ovan och
nedan) av vanliga djur var okända varelser som han sett och till
och med dödat!
I sitt första email till GUST skickade
professorn vinjettbilden här ovan och frågade helt kort: Vad
tror ni om den här bilden? Jag var lika fascinerad som
mystifierad, men behövde ändå mera kött på
benen så att säga, så jag bad om mera information och
i professorns nästa email kom den här bakgrunden:
"Skallen hittades av mina två söner sedan jag
skjutit ett märkligt djur i trädgården till vårt
hus, under en snöstorm. Djuret attackerade våra tama
kaniner, så jag släppte mina bulldoggar på det.
När hundarna dök upp och min ena son lyste på djuret
med en ficklampa, flydde det genom att hoppa över ett staket och
försvinna in i skogen. I samma ögonblick öppnade jag eld
med mitt 12-kalibriga hagelgevär. Två månader senare
hittade mina söner skallen ca 50 meter från staketet.
Jag tror att skallen kommer ifrån det okända djuret, vilket
bara var 20 meter ifrån mig när jag sköt. Djuret var
mellan 130 och 135 cm långt med en hals som var 30 till 35 cm och
en svans som var 40 till 45 cm lång. Det sprang på fyra
ben, på ett mycket märkligt sätt och liknade faktiskt
en repril".
Reptil i de italienska alperna
Jag läste hans email om och om igen och många frågor
dök upp i huvudet. Kunde det verkligen finnas en reptil i de
italienska alperna? Men hur kunde en reptil överleva en
snöstorm? Och hur kom det sig att professorn var så
lägligt beredd med sitt hagelgevär när djuret dök
upp?
Eftersom jag inte har den zoologiska eller
biologiska
utbildningen som skulle krävts i det här fallet, kunde jag
inte identifiera skallen, så för att kompensera för det
beslöt jag mig för att konsultera en expert.
Ingen tycktes vara lämpligare än Mike Everhart, kurator i
paleontologi vid Sternbergs Naturhistoriska Museum i Hays,
Kansas, i USA, som jag tidigare intervjuat och redan bekantat mig med.
Så jag skickade bilden till honom och berättade i korthet
vad den italienske professorn påstod.
Inom mindre än 48 timmar hade Mike Everhart identifierat skallen
och hans analys var fotografiet här nedan, som han dessutom kallade
ingenting-okänt.jpg!

Bäckenbenet på en fågel
Mike Everhart tillade: "Jag är rädd att jag måste
spräcka upptäckten av den märkliga skallen. Bilden du
skickade mig visar bäckenbenet på en fågel... hur stor
den är kan jag inte säga, så jag inte fick några
storleksangivelser av dig, men benet är definitivt från en
fågel".
Under tiden hade den italienske professorn lämnat bättre pch
mera detaljerad information, så fallet kunde fortfarande inte
läggas till handlingarna. I ett nytt email berättade han nu
hela historien:
"Händelsen ägde rum den 23 december 2001, mellan 18 och
18.30. Vädret var dåligt och bara ca tio minuter efter det
att vi fått syn på det märkliga djuret, drabbades
området av en snöstorm. Platsen ligger nära Turin och
heter Cumiana och mitt eget hus ligger bara ca 1 km från den
lilla byn.
Jag såg djuret i tre minuter. Det var grå-svart till
färgen, mellan 130 och 140 centimeter långt och ca 35 cm
högt. Huvudet var ca 7 cm långt och hade två små
horn, 2-2,5 cm långa. Djuret hade också två
utväxter nära ögonen och en väldigt rörlig kam
under käken. På det hela taget liknade det en asiatisk
drake. Ögonen var gul-röda i skenet från min ficklampa
och liknade ögonen på en katt.
Kattliknande ljud
Det gav ifrån sig ett kattliknande ljud. Vi hörde det klart
och tydligt eftersom djuret var väldigt nära, bara två
meter från mina Bulldoggar och själv var jag inte mer
än 20-25 meter ifrån det.
Jag är inte säker på vad slags djur det kan ha varit
eftersom det liknade en korsning mellan ett däggdjur och en
reptil, även om det var för kallt för reptiler, med bara
3-4 grader. En jägare i trakten hade tidigare berättat
för mig att han sett ett okänt, svart djur som sprang
väldigt fort genom skogen".
Kunde Mike Everhart haft fel?
Jag hoppades förstås att det handlade om en tatzelwurm,
även kallad stollenwurm, springwurm, eller jumpworm, ett
okänt djur som sades vara från 1,5 till 2 meter långt,
orm- eller ödleliknande med ben och kloförsedda fötter,
katthuvud, en kort, tjock svans och skarpa tänder. I de italienska
alperna dök den alltid upp på våren.
De första observationerna av en tatzelwurm ("orm med klor")
gjordes på 1700-talet en lantbrukare som påstod att den
attackerade hans boskap, särskilt en gris. Lantbrukaren blev
så rädd när djuret attackerade, att han dog av en
hjärtattack samma dag.
Skeptisk
Jag beslöt mig för att släppa in fler kryptozoologer i
fallet och mejlade både Michel Raynal i Frankrike och Lorenzo
Rossi i Italien. Raynal var skeptisk efter att ha sett vinjettbilden
här ovan och tyckte att det stank om hela fallet. Rossi trodde
först att det kunde vara en av de många reptiler han hade i
sina digra arkiv, men det var innan han såg bilden.
När jag skickat honom vinjettbilden, skickade Lorenzo Rossi i sin
tur en hel drös med bilder till mig, som han fått av samma
professor, och han skrev: "Tyvärr tror jag att skallen är
ett skämt. För några dagar sedan skickade samma person
bilder även till mig. Mannen ifråga heter Xxxxx
Xxxxxxxxxxx".

Dessa bilder (ovan och nedan) visar skallen på en katt, inte
ännu ett okänt djur som professorn påstod i mejl till
Lorenzo Rossi.

Lorenzo själv skrev: "De två första bilderna visar
en katt. De andra benen påstod han att han hittat i Afrika och
skrev att de föreställde skallen på ett vattenlejon
(Coje ya menia)...".
Ännu ett foto
Inte helt oväntat, var detta skallen som skickats till GUST, med
den enda skillnaden att ännu ett foto av det hade bifogats:
Varför
bluffade professorn oss då på det här sättet? Ja,
till att börja med gick det inte att få svar på den
frågan. Han förnekade han att han skickat bilderna och
påstod istället att någon annan haft tillgång
till hans dator, vilken stod i ett rum på kommunalkontoret i
Cumiana. Det fanns inte mindre än 92 personer att misstänka,
hävdade han. Då både berättelsen om det
påstådda djuret och bilderna av det kommit från
två olika mejladresser, var det emellertid osannolikt att
utomstående tagit sig in i två olika datorer eller
två olika mejlprogram.
Myndigheterna i Turin kontaktades av GUST och de gav oss adressen till
kommunalkontoret i Cumiana. När dessa inte svarade inom rimlig tid
gick vi vidare till italienska konsulatet i Stockholm. Där var man
både generade och hjälpsamma och lovade att kontakta
både polisen i Turin och Europol i Bryssel, om professorn inte
kunde ge oss en rimlig förklaring till sitt handlande.
Väldigt ångerfull
När Gilberto Pauciullo ställdes inför detta ultimatum
fann han för gott att erkänna, och i ett email på
morgonen den 26 juli, var han väldigt ångerfull:
"Vårt syfte var att testa din vetenskapliga
trovärdighet, Jan-Ove, och vi hade ingen som helst tanke på
att skada dig eller iscensätta ett bedrägeri. Vi inser nu att
du inte är lättlurad och har den största respekt
för ditt arbete. Du är också den ende som gjort en
seriös undersökning av våra påståenden".
Med utmärkt högaktning, Gilberto Pauciullo
Att ifrågasätta bilder som dessa är lika viktigt som
att samarbeta med andra kryptozoologer.
Då kryptozoologerna inte är så bra utbildade som man
skulle önska att de var, och här räknar jag in mig
själv, är det inte svårt för bedragare som den
italienske professorn att lura dem, och även om han inte menade
något illa, kunde han ha dragit på oss oberättigad
kritik från de skeptiker som skulle ha älskat att få
hänga oss för en sådan tabbe som skallarna från
de italienska alperna.
Var därför försiktig och ifrågasätt alla
bilder du hittar på nätet, konsultera proffsen om du är
osäker eller mejla GUST.
Översättning och
utredning: Jan-Ove Sundberg, GUST © 2003.
|
|