Utbud inom OKÄNDA DJUR

Välkommen till
KRYPTOLAND
nummer 6

För några år sedan kablades en fantastisk nyhet ut över världen: folk i Alaska hade sett förhistoriska flygödlor! Vittnen som framträdde var bl a piloter på sportplan som påstods ha mött dem och nästan kolliderat med dem. Amerikanska kryptozoologer slök berättelserna ned hull och hår. Nu har sanningen avslöjats.


USA:
MARIJUANA FÅR SÄLJAS FRITT I ALASKA
MEN SÅ SER DOM FÖRHISTORISKA FLYGÖDLOR DÄR OCKSÅ
Källa: www.FriendsofLiberty.com

"Vi gjorde det! Efter månader av lobbyarbete praktiskt taget dygnet runt, har gräsrötterna i Alaska lyckats få marijuanan fri att använda och legal att köpa, Det röks mera gräs i Alaska än någon annanstans i USA och det är vi stolta över!" - så skriver Rob Kampia, chef för nybildade "Släpp marijuanan fri" i Washington D.C.

Är det konstigt sedan att man ser förhistoriska flygödlor på himlen över Alaska, men ingen annanstans i världen? Amerikanska kryptozoologer skäms över att detta blivit känt, samtidigt har nu även de avskrivit rapporterna från Alaska. Åtminstone tills de bättre kan verifieras.

Amazonas:
BLODSUGANDE VAMPYRFISK FUNNEN I DJUNGELN

Källa: NEWS Scotsman.com

Det låter som en fiskehistoria värre än den om gammelgäddan som kom undan, men vetenskapsmännen har verkligen hittat en blodsugande vampyrfisk, uppger brittiska BBC.

Den var en av fyra nya fiskarter som hittades på botten av Amazonfloden i Sydamerika i samband med filmningen av BBC One-serien "Amazonas avgrundsdjup".

Det var när dykarna kom ner på 45 meters djup och sedan använde en ROV (sjöuggla) för att se ytterligare 90 meter ner i det svarta djupet, som teamet upptäckte nya arter på själva flodbotten.

De nya okända fiskarterna är mindre än candiru-fisken, som är välkänd i Amazonas och som kan vara farlig för de som vadar i vatten.

Candiru-fisken borrar sig in i offrets kroppsöppningar, klämmer fast sig med hjälp av utfällda hullingar och suger sedan i sig offrets blod, vare sig det nu är en fisk eller en människa.

Om den upptäcker urin i vattnet under sitt sökande efter ett värddjur, kan den simma in i urinröret och på en människa och det krävs ett kirurgiskt ingrepp för att ta bort den.

Den nya fiskarten är bara 25 mm lång och tros äta av större fiskar, sedan den simmat in under deras gälar och därifrån tömmer dem på blod. Man vet ännu inte om den nya fiskarten är lika farlig för människan som candiru-fisken.

Borneo:
FOTOGRAF BEKRÄFTAR PYGMÉ-ELEFANTER
Källa: indianjungles.com

Vildmarksfotografen Sali Palode har hittat en liten hjord med bara 2,5 meter höga pygméelefanter på Vildmarkscentret Peppara på Borneo, som visar att infödingarna i området talat sanning hela tiden när de berättade att de märkliga djuren fanns där.

Han fann de fem pygméelefanterna i en glänta nära centret. Djuren  försvann så snart de känt lukten av människa, men Sali Palode hann ändå ta en serie bilder av dem (ovan).

Förutom storleken är elefanterna exakt som sina fullvuxna föräldrar. Han uteslöt också att det handlar om elefantungar, eftersom dessa inte brukar färdas i egna hjordar utan alltid går tillsammans med sina beskyddande föräldrar.

Kanistammen i Agasthyavanam-skogen har länge talat om pygméelefanterna, som de själva kallar för "kallana" utan att bli trodda av västerländska forskare.

Till och med vetenskapsmän från Vildmarksinstitutionen på Borneo, har avfärdat pygméelefanterna som "stamlegender" och står där nu med skägget i brevlådan, som vi säger i Sverige.

Turkiet:
RYSKA FORSKARE SÄKRA:
NOAKS ARK VAR EN UBÅT!

Källla: Alexander Tsygankov, Pravda


De senaste åren har både amerikanska och ryska spionsatelliter fotograferat en träkonstruktion på berget Ararat i Turkiet som tyder på att den bibliska arken verkligen funnits. Den stora konstruktionen (bilden här ovan) påminner mycket om den ark som beskrivs i Bibeln. Nu säger sig en rysk expedition ha besökt Noaks ark och lanserar teorin att det inte var en husbåt utan en ubåt!

Hösten 2004 gjorde ett ryst team i största hemlighet en expedition till berget Ararat i nordöstra Turkiet. Expeditionsledare var Andrey Polyakov. Han berättar:

"Innan vi besteg Ararat besökte vi flera platser vid foten av berget, som också är knutna till legenden om Noak. Forntridens armenier använde vanligen stora stenplattor som gravstenar och ristade in stora kors i dem.

Dessa ankarstenar har sedan använts som dödvikt i forntida fartyg. Arkeologer har hittat många liknande stenar i Medelhavet. Men vid foten av Ararat är stenarna en och en halv till två gånger större (2,5 till tre meter). Det är logiskt att anta att man även på Noaks ark använde sig av ankarstenarna".

Såg ni själva arken?

"Ja, det gjorde vi. Objektet som med all sannolikhet är Noaks ark ligger inte på själva Ararat utan 30 km därifrån. Inte ens Bibeln säger att arken strandade på Ararat utan talar om att den strandade i Ararats bergsmassiv.

Den stora fossila konstruktionen liknar yacht med ett däck lika stort som en fotbollsplan. De största ankarstenarna ligger på olika ställen kring den, stenar som är så stora att de måste ha fraktats på ett stort antal fartyg".

"Kurder i området säger att det år 1948 drabbades av en svår jordbävning och att det var den som skakade loss arken och förde upp den till markytan. De påstår till och med att den omgavs av ett starkt ljus när så skedde".

"Idag är arken delad i två delar. Den reser sig ca två meter över marken, medan resten av farkosten fortfarande ligger under jord. Allt det här är fascinerande och spännande, men vi behöver oberoende vetenskapsmän för att bevisa att det verkligen är Noaks ark".

"Min teori är att arken inte var en ytgående husbåt utan en ubåt. Ett fartyg som liknar en yacht skulle ha slagit runt när flodvågen kom. Sumererna har förresten en beskrivning av arken, på vilken man gjort en rekonstruktionsmodell på 1600-talet, som exakt liknar just en ubåt".

"För att få ett slut på sökandet efter Noaks ark måste man noggrannare än hittills studera två slutsatser som forskarna nämner. I år planerar vi därför att göra en internationell expedition till platsen. Turkar, armenier, amerikaner och ryssar kommer att bestiga Ararat från fyra sidor, vilket kommer att leda till att berget kan undersökas in i minsta detalj och avfärda många myter om Noaks ark, som uppstått under åren".

"Ararat har inget gott rykte. En legend säger att helgonet Jacob hörde änglarna säga att  arken skulle bevisa sig själv först när Gud vill. Ararat är en ruvande vulkan som ständigt sipprar ut gas på de höga höjderna, en gas som gör bergsbestigarna sjuka.

Tre medlemmar av vårt team fick också känna på gasen. En av dem blev så sjuk att han inte kände igen sina kamrater. Efter läkarvård kvicknade de tack och lov till igen. Så Ararat är ingen plats för amatörer. Det krävs proffs för att bestiga berget och vetenskapsmän för att utforska Noaks ark".

USA:
ALLIGATOR ELLER SJÖODJUR
I SJÖN  WASHINGTON?

Källa: Seattle Post Intelligencer den 1 mars 2005

< style="font-weight: bold; color: rgb(51, 51, 255);">Är det en krokodil som är lös i sjön Washington eller är det ett nytt sjöodjur? Det vill befolkningarna i både Medina och Mercer Island veta, liksom även polisen, som fått in ett 30-tal rapporter om ett långt, avsmalnande odjur som ingen hittills kunnat identifiera.

Shannon Gibson, en talesman för Medinapolisen säger att man där tar rapporterna på stort allvar eftersom odjuret observerats av framstående medborgare - och dessiutom en polisman från den egna stationen. 

<>"Även om medierna talar om ett odjur eller ett okänt djur har vittnena beskrivit det som en liten alligator", säger Gibson. "Och vi har lättare att tro på en alligator än någon svlägsen släkting till Nessie!".

Ändå stämmer det inte så bra in på en alligator, enligt de biologer som hittills konsulterats. Krokodiler, alligatorer och kajmaner är kallblodiga djur som är beroende av ett tropiskt klimat. Sjön Washington ligger nära Seattle i delstaten Washington, långt uppe i nordvästra hörnet av USA, och där råder inget tropiskt klimat precis.

"Gissa gärna hur varmt det är i sjön just nu?", säger Kim Chandler, biolog vid det statliga Fiskeri- och Vildmarksverket i Mill Creek. "Inte mer än 6-7 grader, vilket betyder att en alligator skulle klara sig i högst 20 minuter".

Nämnda reptiler skulle behöva minst 20 grader och gärna mera för att klara sig i sjön Washington.

Men om det inte är en känd reptil i sjön, vad är det då? Varken polismannen Shannon Gibson eller biologen Kim Chandler vill ta order "sjöodjur" i sin mun, eftersom dessa djur är så kontroversiella, och säger att man får avvakta och se när sommaren kommer igång, vad som kan tänkas dölja sig i djupet.

"Vad det än är och hur farligt folk än påstår att det är, eftersom de flesta är rädda för det okända, tror vi inte för ett ögonblick att det kommer att sätta i sig traktens scouter eller fiskare, sådant nonsens hittar man bara i Hollywoods skräckfilmer och vissa böcker", fortsätter Shannon Gibson. "Och så länge djuret inte gått till angrepp mot någon, kan vi bara avvakta och se på".

Michael Peters, som bor i Fairweather Bay, är det senaste vittnet till det okända djuret.

<>"Jag var ute och fiskade när jag plötsligt fick syn på hur något dök och skapade en stor vattenvirvel", berättar han. "Vi har bisamråttor i sjön. Vi har sötvattensuttrar i sjön. Vi har dykande änder i sjön. Men alla dessa kommer alltid upp igen. Det gjorde inte det här!".

Afrika:
BLÖDARFEBER STOPPAR MONSTERJÄGARE PÅ DINOSAURIEJAKT
Källa: Reuters Nyhetsbyrå den 19 maj 2005

Stackars BCSCC i Kanada! BCSCC står för British Columbia Scientific Cryptozoology Club och det är alltså dom som just nu befinner sig i  Kongo och letar efter Mokele Mbembe, som kallats Afrikas sista nu levande dinosaurie. Stackars dem, eftersom blödarfebern Ebola samtidigt härjar i Kongo och det hittills inte finns någon medicin mot sjukdomen.
 
2003 dog omkring 150 människor av blödarfebern i Kongo, i slutet av april i år var siffran bara nio, men febern sprider sig hela tiden och WHO ser inget slut på epidemin.
 
Ebolafebern, som den också kallas, sprids genom kroppsvätskor och dödar mellan 50 och 90 procent av sina offer. Den skadar blodådrorna och ger blödande diarréer, kräkningar och svåra chocktillstånd.
 
Västerländska forskare tror att det senaste utbrottet började vid gränsen till Gabon och orsakades av infekterat apkött. Medan vi svenskar aldrig skulle kunna tänka oss att ens smaka på apkött är s k bushmat vanlig i väst- och Centralafrika och en delikatess i många afrikanska städer. Den främsta delikatessen är just apkött.
Storbritannien I:
SKOTTE BLIR RIK PÅ VATTEN FRÅN LOCH NESS
Källa: News Telegraph den 26 juli 2004


En skotte som på skoj började sälja vatten från Loch Ness håller nu på att bli rik på sin idé! Brian Ball, 37, en försäljningschef som flyttade från London till skotska Aberdeenshire förra året, hinkar upp vatten ur sjön och säljer det för 100 kronor flaskan.

Han fick idén sedan en amerikansk bekant bett honom skicka lite vatten från Loch Ness som en souvenir. "Det började som ett skämt men nu har det tagit fart ordentligt", säger Brian Ball.

Han garderade sig genom att både fråga Besökscentret i Loch Ness och hälsovårdsmyndigheterna i Skottland om det var tillåtet att sälja vatten från Loch Ness på det här sättet, och sedan de svarat att det måste framgå på etiketten att vattnet är odrickbart och önskat honom lycka till, var det fritt fram.

<>Varje flaska har en etikett med monstret som logo och texten garanterar vattnets ursprung. Brian Ball säljer sitt odjursvatten genom eBay och har hittills fått 250 beställningar från Australien, USA, Nya Zeelans, Kenya och Kanada.

Storbritannien II:
BLUFFMAKAREN FRANK SEARLE ÄR DÖD
Källa: NEWS.scotsman.com den 25 maj 2005


Frank Searle var verksam på 70-talet och blev en clebritet i Loch Ness när han påstod att han och ingen annan tagit de första och de bästa bilderna av Nessie.

Hans mest berömda bild, som många menade var en trädrot, gav Searle rubriker i världspressen och inspirerade till och med Hollywood att göra en film om en monsterjägare vid Loch Ness. Den fick premiär 1996 och hade Ted Danson i huvudrollen.

Rykten började snart cirkulera om att hans bilder var fejkade och i boken "The Loch Ness Story" av BBC's TV-reporter  Nicholas Witchell, kallades de förfalskningar.

Efter att ha avslöjats som en bedragare blev Frank Searle själv något av ett mysterium, när han försvann spårlöst 1983 efter att ha lämnat sin plats vid Loch Ness.

Han försvann sedan Adrian Shine, en amatörforskare i byn Drumnadrochit och knuten till det s k Loch Ness-projektet, skadades av en bensinbomb under vad pressen kallade "War of the Words" (Ordkriget) med Searle.

Misstankarna mot Searle var starka, även om polisen inte tyckte att bevisen räckte, och vänner till Adrian Shine satte ut annonser i dagstidningar över hela Skottland för att hitta Searle, som dock var och förblev försvunnen i 22 år.

Men nu har ett brittiskt filmteam som gör en dokumentär om Frank Searle, upptäckt att han dog för bara några veckor sedan, 84 år gammal, i den lilla staden Fleetwood i Lancashire.

Andrew Tullis, filmmakaren bakom dokumentären "Mannen som fångade Nessie på bild", som kommer att sändas av brittiska Channel 4 senare i år, säger: "Ryktena om var han tog vägen har talat om allt ifrån skattjakt i Cornwall till monsterföredrag i USA, och han har till och med påståtts ligga på botten av Loch Ness".

Under produktionen av den kommande dokumentären fick filmteamet emellertid ett tips om att Searle skulle finnas i Fleetwood, där de upptäckte att han levt ett enkelt och stilla liv under de senaste 18 åren.

"Searle var lika älskad som hatad och hur man än ser på honom idag så har han skrivitv in sig i de kryptozoologiska historieböckerna och dessutom i annalerna om gåtan i Loch Ness", säger Andrew Tullis.

Den f d fallskärmsjägaren Frank Searle slutade ett jobb som grönsakshandlare i London 1969, åkte upp till Loch Ness i sin husvagn och blev kvar på stranden av sjön sedan han bildat vad han kallade "The Frank Searle Loch Ness Investigation".

Han producerade 20 påstådda bilder av Nessie, av vilka en visade ett UFO på samma fotografi. Dokumentärfilmen om honom visar nu att samtliga bilder var förfalskade och konstruerade av allt ifrån staketstolpar och strumpor till presenningar och vid ett tillfälle en dinosaurie utklippt från ett vykort!

Roland Watson, en monsterjägare från Edinburgh och kollega till Frank Searle, säger: "Frank bodde permanent på den norra stranden av sjön från 1969 till 1983, i antingen husvagnar eller tält, tills han en dag drog upp tältpinnarna och lämnade sjön för gott. Sedan den dagen har jag ingenting hört ifrån honom och när jag nu hör att han är död är jag inte ett dugg förvånad. Han var en annorlunda man, må han vila i frid".

BILDNYHETER FRÅN NÄR OCH FJÄRRAN

USA:
SJÖODJUR I CLEVELANDS HAMNBASSÄNG

Fotografen (som är anonym) påstår att de svarta prickarna till vänster är ett "sjöodjur" i hamnbassängen i Cleveland, Ohio, som simmade in där mitt på dagen. Djuret beskrivs som ca 30 cm långt. Det simmade sakta och rörde sig upp och ner på klassiskt sjöodjursmanér. Efter en stund återvände det ut till en sjö som det uppenbarligt kommit ifrån. Prickarna i vattnet bevisar som vanligt inte mycket.

Och det gör inte en delförstoring heller, det är nästan precis tvärtom! Visst ser det fejkat ut och det är kanske vad det är också, men visst är bilden tillräckligt ovanlig för att platsa i Kryptoland.

Italien:
DRAKBEN HÄNGER I MEDELTIDSKYRKA

"Drakbenet" hänger i taket på Medeltidskyrkan St. George nära Bergamo i norra Italien. Det är knappt två meter långt (170 cm för att vara exakt) och enligt en legend i byn kommer det från en drake som dödades av ett helgon...

Kina:
FISK MED ANKNÄBB HITTADES PÅ FLODBANK


Fisken hittades av flera fabriksarbetare på en flodbank i Kina, den 4 maj i år. Försök att döda den med en kniv misslyckades! "Hur vi än stack den med en kniv så gled bladet bara av den mycket hårda, fjällbepansrade kroppen och till slut gav vi upp", berättade en av de kinesiska arbetarna.

Fisken är 20 cm lång och har en 5 cm lång "näbb". Den har två nosöppningar som den använder på torra land och i vattnet vanliga fiskgälar. Ingen vet vilken art det rör sig om.

Här kommer till slut en favorit i repris, som GUST som första svenska sajt på nätet kan visa ihop med alla bilder som togs och som nu två år senare har släppts av myndigheterna:

Chile:
KADAVRET SOM BLEV EN VÄRLDSSENSATION


Det var den 1 juli 2003 och chilenska vetenskapsmän satte morgonkaffet i vrångstrupen när nyheten kablades ut, först bara i Chile, sedan över hela världen, att det låg ett kadaver på stranden av södra Stillahavskusten som ingen kunde identifiera och som därför sannolikt var ett havsmonster.



Experterna försökte först avfärda den dallrande massan på stranden som en strandad val, men sedan blev de djupt oense. Medan en falang pläderade för en val, var en annan falang lika säker på att det 12 meter långa kadavret var ett ryygradslöst djur.

"'Vi har aldrig tidigare sett något så märkligt som detta på våra stränder och har i nuläget inte en aning om vad det kan vara för ett djur", medgav Dr. Elsa Cabrera, marinbiolog och chef för Institutionen för Marina Däggdjur i Santiago de Chile.



"Fotografierna visar en rund, läderliknande substans i storlek av en skolbuss", fortsatte hon. "Jättebläckfiskar lever på djup ner till tre kilometer och kommer bara upp till ytan när de ska dö. En del arter blir så stora som 18 meter".



Medan fyndet på stranden fick chilenarna att vallfärda till platsen och "monsterfeber" rasade i både Chile och grannländerna, kontaktade Dr. Cabrera internationella organisationer och vetenskapsmän, för att få hjälp med identifieringen av djuret.



Under tiden såg besättningen på en chilensk jagare ett annat jättelikt kadaver som flöt i Stilla havet, men vid närmare undersökning visade det sig vara en död knölval. Så småningom slog amerikanska vetenskapsmän fast att kadavret i Chile var en jättebläckfisk och grusade därmed alla förhoppningar om ett havsmonster.



Men chilenarna levde länge på "monstret på stranden" och aldrig har ett okänt djur lett till en sådan nationell samling, så potentiella sjöodjur skulle säkert kunna föra mycket gott med sig.

Översättning och bearbetning: Jan-Ove Sundberg, GUST © 2005
Grundat 1997 av Jan-Ove Sundberg. Telefon 0141 21 79 29 eller 070 301 79 29. Denna sida har visats7838 gånger.
Besök Frogpage Kontakta Jan-Ove Sundberg