|
Utbud inom OKÄNDA DJUR |
Operation Sjöorm till sjön
Römmen Norge, juni 2002
|
| Det var nästan helt tyst i
den lilla sjön
Römmen på gränsen mot Sverige under den vecka i juni
som sjön avlyssnades med hydrofon (bilden här intill) av
GUST´s Inge Falk och Espen Samuelsen. Expeditionen var dock inte ett misslyckande, snarare tvärtom. Vi har en rad nya vittnesmål om sjöormen, märkliga "ägg" som lokalbefolkningen upprepade gånger fått i näten och som ingen hittills kunnat identifiera och vet nu att det finns bäcknejonögon i sjön. |
 Foto: Espen Samuelsen |
Operation Sjöorm började den 10 juni, sedan GUST sponsrats av Marker Sparebank, Pioneer och den lokala mångmiljonären Rolf Johan Aabel. Det var min första expedition som ledare sedan Jan-Ove Sundberg drabbats av sin tumörsjukdom och även om jag förstod att jag inte kunde ersätta hans 30 år av erfarenheter, tänkte jag i alla fall göra mitt bästa.
Medierna visade ett stort intresse för expeditionen, större än vi hade trott och under veckan som följde hörde även en rad utländska tidningar och radiostationer av sig till GUST.
Inge Falk och sambon Kerstin kom med regnet, ett oväder som skulle förfölja oss under hela expeditionen trots att det var uppehåll på nätterna, när vi lyssnade med hydrofonen.
Kraftigt ljud
Efter uppsättning av den radiomast som tog emot informationen från den utlagda hydrofonen och en fin middag i trevligt sällskap, satte vi oss ner vid 01.30-tiden på natten för att lyssna på den mörka, ruvande sjön. Plötsligt hörde vi ett kraftigt ljud!
Det lät som årtagen från en roddbåt och vi trodde båda två att någon var på väg till vår stuga nere vid stranden. Men ljudet försvann igen efter ca 30 sekunder och någon roddbåt syntes inte till.
Ljudet var starkt och måste således ha befunnit sig ganska nära hydrofonens givare. Vad det var vet vi inte. Bandspelaren var ännu inte
tillkopplad när ljudet kom, så vi har ingenting att analysera.
Intresserade
Expeditionsdag två gick åt till att prata med medierna, som kom i allt större skaror och med intresserade människor som både bodde i själva Römskog och i den omgivande trakten. Till middag bjöd familjen Aabel på älgkorv, något som Inge Falk älskade över allt annat!
Samma kväll höll vi ett bejublat föredrag om kryptozoologi i allmänhet och sjöormar i synnerhet för 4H, en naturinriktad ungdomsklubb. På natten lyssnade vi på hydrofonen, men hörde inga nya ljud från djupet.
Sjön Römmen är nästan hundra meter djup
Tidigt på onsdag morgon var Inge och Kerstin ute med gummibåten och kollade djupet och fisken med ett mobilt ekolod. Det hittade ett största djup på 92 meter och gott om fisk, vilket Römskogsborna också berättat för oss. Om sjöormen därför äter fisk är det ingen brist på mat i Römmen.
Natten blev resultatlös
Även den tredje natten blev resultatlös och allt vi hörde var ett par fiskar som plaskade i vattenytan. Kanske var vi där på fel tid, kanske ger sjöormen i Römmen inte så mycket ljud ifrån sig.
På torsdag intervjuade vi en rad vittnen som sett sjöormen i Römmen på 2000-talet, något som visade att den var högst aktiv även om inte lokaltidningarna skrivit om alla dessa observationer. Folk drar sig tyvärr för att rapportera sådana saker numera, av rädsla för att bli utpekade och förlöjligade.
Torsdagnatten var lika resultatlös som fredagsnatten. Inge åkte omkring på egen hand med gummibåten och använde sitt mobila ekolod. I en liten vik där djupet bara var tre-fyra meter fick han utslag på något som han menade var större än en fisk. Då han inte hade skrivaren med sig går det inte att rekonstruera vad han såg och vi enades om att det måste ha varit en stor gädda.
Namntävling
Under en fisketävling på söndagen korade lokaltidningen Indre Akershus Blad också vinnaren i en namntävling, där sjöormen i Römmen döptes till "Juni". Juni - eftersom det var i juni GUST sökte, eftersom juni är en kvinna i den norska mytologin och eftersom de flesta andra namnförslag syftade på män. Vinnaren fick en check på 500 kronor.
Det mest spännande är kanske att man både funnit mystiska ägg och märkliga fiskar i den lilla sjön Römmen, 15 km lång och i medeltal bara ett 30-tal meter djup.
En bild av det mystiska ägget, publicerad i lokaltidningen
De mystiska äggen skickades av invånarna själva till analys hos ett limnologiskt institut, där man påstod att det handlade om Norges största sötvattensalg. Men en kvinna som varit med om att hitta äggen tog hem dem i stugvärmen och där kläcktes några små och hitttills helt okända kräftdjur!
De mystiska äggen
Hur en expert kunnat ta fel på ägg och sötvattensalger vet jag inte, men nu har GUST gått vidare till ett marinbiologiskt center för att få svar på vad de mystiska äggen egentligen är för något.
En annan förundrad Römskogsbo gav oss också en liten "sjöormsbaby". Den hade en rad hål längs huvudet och kan därför ha varit ett nejonöga, antagligen den art som håller till i bäckar eftersom den var ganska liten. På Tjärnö Marinbiologiska center, dit jag tog den dagen därpå för analys, instämde de i att det sannolikt var ett nejonöga.
Tordis Høysveen, som var tidningsutbärare sommaren 2001, var en dag ute vid sextiden på morgonen och levererade de lokala nyheterna.
Liknade en stock
Plötsligt såg hon något ute på sjön Römmen som först liknade en stock, men som sedan rörde på sig som om det varit levande. Hon kastade en större sten mot det och fick djuret att snabbt simma bort och dyka. Hon beskriver det som grovt, "obarkat" som en timmerstock och tillägger att det liknade en jättelik ål. Det var 4-5 meter långt,
grovt som ett manslår och huvudet var lite grövre än själva kroppen.
Barnen till lokalbefolkningen, som har sett det okända djuren vid ett eller flera tillfällen, uppfattade sjöormen väldigt lika men de flesta av dem var överens om att den liknar en stor orm eller ål.
Jan Björnstad, 56 hade bott i Römskog sedan han var fem år och sett något märkligt på västra sidan av sjön för 30-35 år sedan.
Han stod vid postkontoret och väntade på sin hustru och tittade samtidigt ut över sjön. Plötsligt såg han ett kraftigt skumuppkok, som efter en mindre båt. En kropp i skummet rörde sig framåt, cirklade, dök och kom upp igen.
Inte någon båt
Då vittnet inte kunde höra något ljud, antog han att det inte var någon båt. Ingen båt hade heller kunnat svänga så snabbt och det var dessutom inte många som hade båtar i sjön vid den här tiden.
Fenomenet pågick i tre till fyra minuter sedan upphörde det lika plötsligt som det hade börjat. Jan Björnstad anser att det måste ha varit något stort som åstadkom skumuppkoket, minst fem meter långt. Han har aldrig tidigare trott på sjöormen i Römmen, men efter den här händelsen är han inte lika säker.
Ägaren av de två campingplatserna i Römskog berättade att han den 9 juni i år, alltså dagen innan vi kom dit med vår expedition, såg något mystiskt på sjön som kan ha varit sjöormen!
Gråsvart
Tillsammans med hustrun var han ute på sjön i båt, då vädret var fint och soligt. Plötsligt kom det upp något ur vattnet som påminde honom om en grynna, ca 5 meter långt och en meter brett. Det var gråsvart till färgen.
Han visste att det inte fanns någon grynna på platsen, mitt ute på vattnet, och ryckte till sig sin kikare för att se närmare på fenomenet. Plötsligt dök det, för att några sekunder senare komma upp lite längre bort.
Paret trodde först att det var en dykare som skojade med dem, men insåg snart att så inte var fallet. De kan inte förklara vad de såg.
Försvann
Vi hörde också en historia från ledaren för den lokala Jakt- och Fiskeföreningen, som berättade att några män en gång för länge sedan varit ute med en båt, i syfte att stiga iland på en holme ute på vattnet som man inte sett tidigare. Männen skulle precis stiga land på "holmen", då den försvann under deras fötter!
Operation Sea Serpent var en intressant, lärorik och väldigt rolig expedition och bland annat blev vi inbjudna att åka med den hembyggda ångbåten här ovan, som passande nog hade döpts till "Ett lyckat försök".
För att vara min första expedition tycker jag att det gick väldigt bra men jag hoppas innerligt att Jan-Ove Sundberg kan göra comeback 2003, leda nya expeditioner och särskilt den som vi inte kunde göra till Seljordsvattnet i år, för det är ändå där vi har största chansen att lösa den här gåtan.
Fakta om nejonögat
Nejonöga (Petromyzon marinus) tillhör de äldsta ryggradslösa djuren och är så speciella att vissa forskare vägrar kalla dem för fiskar. De tillhör en grupp som heter rundmunnar och har en rund sugmun med tänder, men inga käkar. Skelettet är inteav ben utan av brosk. De utvecklades under 500 miljoner år till den art som finns idag,
som fortfarande betraktas som "primitiv".
Det finns två typer av nejonögon: de som bara finns i havet och de som bara finns i bäckar och/eller insjöar. Havsnejonögat kan dock obehindrat färdas mellan saltvatten och sötvatten, den finns i Atlanten och har tagit sig så långt in i ett land som till sjön Ontario i USA.
Vuxna nejonögon blir 120 cm långa medan de som håller till i insöjar, bäcknejonögat, blir maximalt 64 centimeter. De väger 1 till 1,5 kilo, har två ryggfenor och saknar fjäll. Den märkliga sugunnen är rund och har skarpa tänder.
Begravd i leran
Munnen skjuts ut när nejonögat fäster sig vid ett värddjur, och tänderna raspar upp ett sår som hålls öppet med ett anti-koagulerande ämne. Nejonögat livnär sig sedan på värddjurets kroppsvätskor, ofta tills djuret dör. Larven ligger begravd i leran i fem år innan den förvandlas till ett vuxet nejonöga.
När havsnejonögat blir störd kan den simma undan med hög fart, men bara kortare sträckor. När den inte är fästad vid ett värddjur, rör det sig som ett sjöodjur, det vill säga upp och ner med vertikala rörelser.
Havsnejonögat emigrerar oftast till insjöar för att föda, och man tror att det är på så sätt vissa av dem blivit instängda, när landet
successivt har höjt sig. Det finns sju huvudarter och 25 underordningar av nejonögon.
Hög hastighet
Alla dessa kännetecken: färdas mellan saltvatten och sötvatten, överlever på värddjurets kroppsvätskor (vilket skulle kunna förklara hur de kan överleva i närings- och fiskfattiga insjöar), simmar med hög hastighet, simmar med vertikala rörelser, instängda i insjöar - är också typiska för sjöodjur som Nessie, Ogopogo, Selma, Champ, kanske till och med för sjöormen i sjön Römmen!
Bäcknejonögat kan både simma upp och ner som en potentiell sjöorm och med ormliknande rörelser, men det kan även kan snurra runt 360 grader under simningen.
Anders Sandberg, som gjort ett mycket intressant arbete kallat "Artificiellt liv och intelligens" har lagt ut en liten animerad film av hur ett nejonöga rör sig som finns HÄR. Titta på den och tillåt dig att förundras!
Reportage: Espen Samuelsen, GUST © 2003. (huvudtexten). Special om nejonögat av Jan-Ove Sundberg, GUST © 2003.
| Grundat 1997 av Jan-Ove Sundberg. Telefon 0141 21 79 29 eller 070 301 79 29. | Denna sida har visats gånger. |
