|
Utbud inom OKÄNDA DJUR |
Rhode Island, USA
|
| Det skulle bli en fin dag med bad
och sol.
Familjerna Dennis Vasconellos och fästmön Rachel Carney, Joey
Mailloux och Tracy Roberts, och ytterligare en ung kvinna och hennes
minderåriga barn, samtliga från Fall River, befann sig
på stranden av Portsmouth, Rhode Island, när något
inträffade som var som taget ur en billig B-skräckis. Halva
sällskapet fiskade medan andra halvan badade eller tog igen sig
på stranden. Mardrömmen började när Dennis
Vasconellos hörde sin fästmö gallskrika i panik. |
Carney skrek på hjälp och sa att något jagade henne. En klassisk "sjöorm" tycktes förfölja den 22-åriga flickan, som simmat bortom de bojar som varnar för hajar och starka undervattensströmmar.
Sjöormen - som beskrevs som 5 meter lång, grönsvart på ryggen med vit undersida och påstods ha 10 cm långa huggtänder - simmade runt, runt den försvarslösa flickan, väste hotfullt och visade sina jättelika tänder.
"Jag simmade på djupt vatten när jag hörde dess väsande. Sedan stack huvudet upp vid sidan av mig och jag såg de stora tänderna", berättade Carney senare. "Det rullade runt i vattnet medan det simmade och kolliderade med mina fötter. Jag var så rädd att jag blev alldeles stel".
Börjat bogsera
Under tiden hade fästmannen Dennis Vasconcellos simmat ut och huggit tag i Carney bakifrån, börjat bogsera henne in mot land och sagt åt henne att behålla sitt lugn.
"Sjöormen var stor! Huvudet var minst lika stort som en handboll", berättade Dennis Vasconcellos senare. Medan andra människor tog upp sina barn ur vattnet satte sig både Dennis och hans fästmö i säkerhet på stranden.
Forskare vid Massachusett-universitetets center för marin vetenskap och tekologi i New Bedford, som är ett av delstatens ledande på området, kunde inte identifiera sjöormen på den beskrivning som vittnena lämnat.
Tropisk gäst
Marinbiologen Ed Baker hade själv aldrig hört något liknande, men såg djuret som en tropisk gäst som svepts norrut med de starka och varma strömmarna. Han tillade att en piraya nyligen hittats utanför närbelägna Coventry och att en alligator setts springa på stranden i Lincoln.
Joey Mailloux påstod att det var hans fel att sjöormen lockats in mot kusten, där den sedan "anföll" Rachel Carney. "Det såg ut som en stor ål, men verkade alltför stor för att kunna vara något sådant och vad jag tror är att den lockades av det blod som hamnat i vattnet från mitt skadade ben", berättade Maillloux.
Han hade halkat på klipporna och slagit i benet så hårt, att blodflöde uppstod och sedan han tvättat av benet och rengjort såret var han just i färd med att lägga om såret provisoriskt, när han hörde Carney skrika på hjälp och kort därpå såg Dennis Vasconellos kasta sig i vattnet och simma ut till henne.
Betydligt större
Under GUSTs expedition till Lough Ree på Irland i juni 2001, stod det klart att havsnejonögat kan bli betydligt större än vad man hittills trott, kanske så långt som fem meter även om det inte finns några konkreta bevis för detta.
Lantbrukare runt Lough Ree hade i flera decennier hittat döda kor och får på stranden av sjön som varit tömda på blod. Nejonögat suger sig fast vid kroppen på sina offer och tömmer det på blod och fem meter långa exemplar behöver naturligtvis mera blod än fiskar kan ge och skulle därför teoretiskt sett kunna ge sig på boskap - kanske till och med människor!
Typiskt för nejonögat är också att det kan rulla runt i vattnet, som vittnet Rachel Carney på Rhode Island berättade, och Anders Sandberg (som vi tidigare berättat om i samband med slutrapporten om Operation Sjöorm till sjön Römmen), har lagt ut en liten animerad film som visar detta märkliga beteende. Filmen finns HÄR.
Källa: The Herald News, den 1 augusti 2002. Illustration: Dan Varner. Karta: Rhode Island Tourist Board. Copyright 2002, All Rights Reserved.
Översättning: Jan-Ove Sundberg, expeditionsledare, GUST.
|
|
|
|
|
|
| Grundat 1997 av Jan-Ove Sundberg. Telefon 0141 21 79 29 eller 070 301 79 29. | Denna sida har visats1380 gånger. |
