Utbud inom OKÄNDA DJUR

Kryptozoologerna letar dinosaurier i USA:
Amerikansk yngling på jakt sköt oidentifierad ödla

Finns det livs levande dinosaurier och okända ödlor i USA? Inte en chans, säger forskarna. Dinosaurierna är utdöda och alla Nordamerikanska ödlor är katalogiserade. Visst finns dom, säger kryptozoologerna och hänvisar till ett stort antal vittnesmål och en bild av en oidentifierad ödla. Den sköts av en yngling på ökenjakt och kan ses på bilden här ovan. Att bilden återges i svartvitt beror på att den tagits ur en amerikansk tidskrift.

Vid en intervju med Mark Chorvinsky 1990, gjorde den forteanen John Keel följande ganska speciella uttalande med adress till de amerikanska kryptozoologerna:

"Om du vill jaga dinosaurier blir det både lättare och billigare att göra det i delstaten Texas än i mörkaste Afrika. De som föredrar Afrika hittar alltid ett gäng infödda som säger, "OK, visst har vi sett livs levande dinosaurier, vi ser dem ju hela tiden och för en mindre summa pengar till våra svältande barn tar vi er dit!". När dessa kryptozoologer kommer hem kallar de till presskonferens och säger sig ha bevis för att det finns livs levande dinosaurier i Afrika, men de kunde ha fått samma bevis om de åkt till Ozarkbergen i Amerikas förenta stater!".

Kryptozoologerna hatar att bli kritiserade, i synnerhet av någon som inte är aktiv kryptozoolog och John Keel är snarare fortean och ufolog än någonting annat.

Nu är det naturligtvis lättare att föreställa sig eventuella kvarlevande dinosaurier i avlägsna, ogenomträngliga djungler i Afrika än på ens egen bakgård, men det har inte saknats rapporter om dinosaurier i USA, och tack vare GUST har de nu för första gången publicerats.


De röda prickarna visar var i USA man sett de gåtfulla ödlorna.

1) I SLUTET AV 1800-TALET: Warren County, delstaten Ohio

På stranden av en liten bäck nära Crosswicks stod två unga pojkar och fiskade när den ene plötsligt attackerades och släpades bort av en "orm" med ben som försökte dra in honom i ett ihåligt träd, som var sex meter i diameter vid roten.

Tre män som hörde pojkens rop på hjälp räddade honom i sista stund. Djuret försvann in i det ihåliga trädet. Senare samma dag kom sextio män till platsen och började hugga ner trädet.

Det okända djuret dök upp igen, kröp ut ur trädet och reste sig till en höjd av tre till fyra meter varpå det sprang iväg på kraftiga bakben.
Männen beskrev det som mellan nio och 12 meter långt, 40 cm i diameter med fyra ben, 1,2 meter långa, och helt täckt av fjäll.

2) SOMMAREN 1975: Trimble County, delstaten Kentucky

Flera observationer gjordes vid ett skrotupplag nära Canip Creek. Ett vittne beskrev djuret som en stor ödla med röd, kluven tunga, stora ögon och svartvita ränder på bakkroppen. Ett annat vittne uppskattade längden till 4,5 meter.

3) SOMMAREN 1981: New Kensington, delstaten Pennsylvania

Fyra unga pojkar vägrade nästan att tro sina egna ögon när en liten dinosaurie försökte gömma sig i en avloppstrumma. En 11-årig högg den i svansen och höll fast den, men den skrek så gällt och hjärtskärande att pojken släppte den igen.

När polisen så småningom kom till platsen beskrevs ödlan som grön till färgen, en halv meter hög och drygt en meter lång. Ingen sådan ödla hade rymt någonstans ifrån och fallet är ännu ouppklarat.

4) SOMMAREN 1993: Big Bend National Park, delstaten Texas

Enligt Jimmy Ward har det länge cirkulerat berättelser i västra Texas om "en jättelik ödla som gick på bakbenen och utstötte ljud som lät som en åskknall". Indianerna kallade den för "Bergets eko".

Ödlorna beskrevs som grön- eller brunaktiga, frambenen var små medan bakbenen var stora och kraftiga. De var 2,5 till 3 meter långa, livnärde sig på trafikdödade smådjur och sprang iväg, om de blev skrämda, med svansen rakt ut och rakt bakom sig.

5) HÖSTEN 1999: Någonstans i bergen, delstaten Arizona

En boskapsägare och hans hustru gjorde en dag en ridtur i bergen ovanför sin ranch och hittade vad som såg ut som en död ödla. När de undersökte den närmare blev de osäkra och försökte först avskriva den som en leksak - men vem hade i så fall kastat bort en så speciell leksak uppe i bergen?

Orsaken till deras något bisarra teori var att ödlan var som tagen ur Spielbergfilmen "Jurassic Park" och inte liknande något djur de tidigare hade sett. De fotograferade den och ringde sedan ett lokalt universitet, där en biolog blev så intresserad att han köpte ödlan av paret.

När det gick upp för boskapsägaren och hans hustru att de dels gjort sig av med ett historiskt fynd och dels sålt det alldeles för billigt, var det redan försent. Universitetet tycks ha begravt upptäckten, eftersom den aldrig tillkännagivits...

6) VINTERN 2001: Pueblo, delstaten Colorado

I januari 2001 fick kryptozoologen Ron Schaffner email och bilder från en man i Pueblo, Colorado, gällande en liten tvåfotad, ödleliknande varelse. Mannen skrev:

"Jag bor i Pueblo i Colorado. Ända sedan jag var sex år gammal har jag hört historier om Djävulen på Prärien, Grismannen och Minirex och det finns till och med gamla indianlegender om ondskefulla flod-demoner.

När man blir lite äldre intalar man sig själv att det inte finns några monster, men inte ens gymnasterna vågar grilla nere vid floden utan att ha en dånande brasa och vara massmor med folk.

Det handlar inte om att få människor ser dessa gåtfulla varelser, det handlar om att få människor vågar rapportera vad de sett. Av någon anledning syns de inte till på hösten och vintern, så jag antar att de är släkt med ormarna som ju går i en slags dvala under dessa årstider.

I juli 1998 körde jag och min kompis motocross längs Fountain-floden - som översvämmas varje år och som då ändrar både läge och riktning och slingrar sig förbi oss där vi bor med bara ett hundratal meter - när vi såg något som kom ut ur en glänta och passerade rakt framför oss.

Det var ca 1,5 meter långt, grönaktigt med svarta ränder på bakkroppen och hade en gulröd mage. Det gick på bakbenen, utan att dra svansen i marken, och de främre lemmarna (som snarare var händer än framben) hade fyra klor eller fingrar. Det hade också en slags förhårdnad eller horn över varje öga.

När det upptäckte oss gav det ifrån sig ett gällt skrik, inte olikt en fågels, och försvann utom synhåll. Vi red tillbaka till vårt hus och jag hämtade min kamera. Vi tog bilder av dess fotspår och lade dit en  cigarett för att visa storleken.

Vi letade efter den försvunna ödlan men kunde inte hitta den och sedan dess har jag bara hört andra tala om den".

Ron Schaffner skrev att det var synd att killarna inte fått någon bild av själva ödlan och räknade inte med att höra av dem igen. Men i maj 2002 fick han bilden där den ene av killarna visar upp den mystiska ödlan, som han påstås ha skjutit med sitt gevär och därmed är sensationen ett faktum - eller?

"Ja, bilden är tveklöst den bästa vi någonsin sett men frågan är om den inte är för bra för att vara sann", säger Ron Schaffner. "Även om den inte är gjord i Photoshop finns det en rad saker som inte stämmer med själva ödlan och det talar inte precis till männens fördel".

Vad herpetologen (ormexperten) Chad Arment och kryptozoologen Ron Schaffner framför allt hakat upp sig på är följande:

* Svansen hänger rakt ner: "Normalt är den lite böjd på ett djur som nyss har skjutits eftersom nervryckningar pågår i den ännu en kort tid efter det att döden inträtt".
* Munnen är öppen: "Reptiler dör alltid med munnen stängd".
* Varelsen visar tecken på viss anspänning: "De flesta djur blir väldigt slappa efter döden".
* Männen vägrar att låna ut den: "Så länge en oberoende undersökning inte tillåts kommer äktheten att dras i tvivelsmål".

"Skulle det vara en okänd ödla som skjutits i Colorado är det naturligtvis en sensation, både för kryptozoologin och zoologin som vetenskap men oddsen är tyvärr emot det". slutar Ron Schaffner.

Källa: North American Bigfoot Review Vol II No 2, 2000: DINOS IN THE USA - A Summery of North American Bipedal "Lizard" Reports av Chad Arment. Översättning och bearbetning: Jan-Ove Sundberg, GUST © 2005.

Grundat 1997 av Jan-Ove Sundberg. Telefon 0141 21 79 29 eller 070 301 79 29. Denna sida har visats4668 gånger.
Besök Frogpage Kontakta Jan-Ove Sundberg