|
Utbud i ARTIKLAR |
 DVD-TIPSET: SNAKES ON A PLANE - En rysare med så läskiga ormar att du säkert tar tåget nästa gång du ska ut och resa... Ormar i verkliga livet är läskiga men för det mesta inte farliga, så länge de inte provoceras. De flyr hellre än tar upp kampen med människan, åtminstone är det vad vi fått lära oss. (Janne har träffat ett undantag i Australien som han skriver själv om under en Fotnot). Ormarna på Flight 121, en Boeing 747, är dock medvetet aggressiva sedan filmens bad guys låtit en sprängladdning detonera i den stora lådan där de ligger och sprayat dem med feromoner, som enligt filmen gör dem både angreppsvilliga och farligare än annars. Men jag går händelserna i förväg här. Alltihopa börjar med att den unga killen Sean Jones (Nathan Phillips) är ute och åker motorcykel i det hawaiianska landskapet, då han blir vittne till hur en framstående åklagare från Los Angeles blir grymt och brutalt mördad av den ökända men svårfångade gangstern Eddie Kim. FÖRSTÖR HELA PLANEN Kim hoppas på att mordet ska få polisen att tappa intresset för vad han normalt sysslar med; droger, utpressning, barnprostitution och vapenhandel, men ögonvittnet förstör hela planen. Sean är den enda som sett Kim begå ett brott, och följaktligen är han den enda som kan sätta dit honom. För att det ska gå måste han vittna inför en domstol i Los Angeles och dit går bara att flyga, därför utspelar sig attentatsförsöket mot honom just ombord på ett passagerarplan. För Eddie Kim har naturligtvis tänkt hindra Sean från att berätta vad han vt i domstol och i amerikanska filmer är det alltid säkrast att mörda ett farligt vittne. FBI-agenten Neville Flynn (Samuel L. Jackson) är expert på att hantera riskfyllda situationer. Bara ett par timmar efter att Sean sett Eddie Kim begå mordet, räddar Flynn Sean från att bli nästa mordoffer. BAKOM LÅS OCH BOM Flynn beslutar sig för att föra Sean till Los Angeles och med hans hjälp sätta en av Amerikas mest efterspanade brottslingar bakom lås och bom. Planen går ut på att använda ett privatplan för att avleda Kims uppmärksamhet, samtidigt som Sean förs i säkerhet med hjälp av ett reguljärt flygbolag. Naturligtvis avslöjar en av flygbolagets anställda planen för Kim och hans män, så det enda Kim egentligen behöver göra är att se till att flyget med Sean ombord aldrig anländer till Los Angeles, alternativt se till att Sean inte går levande av planet. Det senare tänker han uppnå med hjälp av ormarna. Hundratals giftormar av olika slag, med olika form, av olika storlek, smugglas ombord och placeras i planets bagageutrymme. De slingrar sig runt i planets innandöme, genom ventilationskanaler, elledningar och annat, och förstör delar av passagerarplanets mekaniska utrustning. "TIOTUSENMETERSKLUBBEN" De två första offren för ormarna är paret som ansöker om inofficiellt medlemskap i "Tiotusenmetersklubben", genom att ha samlag på den aktre flygplanstoaletten. De har precis lyckas med konststycket att bli spritt nakna i det trånga utrymmet, när man får se hur en orm med stora huggtänder kommer via ventilationstrumman och sätter tänderna i väl valda kroppsdelar. Det är lika ruggigt som det låter! På flygplanstoaletten i fören står samtidigt en man och ska till att kissa, något man aldrig ser annars på film och då kan ni säkert räkna ut var ormen hugger honom. Det är lika spektakulärt som äckligt och jag kan tänka mig att den manliga delen som såg filmen på bio, fick ståpäls av den scenen. Andra passagerare som dör, skadas eller som hamnar i farozonen är rapparen Three G's, som lider av bacillskräck och blir hysterisk bara någon rör vid honom, och hans två livvakter Troy och Big Leroy; en rik tjej vid namn Mercedes (Rachel Blanchard) vars lilla hund är hennes ögonsten; en latinsk kvinna som reser med sin baby; två pojkar i 10-årsåldern, Curtis och Tommy Brown, som flyger ensamma för första gången i sitt unga liv; kickboxaren Chen Leong, som är fruktansvärt flygrädd och håller hårt om sin nyvigda hustru Ashley; samt Paul, en brittisk affärsman som retat sig på att han hamnat i turistklass sedan FBI tagit över hela första klass-avdelningen för att vara säker på att ingenting händer deras huvudvittne. BESINNINGSLÖST RASERI Sedan ormarna huggit mot allt och alla i besinningslöst raseri, dödat förste piloten och skrämt även de modigaste halvt från vettet, flyr passagerarna turistklass och tar sig uppför trapporna till första klass. När trängelsen och paniken är som värst i trappan, rycker Paul åt sig Merecedes lilla hund och kastar den rakt i käftarna på en stor pytonorm, som kommit allt närmare de skräckslaget skrikande passagerarna. Grymheter mot värnlösa djur är det värsta jag vet och här satt jag och hoppades att Paul själv skulle bli biten och i nästa ögonblick var pytonormen också ifatt honom, började med huvudet och slök honom sedan bit för bit i en riktigt äcklig scen, som väldigt mycket påminner om ormen i "Anaconda" (från 1997, med John Voight i huvudrollen). SERUM Flynn kontaktar FBI-agenten Hank Harris på marken,
som i sin tur tar kontakt med herpetologen Dr. Steven Price. Denne ber
Flynn beskriva vilka ormar det handlar om, så att han ska kunna
ta fram serum mot dem i tid till planets nödlandning. Det visar sig dock vara svårare än man trott,
ända tills Nercedes får den lysande idén att skicka
bilder på ormarna genom att använda sin s k smartphone.
Medan det riktiga FBI sällan lyckas lika bra som man tror, lyckas de förstås neundransvärt snabbbt i filmen och agent Harris tvingar fram en bekännelse ur Kraitler, som tjallar på superskurken Kim och säger att det är denne som ligger bakom den djävulska ormplanen. När Kraitler arresteras och förs bort, har FBI också säkrat det livsviktiga motgiften för samtliga bitna på planet som ännu är vid liv. KAN DU LANDA PLANET? Ombord på Flight 121 har situationen dock blivit
ännu värre, sedan även andrepiloten hittats död och
nu tvingas flygvärdinnan Claire ställa den helt seriösa
men smått komiska frågan, om någon av passagerarna
kan landa det stora passagerarplanet? Troy påstår att han har 2 000 timmars flygtid bakom sig och Flynn går med på att han ska landa Flight 121. När Troy väl sitter där i cockpit, sida vid sida med Flynn, kryper det fram lika dödligt säkert som någonsin ormarna, att hans flygtid kommer från flygsimulatorn på PlayStation 2! Mera ska inte avslöjas här, men som ni ser verkar bekymren för människorna på passagerarplanet aldrig att ta slut. EN NAGELBITARE SNAKES ON A PLANE överraskar hela tiden. Det är skickligt gjort, skickligt filmat och stundtals så spännande att man vill bita på naglarna om man nu inte har något annat att sätta tänderna i. Har man ormskräck ska man ABSOLUT INTE se den här filmen, den kommer inte att bota den, snarare tvärtom. Filmen är regisserad av David R. Ellis (Final Destination 2, Cellular), och för de beundransvärda specialeffekterna står Erik Henry (Dracula, Gothika), och välkända Jules Sylvester har hjälpt till att hantera ormarna och därmed att överföra berättelsen till filmduken. Mannen bakom historien om SNAKES ON A PLANE är den
hittills okände David
Dalessandro, en administratör vid universitetet i Pittsburgh som
gör debut som manusförfattare i Hollywood. Han fick
idén efter att 1992 ha läst ett reportage i en
naturtidskrift som handlade om hur en giftorm kommer lös på
ett flygplan. SKRÄCKRESA
FÖR PILOTEN David Dalessandro: "En indonesisk trädorm t ex hade
krupit in i ett transportplan under andra världskriget och
även om den inte var giftig var det en skräckresa för
piloten och besättningen eftersom det var så svårt att
hitta den och döda den". På filmduken ser det kanske ut som om det är Samuel L. Jackson som försöker värja sig och alla andra från ett hundratal giftiga ormar, men den uppgiften utfördes egentligen av två betydligt mer erfarna herrar - Jules Sylvester (till höger i bild) och Brad McDonald. ORMAR AV VÄRSTA SORTEN "När jag först träffade Craig Berenson och Dave Ellis, regissören, ville de ha med ormar av värsta sorten", berättar Sylvester. "Sådana som kan ta död på en på ett ögonblick. Jovisst, det går väl bra, svarade jag men påpekade att det kanske skulle bli lite komplicerat med tanke på arbetsmiljön - ett plan fullt av skådespelare och kamerateam. Inte världens bästa idé med andra ord". Istället föreslog Sylvester att man skulle dra nytta av ett naturligt fenomen. Som en del av överlevnadsstrategin härmar helt ofarliga ormar de livsfarliga och endast en expert kan se skillnaden. "Det säkraste sättet i det här fallet var alltså att använda sig av ett gäng look-a-likes", konstaterade Sylvester. "En helt ofarlig orm som vi använder oss av ser till exempel exakt ut som en giftorm, färgen, formen, storleken, allt är detsamma. Det enda som skiljer dem åt är att den ena är giftig och den andra ofarlig". SKALLRA PÅ SVANSEN Många ormar utnyttjar sin färg, sin teckning eller något annat för att liksom låtsas vara farliga. Det finns till exempel en orm som skräms genom att låtsas vara en skallerorm. Den har ingen skallra på svansen men brukar skaka runt med svansen bland torra löv och då låter den precis som en farlig skallerorm. Det handlar om att luras, helt enkelt. "Under inspelningen använde vi alltså inga giftiga ormar förutom en sort som för övrigt inte är dödligt giftiga utan bara får en att svälla upp och få en förskräcklig huvudvärk. Och de här ormarna använde vi inte i scener tillsammans med människor". I filmen medverkade också flera pytonormar, bland annat Kitty, en burmesisk pytonorm som syns i nyckelscenen i filmen. Men, som Sylvester påpekar, pytonormar är inte giftiga utan tillhör de ormar som kramar ihjäl sina byten… TREHUNDRA FILMER För Sylvester, som tillsammans med sina ormar gjort över trehundra filmer och mängder av tv-program, är den största synden att låta någon av skådespelarna bli skadad av en orm. "Om något sådant händer innebär det att jag har misslyckats, säger han. Jag har inte läst av personen i fråga på rätt sätt. Och det allra viktigaste är att jag kan göra det och att skådespelarna litar på mig". Men skådespelarna är inte de enda som Sylvester värnar om. "Med tanke på alla statister som skulle föreställa passagerare på planet, och att de befann sig på ett väldigt begränsat område, var jag väldigt väldigt rädd för att någon skulle trampa på en av mina ormar". Med alla potentiella faror som var inblandade i det hela, kan man säga att männen som hade hand om ormarna gjorde den mest hjältemodiga insatsen. "De var fantastiska", säger producenten Craig Berenson. "De tog sin uppgift på allvar!". TRETTIO OLIKA ARTER Drygt 450 ormar användes för att filma de trettio olika arter som det talas om i filmen. Hanterade man verkligen nära 500 ormar i filmen? Nej, GUST kan här avslöja att av denna stora mängd var två tredjedelar animatroniska eller datorgenererade. Huvudrollsinnehavaren i denna action-skräckrysare är Sanuel L. Jackson (Neville Flynn), en av Hollywoods flitigaste skådespelare och odiskutabelt en av vår tids största stjärnor, vilket bevisas av att de filmer han medverkat i slagit kassarekord efter kassarekord. Bland de otaliga filmer han kunnat ses i kan nämnas Stars Wars-trilogin, Episod I: Det mörka hotet, Episod II: Klonerna anfaller, och Episod III: Mörkrets hämnd, xXx och xXx: State of the Union; The Red Violin, Förhandlaren, Shaft, Rules of Engagement, Coach Carter, Kill Bill Volume II, Superhjältarna, S.W.A.T., Maffiabröder och Unbreakable. ÖVER TRETTIOSJU ÅR Jules Sylvester har jobbat med att hantera och tämja ormar i över trettiosju år och hans tjänster har utnyttjas under inspelningen av över trehundra filmer och tv-produktioner. Bland dessa kan nämnas Hook, Jurassic Park och The Lost World: Jurassic Park, Arkiv X, From Dusk Till Dawn, Lemony Snickets berättelse om syskonen Baudelaires olycksaliga liv, Den där Mary, Psycho och Dr. Dolittle 2. PRODUKTPLACERING (eller smygreklam som vi säger till vardags) förekommer ohämmat om följande företagsprodukter: Vittnet Sean kör Kawasaki och dricker Red Bull. En Smartphone används av Mercedes för att fotografera ormarna och skicka bilder av dem med email. I öppningsscenerna kör skurken Eddie Kim en GMC Truck, och använder en Sony PSP och Flynn talar om en Xbox och en PlayStation 2. På planet dricks det San Pellegrino mineralvatten, och Pepsi. En av passagerarna använder också en Apple laptop. Bara produktplaceringen ger filmbolaget miljontals dollar i vinst! SNAKES ON A PLANE Betyg: Filmen skulle lätt ha kunnat få en femma av mig om det inte varit för en rad overkliga scener: 1) En passagerare visar sig bära en revolver, vilket är helt osannolikt med dagens stenhårda kontroller; 2) Flynn skjuter sönder flygplansfönstren med sin 38:a trots att fönstren på en Boeing 747 enligt uppgift klarar allt utom pansarbrytande vapen. Fler overkligheter än så kan jag inte berätta om här, utan att avslöja hur filmen slutar, men ni kommer säkert att upptäcka dem själva. Filmbolag: New Line Cinema Produktionsår: 2006 Speltid: 1 timme och 45 minuter Uthyrning och Försäljning: Finns som hyrfilm i butikerna och som köpfilm på www.ginza.se och www.discshop.se för 179 kronor. Går ni till PRICERUNNER istället kan ni tjäna ytterligare några kronor på det Personlig reflektion: När jag var liten var jag rädd för både snokar och huggormar, men sedan jag i tonåren fått ha en boa runt halsen upptäckte jag att de inte är så slemmiga som man tror och det botade faktiskt min ormrädsla Extramaterial: Man får bl a träffa alla ormar som deltar i filmen, se att allt som hände under filminspelningen kanske inte gick så smärtfritt som det har påståtts, och, bäst av allt, lära sig hur man överlever ett ormbett, vilket säkert kan vara en tröst för er som är rädda för ormar. Trailer: På filmens officiella sajt ligger den HÄR trailern. Soundtrack: Det finns inte mindre än 16 smakprov från skivan SNAKES ON A PLANE som ligger HÄR Videointervju med Samuel L. Jacksson: Den finns HÄR. Rockvideo: Google har lagt ut en oförglömlig rockvideo av SNAKES ON A PLANE som finns HÄR. Fotnot av Jan-Ove Sundberg: Under mitt besök i Australien 1991-92 gick jag tidigt en morgon till ett ormexpo mitt i Sydney och hade då turen att få träffa landets i särklass farligaste orm. Som befann sig i fångenskap, tack och lov! Ormen var en taipan och ormexpots chef, Ben Cropp, berättade: "Glöm ALLT du fått höra om ormar av herpetologer och andra experter, taipanen går sina egna väger. Här i Australien kallas den "The killer in the Cane Field" (mördaren i sockerbetsfälten) just för att den är så agggressiv". Han berättade att man tänder kontrollerade eldar för att bränna bort all undervegitation innan man börjar skörda sockerbetorna, just för att jaga bort taipanen ur det toviga, tjorviga och tjocka gräset. Oftast lyckas det, men inte alltid. "Taipanen reagerar på vibrationer precis som andra ormar, men i motsats till sina släktingar ringlar den inte undan utan går istället till anfall", fortsatte Ben Cropp. "Den dåliga nyheten är att den klarar att resa sig till en höjd av 50 till 75 cm och kommer emot dig med en fart av ca 30 km i timmen, så du har ingen chans att undkomma. Den goda nyheten är att den är sparsam med sitt dödliga gift och bara sprutar in det om den känt sig hotad". Giftet är så snabbverkande att en människa dör inom bara några minuter. Ett hugg utan gift dödar dig inte, men du blir väldigt sjuk och får framför allt vad Ben Cropp beskrev som "helvetiska smärtor". Den här tidiga morgonen i Sydney sov taipanen när jag kom på besök och Cropp fick en lysande idé till en bra bild: "Var beredd med kameran när jag knackar på det lilla huset där den bor, så kan du få en bra bild när den ringlar ut". Bilden blev över förväntan bra, eftersom taipanen bara stack ut huvudet till att börja med, och sedan gäspade stort (eller åtminstone tolkade jag det så!), precis som jag själv skulle ha gjort om någon knäppgök kommit och stört mig klockan 8 på morgonen en lördag. En vacker dag ska ni få se mina unika djurbilder och kanske även läsa om mina möten med kända djur; hackspetten som fastnade på tegelväggen; fladdermusen som jag vårdade sedan den flugit in i ett fönster och slagits medvetslös; tigern i Danmark som jag blev så kompis med att jag fick klappa den på huvudet; grävlingen Evert som var snällare än en hund, lodjuret Ivar som jag gick in till och kramade om för att fotografen skulle få bra bilder, mfl, mfl... DINOTOPIA - En fantasyfilm med Wentworth Miller från 2002 |
| Grundat 1997 av Jan-Ove Sundberg. Telefon 0141 21 79 29 eller 070 301 79 29. | Denna sida har visats889 gånger. |
